Teblad innehåller en mängd substanser som på olika sätt kan påverka biologiska processer i människan. I föreliggande arbete har en sammanställning gjorts utifrån vetenskapliga artiklar över teets antagna effekter på människans immunsystem .Främst har den mest studerade komponenten i te, epigallocatechin gallate, EGCG, undersökts. De variabler som studerats i immunförsvaret är neutrofiler, tumörnekrosfaktor-?, interferon-?, interleukin-1?, interleukin-2, interleukin-5, interleukin-6, interleukin-8, interleukin-10 ,interleukin-12, interleukin-13, eikosanoidmetabolismen, lymfocyter, makrofager, dendritiskaceller och T-cellsdifferentiering. Sammafattningsvis föreföll te hämma följande: Neutrofilaktiviteten, TNF-?-bildningen, IFN-?-aktiviteten, stimuli-inducerad IL-?-bildning, IL-8-aktivering och IL-10-bildning.

Att bli förälder till ett prematurt barn innebär en stor omställning för hela familjen. I dag försöker man ge en familjefokuserad omvårdnad där föräldrarna tidigt involveras. Kängurumetoden används som en omvårdnadsåtgärd där man bland annat försöker stärka anknytningsrelationen mellan barn och föräldrar. De redan utförda forskningsresultaten som finns publicerade om kängurumetoden är mest inriktade på hur föräldrarna knyter an till sitt barn samt hur säker den är att använda för barnet rent Fysiologiskt. Det finns dock lite publicerat och sammanställt om hur kängurumetoden påverkar prematura barn samt föräldrarnas upplevelser av att hålla sina barn i känguruposition.

SAMMANFATTNING Denna litteraturstudie syftar till att utvärdera hjärtfrekvens och hjärtfrekvensvariabilitet som fysiologiska mått på mental stress hos häst. För att utvärdera detta har olika artiklar studerats. Artiklarna redovisar studier där hästar utsätts för framför allt mentala stressmoment. Under stressmomenten har antingen hjärtfrekvens (HR) eller hjärtfrekvens och hjärtfrekvensvariabilitet (HRV) registrerats. Hjärtfrekvensvariabiliteten kan omvandlas till ett antal parametrar, bland annat lågfrekvensband (LF) och högfrekvensband (HF).

Syfte och frågeställningarSyftet med den här undersökningen är skapa bättre förståelse för hur människor påverkas av att delta (passivt eller aktivt) i kulturella aktiviteter samt vidga kunskapen kring kultur som hälsofrämjande åtgärd. Följande frågeställningar har använts: Hur påverkas människan av mötet med kultur, Fysiologiskt och psykologiskt. Vilka sjukdomstillstånd kan påverkas av kulturutövande? Vilken typ av kompetens krävs av personal som vägleder deltagarna i kulturella aktiviteter i hälsointerventioner? Vilka åtgärder behövs, inom vård, politik, samhällsstruktur och forskning för att kultur som hälsofrämjande åtgärd skall nå de människor som behöver den?MetodDen här studien är kvalitativ och bygger på halvstrukturerade djupintervjuer med fyra forskare. Intervjuerna är analyserade med meningsinnehållet (inte språket) i fokus.

I mitt arbete ville jag få svar på följande frågeställningar; kan hundar uppleva stress? Vad händer i kroppen och vad innebär stress? Hur visar hunden att den är stressad? Vad är det som orsakar stressen? Kan stress utlösa sjukdom hos hunden? Finns det något som kan göras för att förebygga stress hos hundar? Arbetet baseras på litteraturstudier. Vid stress förändras normaltillståndet i kroppen genom frisättning av adrenalin, noradrenalin och kortisol. Stress kan delas in i tre faser; alarmreaktionsfasen, motståndsfasen och utmattningsfasen. Det är under utmattningsfasen som anpassningssjukdomar kan utvecklas.

BakgrundVi spenderar ungefär en tredje del av vårt liv sovandes, trots det är det inte fullt klarlagt varför vi sover och vad som sker i kroppen när vi sover. Sömn är ett grundläggande Fysiologiskt behov hos människan och är viktigt för att vår kropp skall fungera optimalt. Sömnbrist har en rad negativa konsekvenser och omvårdnadspersonal behöver därför kunskap om sömn. Att skapa en miljö som möjliggör för patienten att uppleva välbefinnande och trygghet i, hjälper den som är sjuk att slappna av vilket är förutsättningar för att kunna somna. Sjuksköterskan är vanligen den profession som först uppmärksammar sömnproblem hos patienten och är betydelsefull för patientens möjlighet att få hjälp med sina sömnproblem.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av vårdmiljöns påverkan och betydelse för att främja sömn hos personer som vårdas inom slutenvård.MetodEn kvalitativ intervjustudie med utgångspunkt i sjuksköterskors erfarenheter.

Historiskt sett har djur haft stor betydelse och anses fortfarande vara viktiga för människan. Djurens roll som sällskapsdjur i dagens samhälle har varit som familjemedlem, kamrat och sällskap. Sällskapsdjuren har också flera positiva effekter på människans hälsa och välbefinnande. Redan i början av 1960-talet fann forskare att hundar hade en unik inverkan på människor i svåra situationer och på människor med särskilda behov. Sällskapsdjur uppfattades som icke-fördömande, tillgivna samt kärleksfulla och därför har djur använts inom vård och rehabilitering. En växande mängd internationella forskningsstudier indikerar att djur kan ha värdefulla effekter på människan och främjar individens hälsa och välbefinnande, Fysiologiskt och psykologiskt.

Effektbelysning i trafikmiljö är ett nytt angreppssätt i strävan mot Nollvisionen, som är utgångspunkten för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige. Upp emot 70 procent av de statliga belysningsanläggningarna har nått sin tekniska livslängd samtidigt som kraven på kombinationen av funktion, estetik och kvalitet har ökat i moderna belysningsanläggningar. Tidigare forskning beskriver ett samband mellan visuella kvaliteter och trafiksäkerhet och den här uppsatsen syftar till att undersöka hur gestaltning med effektbelysning i trafikmiljö kan öka trafiksäkerheten. Uppsatsen avgränsas till belysningsanläggningar i storskaliga trafikmiljöer och behandlar exempel på trafikplatser och vägbroar i Sverige och Danmark. För att få en bild av hur effektbelysningen gestaltats i dessa trafikmiljöer presenteras och undersöks befintliga belysningsanläggningar genom samtal med de involverade ljusdesignerna.

Syfte och frågeställningarSyftet var att jämföra fysiskt arbete i rumstemperatur och arbete under värmepåverkan, för att därigenom undersöka hur fysiskt arbete i värme påverkar kroppen i ett Fysiologiskt perspektiv. Mina frågeställningar var: Hur påverkas hjärtfrekvens, kroppstemperatur och vätskeförlust vid submaximalt arbete i värme? Hur påverkas hjärtfrekvens, kroppstemperatur och vätskeförlust vid rökdykning? Hur påverkas hjärtfrekvens samt laktat- och glukoskoncentration i blodet vid arbete i värme jämfört med rumstemperatur?MetodSex brandmän genomförde vid tre olika tillfällen fyra tester. Syreupptagningstest på cykel, (submax och max) i rumstemperatur, ett rökdykartest under värmepåverkan och ett submaximalt cykeltest i bastu. Syreupptagningsförmåga, hjärtfrekvens samt laktat- och glukoskoncentrationer i blod mättes under cykeltesterna i rumstemperatur.

Klimatet är under förändring och en global temperaturökning med 1,8-4,0?C förutspås ske från år 1990 till 2099. Detta kan medföra att livsmedelsproducerande djur i Sverige kommer att utsättas för värmebelastning under perioder vilket kan ha negativa effekter på djurens produktion och välfärd. Då vetskapen om hur svenska lantrasgetter påverkas av värme är begränsad var syftet med den här studien dels att se vilka effekter värme har Fysiologiskt, beteendemässigt och produktionsmässigt på djuren, samt att undersöka om getterna efter en tid i förhöjd omgivningstemperatur kunde acklimatisera sig till denna. Sju lakterande svenska lantrasgetter med varsin killing inhystes i en omgivningstemperatur mellan 28,8 och 35,1?C under dagtid i 15 dagar.

Flera tusen människor dör en för tidig död i Sverige på grund av partiklar. För att minska partikelkoncentrationerna behöver utsläppskällorna minska drastiskt. Olika sätt att reducera mängden partiklar utreds i dagens forskning då vegetationens roll i staden är av betydelse för människors välbefinnande. Syftet med denna rapport har varit att lyfta fram vegetation som en positiv miljöpåverkare genom att studera dess förmåga att fungera som ett filter. Rapporten har sammanställts genom litteraturstudie, dessutom har kontakt tagits med verksamma forskare inom området.

Denna studies syfte är att kunna förstå elevers utåtagerande beteende utifrån både lärares och elevers perspektiv. Detta genom att belysa både elevers syn på problematiken och lärares förhållningssätt till olika situationer som kan uppstå i mötet med elever som agerar utåtriktat. Detta valde vi att undersöka för det väckte ett intresse hos oss ute på praktiken, där vi ofta uppmärksammade situationer med elever som ansågs vara utåtagerande samt hur pedagogerna tog kontroll över dessa tillstånd. För att få en djupare förståelse för vad ett utåtagerande beteende är har vi tagit upp tidigare forskning. Forskningen utgår från tre olika perspektiv Fysiologiskt, sociokulturellt och psykodynamiskt perspektiv, där forskarna tar upp olika vinklar om hur de tror att ett utåtagerande beteende uppstår. I denna studie använde vi oss av både en kvantitativ och en kvalitativ metod.

Hundar har genom historien anpassat sig till ett liv med människan och har idag en viktig roll i vårt samhälle, både som arbetsredskap och sällskapsdjur. Ett starkt band har bildats mellan människa och hund, generellt sett starkare än med våra andra husdjur. Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka vilka egenskaper hos hunden som gjort att den kommit så nära människan och hur de har uppkommit. Studier pekar på att hundar har en stor kognitiv förmåga, de har en förståelse för mänskligt beteende och kan tolka sociala signaler. De här egenskaperna kan vara en anledning till att hunden fått en så stor roll i samhället. Studier stödjer teorin om att detta antagligen uppkom under domesticeringen.

Bakgrund Hjärt-kärlsjukdom och diabetes är idag två av världens vanligast förekommande välfärdssjukdomar trots att 80 % av alla insjuknanden skulle kunna förhindras genom livsstilsförändringar. Att förändra livsstil har dock visat sig vara svårt och stöd från flera håll är centralt för att behandlingen ska lyckas. De fysiologiska effekterna av livsstilsfokuserad behandlingar är relativt välstuderade men hur patienterna upplever dessa behandlingar är däremot tämligen oklart. Syfte Syftet med studien var att undersöka hur patienter upplever en livsstilsfokuserad gruppbehandling inriktad på primär och sekundär prevention vid hjärt-kärlsjukdom samt typ 2 diabetes.Metod 19 kvalitativa intervjuer genomfördes med patienter vid en behandlingsmottagning i norra Sverige. En semistrukturerad frågeguide användes som stöd men fokus låg främst på patienternas egna berättelser kring upplevelserna.

The first two weeks in a pup's life is called the neonatal period. This period is dominated by growth and development of organs and senses. The puppy is born blind and deaf and the physiological disability makes it unable to move properly. The neonatal period is characterized by a lot of sleeping. The pup receives the important milk and warmth from the bitch.