I studien har en relativt ovanlig intervjumetod, Repertory Grid Technology använts för att ge några blivande fysiklärares syn på god Fysikundervisning. Metoden inspirerar till användning i många andra sammanhang. Resultaten visar att god Fysikundervisning bland annat uppfattas som krävande för läraren..

SammandragSyftet med denna litteraturstudie var att kartlägga forskning om hur Fysikundervisningkan utföras utanför klassrummet och avser undervisningen i årskurs F-6.Frågeställningarna har besvarats med hjälp av en systematisk litteraturstudie idatabaserna Google Scholar, ERIC, avhandlingar.se, NorDiNa och DiVA. Resultatenvisar att stora delar av kursplanen i fysik går att tillämpa utanför klassrummet och detområde som berörs mest i litteraturen är kopplat till undervisning om kraft ochrörelse. Många platser utomhus kan användas för undervisningen i fysik, t.ex.skolgården, som är det vanligaste exemplet, men även, tivolin, nöjesparker, museumoch utställningar. Bland annat lyfts fördelarna med att bedriva undervisning i enautentisk miljö samt möjligheten att bättre fånga elevernas intresse för fysik fram.Utmaningarna handlar främst om kompetensutveckling hos pedagogerna, både inomämnet fysik och om utomhuspedagogik generellt..

Den här rapporten är en del av mitt examensarbete, vilket berör området simuleringsverktyg och friläggninsgdiagram inom Fysikundervisning, främst inriktad mot fysikaliska krafter i gymnasiekurser. Arbetet grundar sig på tidigare studier om varför och hur man ska utforma ett digital hjälpmedel till undervisningsmiljöer. Det slutliga resultatet ska inte ses som en färdig produkt utan som en prototyp av en produkt av denna karaktär. Rapporten betonar även vikten av att detta program inte ensamt kan ge eleven förståelse utan att det även ställer krav på lärare och på undervisningsmiljön. Programmet ska användas, precis som det påpekas i denna rapport, som ett stödverktyg för lärare och elever, för att underlätta i Fysikundervisningen genom att ge möjlighet att kunna rita och prova friläggningsdiagram av krafter..

Forskning har visat att fysikläromedlen riktar sig mer till män än till kvinnor. Syftet med den härundersökningen är därför att ta reda på hur eleverna uppfattar fysikböckerna ochFysikundervisningen med avseende på genus och kön, och vilken betydelse genusperspektivet harför eleverna. Undersökningen har utförts genom enkäter till elever i årskurs nio. Jag har dessutomgjort en enklare granskning av vilket kön som dominerar bild och text i deras fysikböcker.Resultaten är inte entydiga, men visar att eleverna till största delen uppfattar såväl fysikböckersom Fysikundervisning som jämlik mellan könen. Genusfrågan verkar inte heller hanågon störrebetydelse i sammanhanget.

En undersökning av hur gymnasielärare i fysik använder metoder som inkluderar informations- och kommunikationsteknik i sin Fysikundervisning gjordes. Studien baserades på intervjuer samt enkätsvar av sex lärare från olika gymnasieskolor inom Västernorrlands län. Intervjuerna analyserades i en jakt på övergripande mönster och enkätsvaren sammanställdes för att ge kompletterande kvantitativt stöd till intervjuerna. Slutsatserna visar att ingen av de här lärarna arbetar med metoden RealTime Physics, men att de till stor grad använder liknande metoder på liknande sätt men även att det ?nns en spridning inom gruppen när det gäller hur de använder den här metodtypen.Undersökningen visar även att den här lärargruppen har en positiv syn på den här typen av metoder även om de identi?erat behov av mer teknisk utrustning, kompetens och tid för att arbeta på det här sättet..

Grundtanken med fysik är att den ska användas för att förklara omvärlden. Vi upplever att det i skolans Fysikundervisning ofta läggs större vikt vid att tillämpa formler än vid att förstå själva fysiken. I den här undersökningen fokuseras därför elevers förståelse för fysikaliska fenomen de möter i sin direkta vardag.En klass gymnasietvåor på det naturvetenskapliga programmet fick skriftligt förklara fem fysikaliska vardagsfenomen, där teorin behandlats i Fysik A. Svaren kategoriserades och kategorierna ordnades därefter hierarkiskt efter hur väl de överensstämde med den vetenskapliga förklaringen. Eleverna behövde inte använda vetenskapliga begrepp utan resonemanget var avgörande för kategoriseringen.Utifrån resultaten drogs slutsatsen att de allra flesta eleverna gav ett svar inom rätt teoriavsnitt medan endast ett fåtal elever visade på full förståelse.

Uppsatsen belyser Fysikundervisning ur ett kulturperspektiv. En multivariatanalys ?principalkomponentsanalys ? har genomförts för att kartlägga Fysikundervisningskulturer påtidigare respektive senare år inom grundskolan. Syftet är att undersöka vilka likheter ochskillnader som finns mellan olika Fysikundervisningskulturer för att ? med hjälp av tidigareforsking och litteratur ? se vilka möjligheter och problem som kan uppstå för elever och lärarei och med dessa Fysikundervisningskulturer.

I detta arbete undersöks huruvida ett konceptuellt fokus på Fysikundervisningen, samt en förståelseinriktad examinationsform, påverkar elevers konceptuella förståelse av fysik. Detta är intressant av två anledningar: 1) Skolans styrdokument efterfrågar (bl.a.) konceptuella förståelsekunskaper, och 2) Traditionell Fysikundervisning är dålig på att skapa en korrekt, konceptuell förståelse av fysik. Det här arbetet granskar resultaten från en icketraditionell undervisning, där flervalsfrågeverktyget FCI använt före och efter undervisning ger en bild av elevernas konceptuella förståelseutveckling. Den undervisning som undersöks i detta arbete visade sig vara drygt 100 % effektivare än motsvarande traditionella undervisning vad gällde att förbättra resultaten på diagnosverktyget FCI. Även om elevantalet var väldigt litet (endast tio elever) är resultatet så markant att det nog ändå äger viss giltighet.

Syftet med denna studie är att kartlägga eventuella missuppfattningar av ljudbegrepp hos gymnasieelever, samt att lyfta fram olika arbetssätt med vilka dessa kan bearbetas. Som metod användes den systematiska litteraturstudien i vilken publicerad forskning i form av vetenskapliga artiklar undersöks. På grund av den ringa forskningen inom gymnasiet både nationellt och internationellt, inkluderades studier från olika delar av världen men också från olika skolnivåer. De inkluderade studierna hade sin fokus på fysikinnehåll likt den svenska gymnasieskolans. Efter vissa avgränsningar gällande materialinsamling blev antalet studier som utgjorde analysmaterialet tio stycken.Resultatet visar bland annat att elever kan bära på missuppfattningar både vad gäller ljudets natur och dess utbredning, samt missuppfattningar kopplade till hur frekvens, intensitet och hastighet är relaterade.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en lärare använder bilden i Fysikundervisningen, vilken betydelse denne anser att bilden har och hur lärarna anser att bilden har och hur lärarna tolkar fysikinnehållet i de använda bilderna. Detta jämför vi med vilken betydelse eleverna lägger i bilder och deras tolkningar av de bilder läraren använder. Läraren intervjuades för lektionstillfället och observerades vid tre olika lektionstillfällen.Tio elever i år 7 intervjuades.En tolkning visar att om läraren använder olika typer av bilder i undervisningen underlättar det förståelsen för fysikbegrepp, samtidigt som eleverna upplever att Fysikundervisningen är rolig..

Denna studie handlar om vilken undervisningsform som eleverna föredrar, hur deras relation från Fysikundervisning förhåller sig till deras vardag samt vilka lösningsstrategier de har då de kommer i kontakt med ett problem i en uppgift. Det visade sig att eleverna föredrog den klassiska traditionella katerundervisningen framför flipped classroom, då de kände sig tryggare med läraren som skulle guida dem genom kursens gång. De visade sig att deras relation till vardagen inom fysikämnet är liten men att de tycker om ämnet av just den anledningen att de kan se en relation till fysiken i sin vardag. Resultatet visar också att deras lösningsstrategi är att hitta en formel där man kan plotta in sin kända data för att få fram det okända..

Hur studenter klarar sina introduktionskurser i fysik på universitetet beror till stor del på deras attityder till fysik och Fysikundervisning. Studenternas attityd påverkar hur dem arbetar med föreläsningar, lektioner, laborationer och kurslitteratur, och avgör hur studenterna gör för att tolka, resonera och bygga förståelse kring kursinnehållet. Det finns utförliga studier gjorda om vilka attityder som är fördelaktiga för fysikstudier på universitetsnivå. Men det finns väldigt lite forskning som visar om det är elever med fördelaktiga attityder som söker sig till fysikutbildningar. I detta arbete undersöks och karaktäriseras ett samband mellan elevers fysikattityder och deras val av framtida studier..

Fysikundervisningen i gymnasieskolan anses av många som tråkig och svår. Ett sätt att försöka göra fysiken både roligare och mer begripbar är att använda en av fysikens fundamentala arbetssätt, laborationer. Ett modernt sätt att laborera kan vara att använda dataloggers, en mätvärdesbehandlare som via en dator presenterar laborationsresultaten i form av värdetabeller och grafer. Med hjälp av elevenkäter och lärarintervjuer på två gymnasieskolor, skall denna undersökning försöka ta reda på vad lärare och elever som jobbat med denna utrustning i gymnasieskolan anser. Resultatet visar att dataloggers kan vara ett bra komplement till vanliga laborationer om ekonomin tillåter och om man som lärare är beredd att lägga ned den tid som krävs för att behärska utrustningen.

I mitt arbete har jag gjort en kartläggning över vad några fysiklärare använder i form av digitala medier i sina klassrum och hur de förhåller sig till dessa. Arbetet innehåller även en mindre inventering av olika digitala medier och hur dessa kan användas i undervisningen. Alla lärarna som deltog i undersökningen använder digitala medier i sin undervisning men i olika utsträckning och på olika sätt. De är överens om att en varierad undervisning leder till att man som lärare når ut till och motiverar fler av sina elever. Digitala medier är en stor hjälp för att genomföra just en sådan varierad undervisning.

Arbetets syfte är att ta reda på några föreställningar kring Fysikundervisningens roll i grundskolans tidigare år. Undersökningen har bestått av en intervjustudie där tre tidigarelärare och tre senarelärare deltagit. Intervjuerna har dessutom kompletterats med en studie av kursplanens mål i fysik för det femte och niondeskolåret samt en lärobok för de tidigare åren och en lärobok för de senare åren. Lärarna har fått delge sina tankar och tolkningar kring/av målen för det femte skolåret och utifrån detta har de didaktiska frågorna varför, vad och hur fått svar. Dessa svar har sedan fått tjäna som grunden i tolkandet av fysikens roll i de tidigare skolåren.