Studiens syfte är att lyfta fram pedagogers uppfattningar och upplevelser av arbetet i förskola med Funktionshindrade barn och arbetet i skolan med individuellt integrerade elever.Vi valde en kvalitativ metod där det handlar om människors uppfattning och deras förståelse av sin sociala verklighet. En fenomenografisk ansats för att vi är intresserade av människors tankar och vi har använt oss av en semistrukturerad intervju.Resultatet av vår empiriska undersökning redovisas genom beskrivningskategorier dvs. begrepp som respondenterna själva har benämnt i intervjuerna.Vår diskussion delade vi in i metoddiskussion och resultat- och analysdiskussion. I resultat- och analysdiskussion reflekterar vi över begreppen ansvar, kompetenser, förhållningssätt, utveckling, rektors ansvar, inkludering eller integrering och möjligheter.I vår undersökning ser vi att viljan och engagemanget finns hos pedagogerna för en inkluderad verksamhet. Men vi ser också att de rätta förutsättningarna för att lyckas saknas i deras arbetsvardag.

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka dels vilket rättsområde som skall användas vid hyresberäkning av gemensamhetsytor vid särskilt boende, dels vilket stöd i lagstiftning, prejudikat eller doktrin som finns för att använda sig av antingen 12 kap. JB (hyreslagen) eller lagen om stöd och service till vissa Funktionshindrade (LSS) i hyresättning av gemensamhetsytor. Jag har avgränsat mig till LSS boende med inriktning mot hyressättning av gemensamhetsytor. I uppsatsen presenteras hyreslagen, socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa Funktionshindrade och deras relation till särskilda boenden. Litteraturstudier och intervjuer ligger till grund för uppsatsen.

Betydelsen av att ha ett arbete är något som ofta betonas i samhället men ändå finns det många som står utanför arbetsmarknaden, bland annat Funktionshindrade. Forskning visar att av alla Funktionshindrade är de med psykiskt funktionshinder de som har lägst sysselsättningsgrad. Psykiskt Funktionshindrades förutsättningar till arbete/sysselsättning blir därför en central utgångspunkt i denna studie. Denna C-uppsats är en kvalitativ deskriptiv studie som syftar till att beskriva och analysera hur verksamheter på lokal nivå utformat stöd- och hjälpinsatser för att stödja och hjälpa människor med psykiskt funktionshinder till att få delaktighet i arbetslivet. För att kunna besvara syftet med studien har studien avgränsats till att undersöka hur det ser ut i Örnsköldsvik.

Syftet med denna C-uppsats är att söka förståelse kring hur personalen inom socialpsykiatrin iEskilstuna kommun, interagerar och bemöter psykiskt Funktionshindrade. Empirisk data harsamlats in med hjälp av fokusgruppsintervjuer med personal som är verksam inomsocialpsykiatrin. Intervjuerna är halvstrukturerade till sin karaktär, då de dels är fördefinieradeav oss författare men också tematiserade. Detta ger utrymme för respondenterna att berättaom sina upplevelser kring interaktionen och bemötandet. Vi har i denna studie använt oss avsymbolisk interaktionism som teori, för att ytterligare kunna förstå och fördjupa oss i detmaterial som fokusgruppsintervjuerna resulterat i.

This is a qualitative study about unaccompanied refugee?s support that they can get from Social Services and Migration Board. It?s a survey that is made in Skellefteå Kommun by interviewing four professional workers, two at the Social Services and two at the Migration Board. The questions in this study deals with the social support and how age may affect this support.

Syftet med den här uppsatsen är att få en inblick i statens föreställning om psykiskt funktionshinder i historien genom att undersöka två statliga utredningar från 1940- och 2000-talet. De två utredningar heter Betänkande om sinnesslövården (1949:11) och Ambition och ansvar (2006:100). Med hjälp av Foucaults maktteorier om disciplin och normaliserig ska jag analysera utredningarna för att ta reda på statens föreställningar.  För att specificera föreställningarna har jag analyserat temavis. De teman jag har valt är begreppsanvändning, vården och utbildning. Genom en textanalys av utredningarna har min undersökning visat på att föreställningen om psykiskt funktionshinder har förändrats enormt genom historisk tid.

Denna uppsats ska på ett vetenskapligt sätt försöka beskriva vad dokumentärserien ?I en annan del av Köping? framställer. Vilka diskurser synliggörs i programmet och står programmet eventuellt för en förändring i svenskt medieutbud vad det gäller skildring av Funktionshindrade personer? Genom en koncentrerad studie av samtal som handlar om anhörigas tal om sitt Funktionshindrade barn, kärlek samt sex påvisas diskurser i förhållande till begreppen normalitet och avvikelse. Denna uppsats försöker besvara vilka relationer som finns mellan huvudkaraktärerna och vad de medverkande representerar i serien.

Inscannad 2008-05-09 pga tekniska problem med ursprungsfilen.

SammanfattningInsatsen personlig assistans inrättades 1994 i samband med att rättighetslagstiftningen lagen (1993:387) om stöd och service till vissa Funktionshindrade, LSS, började gälla. Syftet med denna uppsats är att utreda vilka kriterier som den enskilde, som på grund av sitt psykiska funktionshinder ingår i 1 § 3 LSS, måste uppfylla för att beviljas insatsen personlig assistans.I uppsatsen definieras psykiskt funktionshinder och kommunens ansvar gentemot de personer med dessa handikapp klargörs. Vidare utreds alla kriterier som den Funktionshindrade måste uppfylla för att beviljas personlig assistans eller ekonomisk ersättning för sådan.Personlig assistans är främst till för dem som har fysiska funktions¬hinder och/eller ett mycket omfattande hjälpbehov. Det är här diskussionen om psykiskt funktions¬hindrade ska beviljas assistans uppstår. Psykiskt Funktionshindrade kan i regel sköta sina grund¬lägg¬ande behov rent fysiskt, men är i behov av ?påputtning? eftersom de har problem med att påbörja sysslor i den dagliga livsföringen.

Bakgrund: För att hjälpa psykiskt Funktionshindrade att leva ett självständigt liv i samhället trädde 1995 sykiatrireformen i kraft och med den skulle livssituationen för psykiskt Funktionshindrade förbättras och deras möjligheter till gemenskap och delaktighet i samhället öka. En strategi för att förbättra stödet till personer med psykiskt funktionshinder var att de skulle få stöd av ett personligt ombud. Deras uppdrag kallas för det trefaldiga uppdraget och innebär att företräda psykiskt Funktionshindrade och att se till att olika organisationers insatser för den enskilde samordnas. De personliga ombuden kommer därav att påverka och samspela med de olika offentliga myndigheterna som redan har uppdraget att bistå med stödinsatser. En följd av detta arbete är att man som ombud kommer att se mönster och systemfel i de offentliga organisationernas uppdrag som gör att psykiskt Funktionshindrade inte får sina behov tillgodosedda utan ?faller mellan stolarna.?.

Syftet med denna studie är att undersöka de Funktionshindrade elevernas tankar om sina relationer och lärarnas och föräldrarnas syn på dessa. Huvudsyftet är att utifrån både elevernas och de vuxnas åsikter och tankar belysa de vuxnas förhållningssätt till Funktionshindrade tonåringarnas relationer och det känslomässiga livet, samt att tydliggöra denna. Arbetet bygger på ett antal kvalitativt genomförda intervjuer av särskoleelever, deras lärare och föräldrar till barn med funktionshinder. Anledningen till att jag valt kvalitativ undersökning är att jag ville ta reda på informanternas upplevelser och tankar kring det temat jag skriver om. Resultatet visar att eleverna är ganska nöjda med sin tillvaro. Att umgås upplevs som trevligt och viktigt men eleverna är också ibland ensamma vilket de accepterar och även tycker om.

Arbetet syftar till att uppdatera och utveckla företaget Mercado Medic AB:s produkt, arbetsstolar för rörelsehindrade, främst barnstolen. Real 9300 barn är en stol som riktar sig till Funktionshindrade barn mellan 2 och 15 år. Till skillnad från vuxenstolen säljer inte barnstolen särskilt bra trots att den har lika bra sittegenskaper. Syftet med att uppdatera och förbättra barnstolen är att få fram en mer attraktiv barnstol som kan konkurrera på marknaden lika bra som vuxenstolarna gör. Bengt Engström, ergonom som inriktat sig mot sittande för Funktionshindrade, och Ulla Myhr, leg sjukgymnast som specialiserat sig på barn med CP, har båda varit med under stolens tidigare utveckling.

Syftet med denna studie är att fördjupa vår förståelse för hur 12 unga människor med funktionshinder upplever sin levnadssituation. Detta vill vi uppnå genom att använda oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod med en hermeneutisk ansats. Vårt urval består av tolv informanter, fem kvinnor och sju män, som är mellan 20 och 30 år gamla. De typer av funktionshinder vi har valt att avgränsa oss till är olika typer av ryggmärgsskador som innebär att personerna är rullstolsbundna, olika grader av synskador samt en person som är amputerad. Studiens teoretiska perspektiv är Madis Kajandis definition och modell av livskvalitet samt mångfald.

Vårt syfte med denna studie har varit att ta reda på hur samverkan kan fungera i praktiken och vilka faktorer som kan påverka. Syftet har även varit att ta reda på om/hur projektdeltagarna anser att brukaren kan gynnas. Vi fick möjlighet att ta del av arbetet i BAPPS-projektet som är ett samverkansprojekt mellan psykiatri, primärvård och socialtjänst där man arbetar i tvärprofessionella team runt klienten/patienten. Vi har genomfört en kvalitativ studie och datainsamlingsmetoden har varit i form av intervjuer med projektdeltagare. Vårt insamlade material har analyserats med hjälp av tidigare forskning, samt en modell för att tolka samverkan.

Hippoterapi är en sjukgymnastisk behandlingsform där man använder hästen som ett hjälpmedel i behandlingen. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka upplevelserna av hippoterapi som behandling för Funktionshindrade barn i Indien. Studien grundas på intervjuer av fyra barn och tre lärare. Intervjuerna genomfördes med tolk på tamil och engelska. Barnen intervjuades med fokus på deras egna upplevelser av hippoterapin och lärarintervjuerna fokuserade på huruvida de upplevt några förändringar hos barnen sedan de började med hippoterapi.