Bakgrund: Vi har idag en stor del inlÀggningar av patienter pÄ sjukhus som lider av nÄgon form av demenssjukdom. OmvÄrdnaden av kroppsligt sjuka patienter som har en demensdiagnos Àr komplex eftersom dessa har speciella behov relaterat till sina kognitiva, funktionella och beteendemÀssiga förÀndringar. Denna komplexa vÄrd kan bli svÄrhanterlig för omvÄrdnadspersonalen i sjukhusmiljö vilket kan leda till att omvÄrdnaden blir lidande Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvÄrdnadspersonalens syn pÄ och upplevelser av att vÄrda patienter med demenssjukdomar som Àr inlagda pÄ sjukhus. Metod: En allmÀn litteraturstudie gjordes pÄ ett systematiskt sÀtt, resultatet baserades pÄ Ätta kvalitativa originalartiklar Resultat: Resultatet utgÄr frÄn tre olika huvudkategorier: OmvÄrdnadspersonalens upplevelse av och syn pÄ sin egen roll i vÄrden av patienter med demenssjukdom, omvÄrdnadspersonalens upplevelse av och syn pÄ patienter med demenssjukdom och deras behov samt omvÄrdnadspersonalens upplevelse av och syn pÄ ledningen, organisationen och miljön i relation till patienter med demenssjukdom. Slutsats: VÀrdigheten och integriteten av personer med demenssjukdom försvinner pÄ sjukhusavdelningarna pÄ grund av att den personcentrerade vÄrden minskar dÄ omvÄrdnadspersonalen har en stereotyp bild av personer med demenssjukdom, eftersom det finns tidsbrist pÄ avdelningarna, att miljön pÄ avdelningarna inte Àr optimal för denna patientkategori samt att sjukhusledningarna tar fel beslut och inte har tillrÀcklig förstÄelse för situationen pÄ avdelningarna..

SyfteSyftet med studien var att undersöka inter- och intrabedömarreliabiliteten för rörelseanalysen ?9+ screening batteri? hos en grupp unga fotbollsspelande flickor med avseende totala bedömningen av rörelseutförandet. MetodTolv friska fotbollsaktiva flickor (13-14 Är) deltog i studien. Testerna genomfördes vid tvÄ tillfÀllen med sju dagars mellanrum. Screeningbatteriet bestod av elva funktionella test samt tre tillÀggstest. Utförandet bedömdes av sex sjukgymnaster som alla hade liten vana av att anvÀnda testbatteriet. ResultatGruppen hade ett medelvÀrde pÄ 17.2 ± 1.3 (95 % CI; 14.4?19.9) vid testtillfÀlle 1 och 17.4 ± 1.8 (95 % CI; 13.4?21.5) vid testtillfÀlle 2 av totalt 33 poÀng.

Uppsatsen behandlar hur skivbolagen vÀljer att marknadsföra begÄvningar/egenskaper hos en artist. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ studie dÀr sex mindre fallstudier inkluderades. De sex artister/grupper som studerats innefattade valen av marknadsföring vid lanseringen, begÄvning samt varumÀrkesbyggande. I undersökningen har alla anvÀnt sig efter det som kallas ett planerat angreppssÀtt, vilket gÄr ut pÄ att ha en strategisk plan pÄ hur de skall marknadsföra artisterna/grupperna för att uppnÄ störst möjlig effekt. För att pÄverka konsumenterna vÀljer skivbolagen att sammansÀtta marknadsföringsinsatserna efter benÀmningen i referensramen, marknadsföringsmaskinen.

Ett varumÀrke Àr av stor vikt för en organisation eller ett företag. En viktig del av varumÀrket Àr organisationsidentiteten. Den pÄverkar anstÀllda och genom dem organisationens kunder. Det hÀr gör att organisationsidentiteten Àr ett centralt verktyg för organisationsledningen i arbetet med att stÀrka ett varumÀrke. Systembolaget Àr ett företag med monopol pÄ alkoholhandeln i Sverige. Men att företaget saknar officiella konkurrenter minskar inte vÀrdet pÄ ett starkt varumÀrke, snarare tvÀrtom.

Syftet med detta arbete var att fÄ ökad förstÄelse för hur Ätta specifika instrumentallÀrare utnyttjar möjligheterna och hanterar utmaningarna under lektioner i grupp och enskilt i cello- och blockflöjtsundervisning. Vi intervjuade Ätta lÀrare (fyra cellolÀrare, tre blockflöjtslÀrare och en brasslÀrare) för att undersöka hur de uppfattade grupp- och enskild undervisning samt möjligheter och utmaningar med dessa undervisningsformer.Resultatet visar pÄ att det Àr enklare att fÄ en personlig kontakt under den enskilda lektionen och att lektionsinnehÄllet blir mer individuellt anpassat. Fokus pÄ tekniken ses dock som bÄde positivt och negativt. Relationen mellan lÀraren och eleven under den enskilda lektionen kan lÀtt bli osymmetrisk varför lÀrare bör försöka ?bjuda in? eleven att vara mer delaktig i diskussioner och planering.

Syftet Àr att beskriva symtom och biverkningar som kvinnor med avancerad bröstcancer och cytostatikabehandling rapporterat i ett datoriserat rapporteringssystem före lÀkarbesök. Undersöka tillfredsstÀllelsen med detta system; se om det finns en skillnad mellan Àldre och yngre; undersöka kvinnornas uppfattning om vad som kan förbÀttras i uppföljningen av symtom/biverkningar samt stödet frÄn lÀkare. Detta Àr en kvantitativ, deskriptiv tvÀrsnittsstudie baserat pÄ rapporteringssystemets databas samt enkÀtundersökning. Biverkningarna trötthet, smÀrta och nervpÄverkan rapporterades mest frekvent. TidsÄtgÄngen för rapportering ansÄgs utav de flesta vara kort eller mycket kort och formulÀret upplevdes av majoriteten vara ganska lÀtt till mycket lÀtt att anvÀnda oberoende av datorvana. LÀkaren ansÄgs frÄn hög grad till mycket hög grad vara ett stöd i att hantera symtom och biverkningar av tvÄ tredjedelar av respondenterna.

HÄllbar utveckling kan urskiljas som en strÀvan att arbeta för en helhet i det ömsesidiga beroendet inom de omrÄden vi lever och verkar inom. Stor del av IT- politiken i Sverige grundas pÄ att IT skall frÀmja hÄllbar tillvÀxt och bidra till ett hÄllbart samhÀlle. En hÄllbar framtid kan Àven beaktas som ett resultat av en hÄllbar IT- baserad verksamhetsutveckling. Denna studie syftar till att utreda och klargöra de principer som frÀmjar en hÄllbar IT- baserad verksamhetsutveckling. En sÄdan utveckling drivs av bÄde ekonomiska, sociala, etiska, ekologiska och kulturmÀssiga mÄlbilder.

Uppsatsen redogör för en studie vars syfte Àr att studera hur effektivt Arbetsmiljöverkets föreskrifter implementeras i det praktiska arbetsmiljö-arbetet pÄ arbetsplatser och att identifiera och pröva en lÀmplig metod för detta. Den metod som valdes var policynÀtverksanalys och en jÀmförande studie mellan tre arbetsplatsers arbetsmiljöpolicynÀtverk utfördes inom tjÀnste-nÀringen hotell. Föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) valdes som studieobjekt och en teoretisk modell om den kausala effekten av policy-nÀtverkets form och egenskaper för policynÀtverks effektiva fungerande och prestationsförmÄga anvÀndes. Det förvÀntade utfallet av studien formulerades: NÀr ett arbetsmiljö-policynÀtverk fungerar effektivt och har hög prestationsförmÄga, imple-menteras föreskriften SAM pÄ ett ÀndamÄlsenligt sÀtt i samverkan med alla parter enligt gÀllande regelverk. Vilket ger som effekt ett vÀlfungerande praktiskt tillÀmpat systematiskt arbetsmiljöarbete pÄ arbetsplatsen.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med denna studie har varit att studera de fysiologiska kraven för BMX cykling, samt att jÀmföra kapaciteten pÄ svenska topp cyklister för att se vilka skillnader som rÄder gentemot kraven. Under arbetets gÄng ska följande frÄgor besvaras: Vilka krav stÀlls pÄ cyklistens fysiologiska egenskaper? Hur stÄr sig svenska topp cyklister i jÀmförelse med referensdata frÄn toppnationer?Metod: Kravanalysen arbetades fram via observation av idrotten samt av egen erfarenhet som aktiv för att faststÀlla vilka fysiologiska egenskaper som kan tÀnkas utsÀttas för mest belastning, dessutom granskades vetenskapliga artiklar som berör BMX samt andra cykeldiscipliner som förhÄller sig inom liknande arbetstider.  För kapacitetsstudien testades 3 herrar (Älder 22 ± 4,36 Är, vikt 70,4 ± 2,09 kg, lÀngd 175 ± 5 cm) samt en dam (Älder 21, vikt 58,8, lÀngd 169 cm), samtliga vana med daglig trÀning samt tÀvlandes pÄ elitnivÄ. Studien delades upp i tvÄ dagar, fÀlttester respektive laboratorietester.

Dagens samhÀlle bestÄr allt mer av att kunna balansera livet mellan arbete och fritid. Studien undersöker hur ledare inom Falköpings kommun bedriver hÀlsofrÀmjande ledarskap i kombination med förÀldraskap.Falköpings kommun har en personalstrategi som innehÄller en vision om att kommunen ska vara en attraktiv arbetsplats och har cirka 3000 stycken medarbetare. Uppdraget vi fick av personalenhetschefen pÄ Falköpings kommun, var att undersöka hur ledarna kombinerar sitt hÀlsofrÀmjande ledarskap pÄ arbetsplatsen med förÀldraskap pÄ fritiden, med en bra balans dem emellan. Syftet med vÄr undersökning Àr att fokusera pÄ de uppfattningar och erfarenheter ledarna har rörande förhÄllningssÀtt och arbetssÀtt i frÄgor om hÀlsofrÀmjande arbete och hur man samtidigt fÄr ihop sitt livspussel.Det Àr ett aktuellt Àmne och det finns inte sÄ mycket studier gjorda med kombinationen hÀlsofrÀmjande ledarskap och förÀldraskap. Kommunen vill vara en attraktiv arbetsgivare och utifrÄn detta arbete gör vi en utvÀrdering som Àr kopplad till personalstrategins fem fokusomrÄden; arbetsmiljö och hÀlsa, jÀmstÀlldhet och mÄngfald, kompetensförsörjning, ledarskap och medarbetarskap samt lön och villkor.

Det finns en sorts föremÄl som jag uppfattar som hemliga. Trots det fÄngar de alltid min uppmÀrksamhet. Jag trivs med dem och Àr nyfiken pÄ dem. Jag har döpt dem till Redskapen och jag har undersökt vad de har gemensamt.Detta blev utgÄngslÀget i ett försök att hitta tillvÀgagÄngsÀtt för att applicera Redskapens framtrÀdande egenskaper pÄ en möbelserie.Undersökningen av deras kvaliteter har legat till grund för besluten kring hur möbelserien ska utformas. Material och tillverkningsmetod bildade utgÄngspunkten i skissarbetet.

Samtalsanalys har tidigare anvÀnts som ett komplement till traditionellt anvÀnda standardiserade tester för att undersöka mer funktionella aspekter av kommunikation (Wells & Local, 1992; Yont, Hewitt & Miccio, 2002; Samuelsson 2009). Syftet med föreliggande studie Àr att utifrÄn sytematiska analyser av vardagliga samtal och logopedisk intervention utforska relationen mellan kommunikativa behov i vardagen och mÄl med intervention för barn med sprÄkstörning.Tre barn med sprÄkstörning filmades i vardagliga samtal hemma och pÄ förskolan samt vid ett behandlingsbesök hos logopeden. Materialet transkriberades och analyserades enligt samtalsanalytiska principer. Intervjuer och retrospektioner genomfördes med förÀldrar, förskolepersonal samt behandlande logoped för att ytterligare belysa barnens kommunikativa situation.I föreliggande studie framkommer att de kommunikativa behov barnen har relaterar till de mÄl som sÀtts upp i logopedisk behandling. PÄ grund av deras fonologiska svÄrigheter pÄverkas barnens kommunikation dÄ det ofta uppstÄr problemkÀllor, deras yttranden ignoreras och deras talutrymme inskrÀnks.

SAMMANFATTNING: BostadsgÄrdar bör vara bÄde funktionella och vackra för att uppskattas av de boende. För att uppnÄ detta Àr vegetation pÄ bostadsgÄrden ett viktigt element. BostadsgÄrden bör Àven vara relativt lÀtt att sköta för fastighetsförvaltaren. För att vegetationsytorna ska vara lÄngsiktigt hÄllbara ur bÄde en funktionell och ekonomisk aspekt krÀvs goda kunskaper om utformning, anlÀggning och förvaltning av vegetationsytor. Bristande kunskaper kan leda till att det krÀvs mer skötsel Àn vad som annars varit nödvÀndig eller att en sÀmre funktion pÄ platsen fÄr accepteras pÄ grund av felaktigt vÀxtval för platsen, brister i anlÀggningsskedet eller brister i förvaltningsskedet.

Den snabba utvecklingen av informationsteknik har medfört stora förÀndringar i modernt arbetsliv. Nya verktyg uppkommer stÀndigt i syfte att effektivisera arbete. Intelligenta Agenter Àr en sÄdan artefakt vars syfte Àr bl a att effektivisera olika arbetsuppgifter. Detta verktyg har gjort sitt intÄg i och förvÀntas revolutionera vÄrt IT- samhÀlle. NÀr arbetet effektiviseras Àr det dock inte ovanligt att det sker pÄ bekostnad av andra vÀrden, sÄsom arbetets innehÄll och karaktÀr.

Det Àr vÀlkÀnt att stora kedjor etablerar sig allt mer pÄ marknaden. Det blir dÄ viktigare för de smÄ enskilda butikerna att sticka ut. I denna studie har tre enskilda klÀdbutiker studerats och hur de med hjÀlp av butiksmiljön arbetar för att konkurrera. Enskilda butiker var av intresse som underlag i studien dÄ dessa har större möjligheter att pÄverka och skrÀddarsy sina miljöer för att pÄ sÄ sÀtt sticka ut ur mÀngden och locka till sig kunder. I butiksmiljön ingÄr exteriör-, interiör-, och psykosocial miljö, och det Àr dessa tre delar som Àr utgÄngspunkterna för rapportens innehÄll.