Syftet med undersökningen är att lyfta fram ifall om fler kvinnor arbetade inomsystemutveckling, vilken inverkan skulle det i så fall ha på arbetet med systemutveckling.Skulle det kunna vara så att denna inverkan kan gälla affärsnyttan, lönsamheten elleranvändbarheten på systemen. Eller är det så att denna inverkan inte gör någon skillnad.Respondenterna i studien utgörs av ett fåtal kvinnor vars befattning präglas avansvarstagande. Undersökningen skall forska i respondenternas personliga resa fram tillderas nuvarande position samt deras tankar kring fortsatt utveckling av arbetet medsystemutveckling. Respondenternas resor beskrivs genom att fallstudier har gjorts.Studien söker svar på hur det skulle kunna påverka den fortsatta utvecklingen av arbetetmed systemutveckling om det fanns fler kvinnor på höga positioner inomsystemutveckling. Studien av teori visar att det finns en skillnad mellan kvinnor och männär det gäller karriärsutveckling.

Cystisk fibros (CF) är en kronisk, ärftlig sjukdom, som framför allt drabbar lungorna och kan p.g.a. påverkan på dessa leda till för tidig död. I Sverige är ca 650 personer drabbade av cystisk fibros och det föds runt 20 barn med CF i Sverige varje år.CF beror på förekomst av en eller flera mutationer i genen för Cystic Fibrosis Transmembrane Conductance Regulator (CFTR), vilket leder till defekt CFTR och därmed till rubbad jontransport över cellmembranet. Det finns idag inget botemedel mot CF. Fram till nu har behandlingarna av CF riktats mot sjukdomens symtom.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka om den stressreducerande drycken NOA relaxation, innehållande L-theanin och Citronmeliss, har någon fysiologisk samt psykologisk effekt på kvinnliga ishockeyspelare vid konsumtion. Studien undersökte även hur ishockeyspelarnas prestationsförmåga vid kognitiva datortester påverkades vid intag av NOA relaxation. Hypotesen för denna studie är att drycken NOA relaxation har en lugnande, fokusgivande samt stressreducerande effekt både psykologiskt och fysiologiskt på deltagarna.MetodI studien har 7 kvinliga ishockeyspelare deltagit. Deltagarna antingen studerade eller var arbetslösa, åldersspann mellan 17 till 22 år (medelålder 20). Tre stycken testtillfällen utfördes, det första tillfället då deltagarna enbart fick pröva på de kognitiva datortesterna.

Cystisk fibros (CF) är en kronisk, ärftlig sjukdom, som framför allt drabbar lungorna och kan p.g.a. påverkan på dessa leda till för tidig död. I Sverige är ca 650 personer drabbade av cystisk fibros och det föds runt 20 barn med CF i Sverige varje år.CF beror på förekomst av en eller flera mutationer i genen för Cystic Fibrosis Transmembrane Conductance Regulator (CFTR), vilket leder till defekt CFTR och därmed till rubbad jontransport över cellmembranet. Det finns idag inget botemedel mot CF. Fram till nu har behandlingarna av CF riktats mot sjukdomens symtom.

Introduktion: Upplevelsen av en förlossning beskrivs som en individuell och komplex livshändelse och är relaterad till subjektiva, psykologiska och fysiologiska processer hos varje kvinna. Kvinnans upplevelse av förlossningen har omedelbara och långvariga effekter på kvinnans hälsa och relation till sitt barn. Syfte: Syftet är att beskriva orsaker till att föräldrar inte är nöjda med stödet och bemötandet från förlossningspersonalen. Metod: Datamaterialet bestod av enkätsvar besvarade av nyblivna föräldrar postpartum. Enkäten berörde upplevelsen av vården under hela vårdkedjan.

SAMMANFATTNINGSyftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva vilka nationella och internationella strategier som finns för att stödja och främja amning i den amningsstödjande omvårdnaden, samt att beskriva vetenskapliga belägg som finns för att i den amningsstödjande omvårdnaden uppmuntra, främja och stödja enbart amning i sex månader. Syftet var vidare att beskriva om amningsstrategier inverkar på amningen. Litteratursökningen genomfördes både manuellt och via olika databaser. Totalt ingår 52 referenser i studien, varav 36 är vetenskapliga artiklar. Övriga referenser är rapporter, böcker, avhandlingar, facktidning samt personlig kommunikation.

Cystisk fibros (CF) är en kronisk, ärftlig sjukdom, som framför allt drabbar lungorna och kan p.g.a. påverkan på dessa leda till för tidig död. I Sverige är ca 650 personer drabbade av cystisk fibros och det föds runt 20 barn med CF i Sverige varje år.CF beror på förekomst av en eller flera mutationer i genen för Cystic Fibrosis Transmembrane Conductance Regulator (CFTR), vilket leder till defekt CFTR och därmed till rubbad jontransport över cellmembranet. Det finns idag inget botemedel mot CF. Fram till nu har behandlingarna av CF riktats mot sjukdomens symtom.

Hunden (Canis lupus familiaris) har använts av människan för att utföra arbeten i närmare 15000 år och upptar en nisch som i evolutionära termer är ojämförbar. Människan har historiskt levt i en mutualistisk symbios med hunden då vi dragit nytta av djurens funktionalitet och de av vår omvårdnad. Under de senaste två seklen har vi dock genom artificiell selektion och strikta avelsmetoder skapat raser utifrån estetiska aspekter utan respekt för hälsa, välfärd och beteende. Flaskhalsar, inavel och överdriven användning av ett fåtal populära hanar har drastiskt reducerat genpoolerna hos många raser. Dagens principer och normer inom hundavel, som inte förändrats på mycket länge, medför fysiologiska och beteendemässiga defekter för renrasiga hundar. Vetenskaplig litteratur redogör bevis för åtskilliga sjukdomar vilka uppkommer som oönskade effekter av avel.

Östersjön är idag ett utsatt område med många miljöproblem. Det är ett av världens största brackvattenområden som bildades vid den sista istiden. Saltvatten når endast Östersjön genom smala och grunda sund, vilket gör att dess omloppstid är mycket lång och tillförsel av nytt syrgasrikt vatten till bottnen kan vara sällsynt. De många geografiska delarna av Östersjön skiljer sig åt i salthalt, topografi och artdiversitet och påverkas således inte alltid på samma sätt av de miljöproblem som hotar brackvattnet. Ett av de största problemen i Östersjön är eutrofiering.

Osteokondros är en vanlig multifaktoriell sjukdom hos stora och snabbt växande hundraser och kan drabba flera leder så som exempelvis armbågs- och bogleder. En lokal störning i den endokondrala benbildningen i epifysen eller metafysens tillväxtbrosk leder till ojämnheter i brosket, som i sin tur orsakar smärta och hälta. Osteokondros påverkar hundens välfärd såväl som människans användning av hunden. Kunskap om sjukdomsförloppet och faktorer som påverkar sjukdomsutveckling krävs för att förhindra uppkomst av osteokondros. Den här litteraturgenomgången syftar till att klargöra huruvida utfodring påverkar utvecklingen av osteokondros hos hund och i så fall på vilket sätt. Litteraturstudien har avgränsats till betydelsen av överutfodring med energi och protein samt över- eller underutfodring med kalcium och fosfor. För att en normal ledyta ska bildas krävs ett intrikat samspel mellan mekanismerna för skelettillväxt, endokondral benbildning samt benremodulering.

Idag finns i Sverige inget läkemedel som är godkänt för smärtlindring av små idisslare. Smärtlindring är viktigt ur djurskyddssynpunkt vid skador, sjukdomar eller operativa ingrepp som kastrering och avhorning. Syftet med den här studien var att titta på om friska getter som injicerades subkutant med det smärtstillande medlet butorfanol (0,2 mg/kg) uppvisade några stressrelaterade beteendeförändringar som kunde tyda på att djuren upplevde obehag av läkemedlet. Studien gjordes i en crossover-design på åtta unggetter där alla getter var sina egna kontroller. Getternas beteende observerades med etogram där bland annat beteenden som kunde tyda på stress eller obehag observerades.

Bakgrund: En autismspektrumstörning [ASS] karakteriseras av allvarliga och genomgående avvikelser i utvecklingen gällande kommunikationsförmågor och sociala interaktionsförmågor samt stereotypa beteenden, intressen och aktiviteter. Spektrumet är brett med ett flertal diagnoser men kan även delas in i låg- och högfungerande ASS. Det är vanligt att individer med en ASS även har andra fysiologiska och psykiatriska sjukdomar och störningar och därmed besöker vården ofta. Ett sätt att strukturera vården och underlätta för personcentrering är med hjälp av dokumentationsmodellen VIPS. En personcentrerad omvårdnad innebär att respektera vårdtagaren som en unik person och bemöta dennes unika behov tillsammans med de närstående och övrig vårdpersonal.Syfte: Att utifrån VIPS-modellen beskriva särskilda omvårdnadsproblem hos barn med ASS.Metod: Studien presenterades i form av en allmän litteraturstudie.

Vid storskalig slakt utsätts nötkreatur för många stressande faktorer, såsom transport, nya miljöer och gruppkonstellationer samt hårdhänt hantering. Stressen utgör ett hot mot djurens välfärd och är en viktig orsak till ekonomiska förluster för slakteriet i form av DFD-kött och kassationer. Alternativa metoder till slakthusen såsom mobil slakt arbetas fram, men är idag inte tillräckligt lönsamma för att klara av konsumenternas krav på stora mängder kött till lågt pris. Denna pressade ekonomiska situation gör det även svårt för slakterierna att göra miljön bättre anpassad för djuren. Därför är det av intresse att undersöka möjligheterna att erhålla lugna djur som är mindre påverkade av slaktsituationen.

Syftet med detta arbete är att ge en översikt om vad som publicerats avseende patogenes, symptom och diagnosticering av PPID samt översiktligt korrelera PPID till patogenes och behandling vid fång. Hypofysen delas in i neurohypofysen och adenohypofysen, som i sin tur är uppdelad i pars distalis, pars intermedia och pars tuberalis. Hypotalamus reglerar en del av hypofysens hormonproduktion, genom frisättning av corticotropin releasing homone (CRH) och dopamin som transporteras via hypofysstjälk och blodkärl. I Hypofysen initieras respektive hämmas syntesen av hormon som ACTH. ACTH stimulerar i sin tur frisättning av kortisol från endokrina celler i binjurebarken. Kortisol fungerar sedan som en negativ feedback signal som inhiberar både sekretionen av CRH och ACTH. Pituitary Pars Intermedia Dysfunction (PPID, ofta inkorrekt kallat Cushing?s Syndrome) är rapporterat hos hästar över 12 år, med ökad incidens hos hästar över 20 år.

Den tekniska utvecklingen har lett till att massiva mängder av information sänds, i höga hastigheter. Detta flöde måste vi lära oss att hantera. För att maximera nyttan av de nya teknikerna och undkomma de problem som detta enorma informationsflöde bär med sig, bör interaktionskvalitet studeras. Vi måste anpassa gränssnitt efter användaren eftersom denne inte har möjlighet att anpassa sig till, och sortera i för stora informationsmängder. Vi måste utveckla system som gör människan mer effektiv vid användande av gränssnitt. För att anpassa gränssnitten efter användarens behov och begränsningar krävs kunskaper om den mänskliga kognitionen.