Ett verktyg för applicering av trÄdtöjningsgivare har tagits fram pÄ uppdrag av AED AB i VÀxjö. Verktyget skall anvÀndas för fÀrdigstÀllning/slutmontering av lastceller som i sin tur skall anvÀndas till att mÀta vilka krafter som pÄverkar en skogsmaskin nÀr denna lastas med sin givna maxlast. Verktyget skall föras in i ett 25 mm brett hÄl dÀr det skall hÄlla fast och lÀgga tryck pÄ fyra trÄdtöjningsgivare, en i vardera riktning, vilka bestrykts med lim. Verktyget skall hÄlla ett tryck pÄ tre till fyra kiloPond medan lastcellen vÀrms till 150° C dÄ limmet hÀrdar. Verktyget bestÄr av fyra ben, ett i vardera riktning.

Ett verktyg för applicering av trÄdtöjningsgivare har tagits fram pÄ uppdrag av AED AB i VÀxjö. Verktyget skall anvÀndas för fÀrdigstÀllning/slutmontering av lastceller som i sin tur skall anvÀndas till att mÀta vilka krafter som pÄverkar en skogsmaskin nÀr denna lastas med sin givna maxlast. Verktyget skall föras in i ett 25 mm brett hÄl dÀr det skall hÄlla fast och lÀgga tryck pÄ fyra trÄdtöjningsgivare, en i vardera riktning, vilka bestrykts med lim. Verktyget skall hÄlla ett tryck pÄ tre till fyra kiloPond medan lastcellen vÀrms till 150° C dÄ limmet hÀrdar. Verktyget bestÄr av fyra ben, ett i vardera riktning.

Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av vad som betraktas som matematiksvÄrigheter i grundskolan, skolÄr 1-9, och hur undervisande lÀrare i matematik och specialpedagoger benÀmner svÄrigheterna. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om matematiksvÄrigheter. Genom intervjuer med fyra specialpedagoger och fyra matematiklÀrare klargörs deras sÀtt att se pÄ matematiksvÄrigheter och hur dessa benÀmns. Det sammanfattande resultatet visar pÄ att det finns mÄnga olika sÀtt att definiera matematiksvÄrigheter. Det visade sig inte finnas nÄgon gemensam terminologi hos de olika pedagogerna..

Den hÀr uppsatsen syfte Àr att undersöka vad som pÄverkade den markanta prisökningen pÄ bostadsrÀtter i centrala Göteborg under 2005. Studien syftar till att beskriva och förklara sambanden mellan de ekonomiska- och oekonomiska faktorer som reglerar prissÀttningen pÄ Göteborgs bostadsrÀttsmarknad. Faktorer som behandlats i uppsatsen Àr rÀnta, inkomst, utbud & efterfrÄgan, demografi, arbetslöshet, BNP, psykologiska faktorer, homestyling, lockpriser och den sÄ kallade fastighetsbubblan. En kvalitativ fallstudie har genomförts, dÀr fyra personliga intervjuer utgjort den empiriska grunden. Respondenterna har varit personer frÄn fyra mÀklarföretag med en stor omsÀttning i de centrala delarna av Göteborg.

Mitt syfte med detta arbete var att ta reda pÄ vad barn har för uppfattning om mÀnniskokroppen nÀr de Àr fyra och sex Är gamla. Sex barn har blivit intervjuade genom kvalitativa intervjuer. Barnens uppfattning om kroppen Àr olika beroende pÄ deras Älder. SexÄringen har större kunskap om kroppen Àn vad fyra Äringar har. Barnens spontana uppfattning om vad som finns i vÄr kropp var att vi har; hjÀrta, hjÀrna, blod, hjÀrnceller, muskler och skelett..

Enligt en lagÀndring, frÄn och med januari 2006, ska alla elever i grundskolan ha en individuell utvecklingsplan. Planen ska finnas för att hjÀlpa eleven att uppnÄ de mÄl som finns i styrdokumenten och den tas fram av elev, lÀrare och förÀldrar tillsammans under utvecklingssamtal. Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ vad som stÄr skrivet i offentliga dokument och forskningslitteratur om individuella utvecklingsplaner, bÄde före och efter lagÀndringen. Arbetet syftar Àven till att undersöka vad fyra pedagoger anser om individuella utvecklingsplaner..

Detta examensarbete undersöker fyra lÀrares erfarenheter av elevers svÄrigheter i matematik. Arbetet Àr inriktat pÄ grundskolans tidigare Är, för att ge en bakgrund till de lÀrare som arbetar pÄ den senare delen av grundskolan. TvÄ lÀrare frÄn förskoleklass och tvÄ frÄn tredjeklass har intervjuats för att ta reda pÄ vilka svÄrigheter eleverna möter i sin utbildning. Elevers svÄrigheter i matematik kan delas in i skilda kategorier. De kategorier jag har valt att utgÄ ifrÄn Àr Dalvang & Lundes (2006) fyra förklaringssÀtt; det medicinska/neurologiska, det psykologiska, det sociala samt det didaktiska sÀttet.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ elevers, i Ärskurs 3 och 6 samt pedagogers upplevelser och erfarenheter om stress i skolan. Vi har undersökt vilka stressfaktorer som finns i skolan utifrÄn ett elevperspektiv. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av metoderna observation och kvalitativ intervju. I observationen ville vi ta reda pÄ elevernas interaktion i klassrummet, med varandra och gentemot pedagogen. Med hjÀlp av observationen uppstod det fyra teman som vi valde att fördjupa oss i nÀr vi gjorde intervjuerna med eleverna.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka fyra gymnasieelevers erfarenheter av sprÄkundervisning i moderna sprÄk. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr: ? Hur beskriver eleverna sin sprÄkundervisning? ? Vilka strategier anvÀnder sig eleverna av vid sprÄkinlÀrningen? ? Vilka teorier kring lÀrande gÄr att observera i elevernas undervisning? Underlaget till uppsatsen har varit fyra gymnasieelevers utsagor om sprÄkinlÀrning i form av kvalitativa intervjuer. Elevernas utsagor har analyserats med hjÀlp av olika teorier med anknytning till sprÄkinlÀrning. Slutsatsen Àr att denna sprÄkundervisning lÀgger tonvikten pÄ den sociala interaktionen, vilket speglar den forskning som har gjorts de senaste 30 Ären. Det visade sig Àven att det fortfarande finns spÄr av Àldre metoder i dagens undervisning, och att det Àr problematiskt att hitta en balans mellan lÀrarcentrerad och elevorienterad undervisning..

Undersökningens utgÄngspunkter Àr att studera hur pedagoger i Är 1 arbetar med bildÀmnet, samt vad de anser om Àmnet bild. I studien ingÄr fyra pedagoger som alla Àr verksamma i Är 1. De arbetar tvÄ och tvÄ. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av separata semistrukturerade intervjuer med de fyra pedagogerna samt ostrukturerade observationer av pedagogernas arbete i klassrumsmiljöerna.Det framkom att tre av pedagogerna har bild i sin utbildning, mer eller mindre. Den första via sin tidigare förskollÀrarutbildning, den andra genom sin lÀrarutbildning, dock tycker pedagogen att det Àr för lÀngesedan och dÀrmed inte lÀngre aktuellt och fÀrskt i minnet.

Barn blir allt mer stillasittande och som ett led i detta försÀmras deras hÀlsa. DÄ de vistas största delen av dagen i skolan, Àr skolan en betydande arena för att frÀmja barns hÀlsa samt uppmuntra dem till fysisk aktivitet. 2003 infördes tillÀgget i Lpo94, om att skolan skall strÀva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Studiens syfte var dÀrför att undersöka om fyra pedagoger följer tillÀgget. Delsyfte var att ta reda pÄ deras uppfattning om huruvida de följer lÀroplanstillÀgget.

Unified Protocol Àr en transdiagnostisk kognitiv beteendeterapi baserad pÄ empiriskt stödda principer. Uppsatsens syfte var att kvalitativt beskriva gruppbehandlingsdeltagares vardagliga upplevelser ur ett psykologiskt perspektiv. FrÄgestÀllningen var om det fanns skillnader vid jÀmförelse mellan före och efter behandlingen och hur eventuella skillnader och likheter sÄg ut. Deltagargruppen var diagnostiskt heterogen. De sex informanterna, tvÄ mÀn och fyra kvinnor, intervjuades enskilt.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka om det fanns skillnader i anstÀllningsbarheten beroende pÄ arbetssökandes kön och etnicitet. I experimentet deltog 78 studenter vid VÀxjö Universitet som lÀser pÄ programmet för Personal och Arbetsliv. Genom randomisering till fyra villkor fick respondenterna utifrÄn ett rekryterarperspektiv bedöma en arbetssökandes anstÀllningsbarhet genom att lÀsa en personbeskrivning av den arbetssökande, samt svara pÄ tillhörande frÄgor. Personbeskrivningarna var identiskt utformade förutom att namnen skiljde beroende pÄ kön och etnicitet. De fyra villkoren bestod av en man frÄn Balkan, en kvinna frÄn Balkan, en svensk man och en svensk kvinna.

Tematiskt arbete Àr en Àmnesintegrerande arbetsmetod som blir allt vanligare i den svenska skolundervisningen. I denna studie undersöks hur pedagoger och elever arbetar med metoden samt deras syn pÄ densamma. Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en bild av hur pedagoger och elever upplever tematiskt arbete med fokus kring matematiken. Undersökningen har skett genom intervjuer med fyra pedagoger som alla har erfarenhet av tematiskt arbete samt fyra elever frÄn Ärskurs fyra som nyligen deltagit i ett tematiskt arbete som vi sjÀlva genomförde under en treveckorsperiod. DÀr gavs tillfÀlle att pÄ nÀra hÄll kunna följa arbetet och se dess konsekvenser.

Syftet med undersökningen Àr hur Äldersblandade klasser i yngre Äldrar fungerar i verkligheten. Hur organiserar man arbetet i de Äldersblandade klasserna sÄ att eleverna kan utgÄ frÄn sina tidigare kunskaper? För att fÄ svar pÄ frÄgorna valdes att göra intervjuer med tre lÀrare och tre elever frÄn ett arbetslag. PÄ den aktuella skolan arbetar arbetslaget med tre 4-6: or och fyra lÀrare Àr knutna till dessa klasser. I Àmnena svenska, matematik och engelska har de fyra behovsgrupper för att möta eleverna pÄ deras egen nivÄ.