Syftet med denna uppsats Àr att fÄ ökad kunskap om och förstÄelse för vilka didaktiska val fiolpedagoger kan göra för att frÀmja elevers motivation till att spela och öva. För att komma nÀrmare ett svar pÄ denna önskan har intervjuer med fyra fiolpedagoger genomförts. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr det sociokulturella perspektivet, det vill sÀga ett perspektiv dÀr det sociala sammanhanget betonas och dÀr lÀraren ses som en viktig del i lÀrandet. Resultatet visar att de fyra intervjuade fiolpedagogerna anser att det sociala sammanhanget Àr det viktigaste för elevers motivation, eftersom det medför att undervisningen upplevs som meningsfull. De anser Àven att förÀldrar kan pÄverka elevers motivation och att övning Àr en viktig faktor för att eleverna ska utvecklas.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur genus uttrycks och skapas genom fyra populÀra barnböcker. Böckernas karaktÀrer analyseras frÄn ett genusperspektiv. En central utgÄngspunkt Àr teorin om hur mÀn och kvinnor hÄlls isÀr genom att tilldelas olika karaktÀrsdrag och hur denna uppdelning skapar genus. Uppsatsen analyserar Àven de fyra böckernas berÀttelseform, huruvida denna Àr uttryckt pÄ ett maskulint eller feminint sÀtt. Risken med dessa stereotypa karaktÀrsdrag för mÀn och kvinnor Àr att barnen kan bli pÄverkade av dem, vilket tvingar in dem i specifika genuspositioner.

Ungdomars identitetsskapande och livsvillkor Àr vad vÄr antologi handlar om. Det vi har studerat Àr hur ungdomar vÀljer att leva i det nutida samhÀllet. I och med de stora valmöjligheterna och mÀnniskors reflexiva förmÄga uppkommer stÀndigt rÀdslan att de val vi gör kanske Àr fel. Ungdomstiden vi tar upp i denna antologi kan ses som nÄgot specifikt avgörande för skapandet av den personliga identiteten. De teman vi kommer att behandla Àr unga kristna i dagens samhÀlle och deras tro i koppling till deras identitetsskapande, punkens betydelse för ungdomars identitet och hur samhÀllet ser pÄ dem, hur anvÀndandet av tekniken har pÄverkat unga mÀnniskor med dess fördelar och nackdelar.

Syftet med denna studie Àr att försöka ge en bild av hur fyra lÀrare verksamma pÄ högstadiet och gymnasiet arbetar och förhÄller sig till mÄlsprÄksanvÀndningen i Àmnena engelska och spanska. Intentionen Àr att utifrÄn tre valda teman ur Ulrika Tornbergs teori om sprÄkundervisning i mellanrummet (2000), se hur teorin om mellanrummet kommer till uttryck hos lÀrarna och deras sprÄkundervisning.Den metod som valts för att besvara studiens syfte Àr dels kvalitativ intervju och klassrumsbaserade observationer. Fyra intervjuer utfördes dÀr samtliga lÀrare fick berÀtta om vilken uppfattning de har angÄende den muntliga kommunikationen pÄ mÄlsprÄket i sprÄkundervisningen, sprÄkundervisningens innehÄll samt betoningen av den muntliga kommunikationen pÄ mÄlsprÄket i styrdokumenten.Resultatet av vÄr undersökning visar att mellanrummet kommer till uttryck hos lÀrarna samt i de klassrum vi valt att observera. I resultaten framgÄr Àven en praktisk anknytning till teorin om mellanrummet i de klassrum vi har observerat. Att tala pÄ mÄlsprÄket har stor betydelse för samtliga lÀrare och Àr nÄgot alla fyra lÀrare strÀvar efter att förverkliga i sin undervisning.

Franchising Àr enligt flera kÀllor ett starkt vÀxande fenomen runt om i vÀrlden. Utformningen av ett franchisesystem Àr en investering som kan ge god avkastning, men som inte sköter sig sjÀlvt. Det anses dÀrför vara av stor vikt att franchisegivaren kan kontrollera att franchisetagarna utför de delegerade uppgifterna pÄ ett önskvÀrt sÀtt. Enligt vÄr mening skulle Simons styrmodell kunna vara den styrning som möjliggör detta. Simons modell bygger pÄ att styra ett företags stabilitet med hjÀlp av fyra olika styrningar och dessa Àr vÀrderingsstyrningen, den grÀnsskapande, den diagnostiserande och den interaktiva styrningen.

Franchising Àr enligt flera kÀllor ett starkt vÀxande fenomen runt om i vÀrlden. Utformningen av ett franchisesystem Àr en investering som kan ge god avkastning, men som inte sköter sig sjÀlvt. Det anses dÀrför vara av stor vikt att franchisegivaren kan kontrollera att franchisetagarna utför de delegerade uppgifterna pÄ ett önskvÀrt sÀtt. Enligt vÄr mening skulle Simons styrmodell kunna vara den styrning som möjliggör detta. Simons modell bygger pÄ att styra ett företags stabilitet med hjÀlp av fyra olika styrningar och dessa Àr vÀrderingsstyrningen, den grÀnsskapande, den diagnostiserande och den interaktiva styrningen.

Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ i vilken utstrÀckning man pÄ nÄgra förskolor anvÀnder sig av tecken till barn i behov av Tecken som Alternativt och Kompletterande Kommunikation (TAKK). Jag belyser begrepp som kommunikation sprÄkutveckling och samspel.  Jag har en teoretiskutgÄngspunkt frÄn bÄde Piaget och hans kognitiva teori och Vygotskij och den sociala interaktionismen. Jag beskriver bland annat skillnaderna mellan tecken som alternativ och kompletterande kommunikation och det Svenska teckensprÄket. Jag intervjuade fyra personer verksamma inom förskolan. De jobbar alla pÄ avdelningar dÀr man anvÀnder sig av tecken för att förstÀrka det talade sprÄket.Resultatet av min studie visar att alla respondenter försöker teckna med barnen i alla situationer under dagen.

Undersökningens syfte Ă€r att studera hur lĂ€rare i grundskolans tidigare Ă„r kan anvĂ€nda sig av arbetssĂ€ttet storyline som ett komplement i undervisningen. Storyline Ă€r ett arbetssĂ€tt dĂ€r eleverna arbetar pĂ„ ett Ă€mnesintegrerat vis i grupper. Mycket plats lĂ€mnas Ă„t fantasin i denna metod. Studien undersöker Ă€ven pĂ„ vilka sĂ€tt storyline kan frĂ€mja eller hĂ€mma elevers lĂ€rande. Åtta personer intervjuades, fyra verksamma lĂ€rare med erfarenhet av storyline och fyra elever i Ă„r sex.

Syfte: Syftet med studien har varit att undersöka hur erkÀnt skickliga lÀrare beskriver sitt lÀrarledarskap och vilka uppgifter och ledarskapshandlingar som formar lÀrarledarskapet. I vilka sammanhang och situationer utövas lÀrarledarskapet? Syftet har varit att undersöka hur erkÀnt skickliga lÀrare formats i möte med elever, verksamheter, skola och ledning och hur detta kan beskrivas och diskuteras i förhÄllande till förordningen och litteratur om teacher leadershipTeori och metod: Studien vilar pÄ inspiration av livshistorieforskning och den variant som kallas för tematisk yrkeslivshistoria. Studien Àr genomförd som en kvalitativ studie med fyra ?erkÀnt? skickliga lÀrare? som utnÀmnts till förstelÀrare och genom livshistorieintervjuer.

studier visar en lÄg produktivitet jÀmfört med andra branscher men ocksÄ komplexiteten av produktivitetsmÀtningar. Syftet med rapporten Àr att undersöka platschefens roll och vilka faktorer som pÄverkar förmÄgan att fÄ ut produktiviteten pÄ en byggarbetsplats. Fallstudien genomfördes pÄ fyra av Peabs projekt och frÄgestÀllningen besvarades med hjÀlp av kvalitativa och kvantitativa metoder i form av intervjuer och enkÀtundersökningar. Vidare undersöks produktivitetspÄverkande faktorer sÄsom kommunikation, motivation, kompetens och samarbete. Vid jÀmförelse anvÀnds en incitamentkvot som stÀlls i relation till enkÀtundersökningarna och intervjuerna.Resultatet visar tydliga skillnader mellan platschefernas förmÄgor, arbetssÀtt och egenskaper som leder till en skillnad i produktivitet pÄ arbetsplatserna.Slutsatsen visar vilka egenskaper och arbetssÀtt som tenderar i att ge en hög produktivitet..

Undersökningen syftar till att ta reda pÄ hur pedagoger genom bilder kan ge kunskap, förstÄelse och inlevelse i och för historien. Vi undersöker Àven det kÀllkritiska arbetet kring bilder samt hur vi kan sÀtta in bilden som redskap i ett historiedidaktiskt sammanhang. I arbetet jÀmför vi pedagogernas arbete med bilder i historieundervisningen pÄ kommunala skolor och internationella friskolor. I undersökning anvÀnder vi oss av metoden kvalitativ intervju dÀr fyra personer ingÄr. Resultatet visar att vÄra informanter, som samtliga Àr pedagoger, anvÀnder sig av bilder pÄ olika sÀtt för att ge eleverna kunskaper pÄ olika nivÄer.

DÄ konkurrensen blir allt hÄrdare bland företag, har kvalitet blivit ett allt viktigare konkurrensmedel. För att kunna ge hög kvalitet till sina kunder, mÄste företaget ha hög kvalitet internt. Allt fler företag inför dÀrför ett kvalitetssystem som hjÀlpmedel för att styra kvaliteten Ät rÀtt hÄll. Ett av de vanligaste kvalitetssystemen Àr ISO 9000. Detta examensarbete behandlar de förÀndringar som sker efter införandet av ISO 9000 i IT-företag.I undersökningen har fyra kvalitetsansvariga pÄ fyra olika IT-företag intervjuats om vilka förÀndringar som har skett i deras företag.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur chefens identitet diskursivt konstrueras i tidningen Chef under perioden 2011-2013 genom att urskilja de diskurser och subjektspositioner som finns i tidningen. UtifrÄn diskursteori analyseras hur tidningen genom sprÄket konstruerar chefensidentiteten och vilka retoriska tekniker som anvÀnds för att nÄ fram till lÀsaren. Jag kunde urskilja tvÄ diskurser som i sin tur erbjöd fyra subjektspositioner. De övergripande diskurserna var den humanistiska diskursen och den affÀrsmÀssiga diskursen och de fyra subjektspositionerna benÀmns medmÀnniskan, inspiratören, den starke och den affÀrsmÀssige. Med detta som utgÄngspunkt diskuteras hur chefens identitet konstrueras i tidningen Chef samt hur de bÄda diskurserna pÄverkar chefen och dess position gentemot organisationen och medarbetarna..

I den hÀr uppsatsen undersöks fyra svenska som andrasprÄkslÀrares upplevelser av den australiska genrepedagogiken, vilken har nÄtt stor framgÄng och spridits pÄ skolor runt om i vÀrlden. Pedagogiken baseras pÄ förvissningen att alla elever, i synnerhet andrasprÄkselever, behöver explicit undervisning för att utveckla sina lÀs- och skrivförmÄgor samt för att kunna tillÀgna sig kunskaperna inom de olika skolÀmnena.Mot bakgrund av genrepedagogikens spridning i Sverige, Àr mitt syfte att fÄ kunskap om hur fyra verksamma svenska som andrasprÄkslÀrare upplever den australiska genrepedagogiken.Metoden som ligger till grund för min undersökning Àr fenomenografin och materialet utgörs av fyra ljudinspelade intervjuer, som sedan transkriberats.Resultaten visar att samtliga informanter Àr nöjda med metoden. Fördelarna Àr att genrepedagogiken lett till snabba resultat, tydliga mÄluppfyllelser sÄsom förbÀttrade grammatik- och skrivkunskaper, minskat klyftan mellan elever med olika bakgrund och bidragit till ett kollaborativt lÀrande. Det visade sig ocksÄ att informanterna inte upplever nÄgra nackdelar med metoden, men dÀremot stött pÄ nÄgra svÄrigheter. Samtliga upplevde att den stora skillnaden mellan deras tidigare arbetssÀtt och genrepedagogiken Àr att det tidigare arbetssÀttet var implicit till skillnad frÄn genrepedagogiken som Àr explicit, vilket bidragit till att syftet med undervisningen blivit tydligare för bÄde eleverna och lÀrarna.

I det hÀr examensarbetet ger fyra gymnasielÀrare med Àmneskombinationen svenska och filosofi sin syn pÄ hur Àmnestraditioner skiljer sig Ät i de olika Àmnena. LÀrarkulturer och Àmnestraditioner presenteras och analyseras liksom lÀrarutbildningen i allmÀnhet och den sÄ kallade Malmömodellen ? den nya lÀrarutbildningen frÄn 2001 ? i synnerhet. Uppsatsen Àr en innehÄllsanalys av semistrukturerade intervjuer med fyra gymnasielÀrare och utreder eventuella kopplingar mellan gymnasielÀrarnas utbildning och deras undervisning samt diskuterar lÀrarnas förhÄllningssÀtt till lÀromedel. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka svensklÀrares och filosofilÀrares syn pÄ Àmnesdidaktisk utbildning. Examensarbetet tar sin teoretiska utgÄngspunkt i Àmneskonceptionerna svenska som ett fÀrdighetsÀmne, svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsÀmne och svenska som ett erfarenhetspedagogiskt Àmne liksom i uppdelningen mellan undervisning i filosofi och undervisning om filosofi. Tre av de fyra lÀrarna i den hÀr uppsatsen har mycket erfarenhet av Àmnesspecifik didaktik i svenska frÄn sin lÀrarutbildning. Alla anser att svenskÀmnets didaktik Àr nÄgot som man stÀndigt pratar om pÄ arbetsplatsen medan bara en av de fyra lÀrarna har erfarenhet av Àmnesspecifik didaktik i filosofi frÄn sin lÀrarutbildning och alla lÀrare vittnar om att de saknar tillfÀllen att prata om didaktik i filosofiÀmnet pÄ sin skola. I sin egen undervisning gör lÀrarna didaktiska val i svenskundervisningen som de sjÀlva upplever som genomtÀnkta.