Kollaborativ konsumtion a?r en slags ekonomi som handlar om att ma?nniskor konsumerar genom att hyra, dela, byta eller la?na saker av varandra. Den ha?r rapporten handlar om hur en sa?dan typ av konsumtion skulle kunna implementeras och utvecklas i stadsbebyggelse. Fo?r att underso?ka detta gjordes en fallstudie o?ver stadsdelen Norra Djurga?rdsstaden som a?r ett stadsutvecklingsprojekt i Stockholm med fokus pa? miljo? och ha?llbarhet.

This degree project is an inquiry in how plan layouts and functions should be designed to suit families with children. The project aim to, if possible, find good solutions and designed houses that satisfy the requirements a family have.Last spring we contacted Willa Nordic AB, a company that produce houses, and they had a suggestion to investigate living for families with children. Their motif were that they lacked in information and knowledge in how to design houses that correspond to a family's needs. We thought the idea was exiting and motivating.The autumn 2008 studies were made on earlier published reports, in the subject "living environment", to get a solid background. The earlier inquiries shows a clear development through the whole 1900's, from being without standards to have well defined norms.

Under de senaste decennierna har managamentidéerna som sammanfattas i New Public Management, fÄtt ett allt starkare fÀste inom den offentliga sektorn. Detta har möjliggjort skapandet av hybridorganisationer. Hybridorgansationer Àr, i denna uppsats, definierat som organisationer som befinner sig i spektret mellan offentlig och privat sektor. Detta spektrum Àr  i  denna  uppsats  benÀmnt  som  offentlighetsgraden.  Organisationer  med  en  högre offentlighetsgrad  kÀnnetecknas  av  egenskaper  som  oftast  associeras  till  den  offentliga sektorn  medan  organisationer  med  en  lÀgre  offentlighetsgrad  frÀmst  kÀnnetecknas  av egenskaper  frÄn  den  privata  sektorn.  UtifrÄn  teorin  har  interna  och  externa  faktorer identifierats och anvÀnts för att klassificera en hybridorganisations offentlighetsgrad. New Public Management tillÀt organisationer inom den offentliga sektorn att decentralisera de byrÄkratiska    och    hierarkiska    strukturerna,    vilket    möjliggjorde    utvecklandet    av entreprenörskap inom denna sektor.Uppsatsens syfte Àr att förklara hur hybridorganisationens offentlighetsgrad pÄverkar dess entreprenörskap.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera fyra statliga offentliga dokument för att se vad problemen Àr representerade att vara som leder politiken mot en riktning dÀr den kommunala planeringen, i form av den fysiska planeringen och bostadsförsörjningsplaneringen, i större utstrÀckning ska ordnas i- och ta hÀnsyn till ett regionalt perspektiv. Syftet med denna uppsats blir sÄledes ocksÄ att analysera villkoren för det kommunala sjÀlvstyret nÀr en av dess grundbultar, den kommunala planeringen, i ökad utstrÀckning ska ordnas i- och ta hÀnsyn till den regionala nivÄn.Den hÀr uppsatsen teoretiska- och metodologiska ansats bygger pÄ ett vetenskaplig paket av Carol Bacchi. Hennes ansats studerar problemrepresentationer och för att besvara den hÀr uppsatsen övergripande frÄgestÀllningar anvÀnder jag mig av ett diskursanalysverktyg som Àr inspirerad utifrÄn hennes ansats.Den empiriska analysen visar att en av problemrepresentationerna Àr att det pÄgÄr en regionförstoring med vÀxande funktionella regioner. En annan problemrepresenation som framtrÀder i de undersökta dokumenten Àr att det anses vara betydande av en ökad samordning av den kommunala planeringen. Det kommunala planmonopolet, som Àr en del av det kommunala sjÀlvstyret, problematiseras att vara av stor vikt i de undersökta dokumenten, men att det finns brister i tillÀmpningen m.m.

SammanfattningDenna uppsats besta?r av en fenomenografisk intervjustudie da?r 6 la?rare i idrott och ha?lsa intervjuats. I fokus sta?r idrottsla?rarnas tolkning av den nya a?mnesplanen i idrott och ha?lsa. I bakgrunden till denna studie presenteras rapporter fra?n skolverket och skolinspektionen som visar en komplicerad och problematisk bild av la?rare i idrott och ha?lsas tolkning av styrdokument.La?rarna har i denna studie fa?tt besvara fra?gor om hur de ser pa? begreppen ?kroppslig fo?rma?ga? och ?goda ro?relsekvalite?er?.

The relationship between landscape - public - art and whatoccurs and happens in between is what this paper casts light on. The essay intends to investigate whether there is any boundary between landscape architecture and art. How does this border looks like? Can art in the context of landscape architechture lead to a closer cross-border collaboration between landscapearchitects,artists and the public, to create attractive and/or functional outdoor environments. The place where the meeting can take place is outdoors where the landscape architect works, in the public environment and around the public art.

Fytoremediering Àr samlingsnamnet pÄ den marksaneringsmetod som utnyttjar vÀxters förmÄga att tolerera, extrahera, degradera eller stabilisera olika typer av föroreningar i mark och vatten. Att vÀxters olika egenskaper genom historien anvÀnts för att utveckla och förbÀttra förutsÀttningar i bl.a. jordbruket Àr ingenting nytt. Vi lever i en tid dÀr ett allt högre tryck pÄ naturen och jordens resurser pÄverkas av att vi blir fler och fler mÀnniskor som ska dela pÄ dem. I vÄra postindustriella stÀder finns mÄnga restytor pÄverkade av de verksamheter som tidigare huserat dÀr, med förorenad och förstörd mark som följd.

UtstÀllningstexten Àr en del av utstÀllningen och skall dÀrför lÀsas som en sÄdan. Den Àr beroende av en kontext och sitt sammanhang. I dagens samhÀlle flödar texter och bilder som en del av en kommunikation mellan individer och grupper. Moderna Museet Àr en institution som har fÄtt ett statligt uppdrag att kommunicera samtidskonst med allmÀnheten och det Àr bland annat genom utstÀllningstexterna som denna kommunikation sker. DÄ en vÀggtext pÄ ett museum av funktionella skÀl bör vara kortfattad för att nÄ ut till sin publik sÄ anser jag att Moderna Museets vÀggtexter Àr en komprimerad form av den viktigaste informationen.

Det finns en innovativ, grön grundlÀggningsteknik kallad energigrundlÀggning. Principen Àr att integrera redan erforderliga, strukturella element sÄsom pÄlar med en vÀrmevÀxlare i syfte att utvinna energi. Tekniken har funnits sedan tidigt 80-tal men har knappt anvÀnds i Norden. Tekniken visar pÄ stor potential dÄ man kan uppnÄ synergi genom utvinning av vÀrme under vinterhalvÄret och kyla under sommarhalvÄret.I detta arbete redogörs för grundlÀggande principer och mekanismer bakom energigrundlÀggning samt en omfattande litteraturstudie av vad som tidigare har studerats inom omrÄdet. Det finns fÄ exempel i litteraturen pÄ problematiken med förÀndrade geotekniska egenskaper hos jorden pÄ grund av energiutvinningen och Àn fÀrre exempel pÄ knÀckningsproblematiken hos slagna, slanka stÄlrörspÄlar.

Syfte: Denna studie ?syftar att bidra med kunskap kring schemat och f?rst?else kring varf?r det konstrueras som det g?rs. Studien unders?ker hur h?gstadieelevers scheman ser ut idag; vilka likheter och skillnader det kan finnas, s?v?l som varf?r det konstrueras som de g?rs enligt de som l?gger schemat. Detta genom att unders?ka hur schemal?ggare beskriver sitt handlingsutrymme och vilka faktorer de upplever p?verkar deras beslut i schemal?ggningsprocessen. Teori: Studien ramas dels in av ett neurovetenskapligt perspektiv p? elevers l?rande och f?ruts?ttningar f?r l?rande, d?r hj?rnans utveckling och (?ver-)belastning ?r central.

Gambrinus stadssida- TÀvling i utformning av centralt attraktiva bostÀder NÀssjö kommun beslutade att genom en arkitekttÀvling höja standarden pÄ bostÀderna i centrala delarna av staden. Bidragen skulle omfatta 70-90 lÀgenheter uppdelat pÄ hyres- och bostadsrÀtter. TÀvlingsomrÄdet Gambrinus omfattar 0,8 ha och ligger centralt i NÀssjö med sjöutsikt. NÀssjö Àr en förhÄllandevis ung stad med cirka 16 000 invÄnare. Syftet har varit att ta fram ett tÀvlingsbidrag till denna arkitekttÀvling.

Bakgrund och problem: I samband med konvergensprojektet infördes avsnittet Övrigttotalresultat. Övrigt totalresultat har blivit ett omdebatterat Ă€mne och det har ifrĂ„gasatts omnormgivare verkligen tar hĂ€nsyn till anvĂ€ndarna vid utformning av nya standarder, för attavgöra vad som Ă€r anvĂ€ndbart. Det normgivande organet IASB ska utforma standarder sĂ„ attfinansiella rapporter Ă€r anvĂ€ndbara för dess anvĂ€ndare enligt deras vĂ€gledandeFörestĂ€llningsram. DĂ€rför Ă€r det intressant att undersöka anknytningen mellan anvĂ€ndbarhet,anvĂ€ndare och normgivare.Syfte: Identifiera anvĂ€ndbarheten av Övrigt totalresultat. BĂ„de som ensamstĂ„ende avsnittoch för finansiella rapporter i sin helhet.

Bakgrund: IBS Àr namnet pÄ en av de vanligaste sjukdomarna i vÀstvÀrlden idag. NÄgonstans mellan 15-20 % av befolkningen kommer att drabbas av sjukdomen. IBS eller Colon Irritable som den ocksÄ kallas Àr en störning i tarmens normala funktion. Som leder till diverse symtom sÄsom diarré, förstoppning och magsmÀrtor. NedsÀttningar i tarmens funktion gÄr inte att pÄvisa med provtagning eller undersökningar.

Uppsatsen beskriver en kartlÀggning av stödÄtgÀrder och utredningar vid lÀssvÄrigheter. I litteraturgenomgÄngen belyser vi vad lÀsning Àr, vad som definierar lÀssvÄrigheter, orsaker och bakomliggande faktorer. Ett kapitel beskriver metodik kring lÀssvÄrigheter. VÄrt syfte Àr att belysa och skapa en kunskapsfront som gÀller stöd till elever som har lÀssvÄrigheter. I vÄr intervjuundersökning deltog 10 specialpedagoger, en lÄgstadielÀrare och en skolpsykolog.

Följande examensarbete Àr en studie av nÄgra SFI-studenters sprÄk- och grammatiksyn i relation till undervisning. Detta arbete föranleds av en studie (Carlson 2003) kring kunskapssynen inom SFI (svenska för invandrare). Inom ramen för Carlsons (2003) studie ligger sÀrskilt delen som Àr relaterad till grammatiksynen inom SFI som grund för detta arbete. Syftet med examensarbete Àr att utifrÄn teorier om systemisk funktionell grammatik skapa en vidgad förstÄelse av studenternas syn pÄ sprÄk och grammatik genom att synliggöra inom vilka kontexter informanterna efterfrÄgar kunskaper i svenska sprÄket och i grammatik. För att synliggöra kontexten anvÀnds de funktionella begreppen verksamhet, relation och kommunikationssÀtt som analysverktyg.