1994 fattade riksdagen beslut om att reformera det svenska pensionssystemet. Det nya systemet baseras pÄ individens totala livsarbetstid och egna engagemang i sitt sparande, och Àr konstruerat för att vara sjÀlvreglerande och sjÀlvfinansierande. Som en konsekvens av systemets konstruktion, delvis pÄ grund av felaktiga grundantaganden vid pensionssystemets utformning, kan medborgarna ocksÄ komma att behöva ett lÀngre arbetsliv Àn nu för att nÄ samma pensionsnivÄer som tidigare generationer.Min frÄgestÀllning i uppsatsen Àr:Vilka beskrivningar och förestÀllningar om pensioner och pensionssystemet kommer till uttryck i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet?Metodiskt grundar sig min analys i ett perspektiv inspirerat av klassisk retorik och Hallidays funktionella grammatik. NÀr jag studerat artikelmaterialet utkristalliserar sig ett antal gemensamma teman.

DÄ alltfler företag i dag internationaliseras tack vare öppnare grÀnser mellan lÀnder och en friare marknad för kapital och arbetskraft, ökar Àven betydelsen av kunskaper inom interkulturell kommunikation. Med denna uppsats avser vi att undersöka hur kulturella skillnader kommer till uttryck vid möten inom och mellan organisationer. Fokus för undersökningen har varit Spanien-Sverige dÄ handelsrelationerna mellan dessa lÀnder aldrig varit mer omfattande. Detta samarbete har underlÀttats av medlemskapet i EU vilket förenklar handel och investeringar.Studien Àr kvalitativ och data har insamlats via direktintervjuer. De teorier som ligger till grund för analysen Àr kopplade till interkulturell kommunikation samt nationella kulturers inverkan pÄ mÀnniskors beteende.

Patientens kÀnsla av vÀlbefinnande Àr relaterat till om det finns en fungerande vÄrdrelation som utvecklas i ett vÄrdande möte, mellan vÄrdare och patient. VÄrdrelationen i mötet kan frÀmja eller motverka hÀlsa. BÄda parter i vÄrdrelationen Àr aktiva i nÄgon mening och det Àr distriktssköterskans ansvar att det blir ett vÄrdande möte. Barnet som besöker vÄrden Àr, som varje patient i en vÄrdsituation, utsatt - dels beroende pÄ sÄrbarhet och dels beroende pÄ underlÀgsenhet gentemot vÄrdgivaren, i det hÀr fallet distriktssköterskan. Utsatthet hos barn kan leda till att tillit, bÄde till andra och till sig sjÀlv, rubbas.

Designmönster Àr beprövade och ÄteranvÀndbara designlösningar pÄ Äterkommande designproblem inom en viss kontext. Designmönster handlar om att inte behöva uppfinna hjulet om och om igen. Designmönster fÄngar lösningar och kunskap inom mjukvaruutveckling.Vi har försökt beskriva och förstÄ hur IFS och Intentia tar sig an arbetet som omfattas i vÄra frÄgestÀllningar. VÄra frÄgestÀllningar har varit hur designmönster kan hittas, dokumenterasoch katalogiseras samt hur designmönster kan spridas till medarbetare.Vi har i denna undersökning anslutit oss till de tankegÄngar som finns inom hermeneutiken och vi har dÀrför valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metodteori, vars drag ligger mer Ät dethermeneutiska perspektivet. Vi har genomfört intervjuer med representanter frÄn ovan nÀmnda företag.Undersökningen har visat att bÀgge företagen har grupper med erfarna utvecklare som finner nya designmönster.

Trots den centrala lokaliseringen och det vackra lÀget vid vattnet upplevs Tullhamnen som en av Kalmar centrums baksidor. Tullhamnen kÀnnetecknas idag av stora asfaltytor som upplÄts för bilparkering och trafikstrÄk. All vattenkontakt i omrÄdet avsÀtts idag för bilens ÀndamÄl - för parkering och vÀgar. Uppsatsen undersöker hur Tullhamnens möjligheter kan tas tillvara och utvecklas utifrÄn sina planeringsförutsÀttningar. Arbetet kretsar kring tre identitetsbÀrande grundförutsÀttningar; * Den centrumnÀra lokaliseringen.

Studier kring ledarskap har bedrivits sedan lÄng tid tillbaka. Ledarskap har stÀndigt varit aktuellt att diskutera och mÀngder med litteratur har publicerats inom Àmnet. Majoriteten av den moderna forskningen har fokuserat pÄ den högsta ledaren i organisationen, den sÄ kallade toppchefen. Ledare som befinner sig mitt i organisationen, mellanchefer, nÀmns inte lika frekvent. Denna uppsats berör problematiken kring mellanchefspositionen, en position i organisationen med bÄde ett personalansvar och en överordnad chef.Om ledaregenskaper Àr nÄgonting medfött eller om alla har möjlighet att utveckla dessa egenskaper Àr nÄgot som det tvistas om, men att de finns kan de flesta hÄlla med om.

Eftersom e-post Àr ett utbrett kommunikationsverktyg som inte sammankopplats med orga-nisatoriskt lÀrande i nÄgon större utstrÀckning, anser vi det vara ett praktiskt och teoretiskt intressant ÀmnesomrÄde. Syftet med uppsatsen Àr att visa om anvÀndningen av e-post kan kopplas till organisatoriskt lÀrande. Förutsatt att denna koppling kan göras undersöker vi hu-ruvida e-post bidrar till eller hÀmmar det organisatoriska lÀrandet och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt detta görs. Undersökningen utgÄr frÄn en litteraturgenomgÄng som beskriver kunskapsteori, lÀrande-teori och knowledge management. Vidare definieras e-postmediets egenskaper som kommu-nikationsverktyg.

I slutet pÄ 70-talet sÄ identifierades problemet med nÀstlade monitoranrop av A.M. Lister (1977). DÀrefter kom flera artiklar med förslag pÄ lösningar, men ingen kom med en generell lösning eller en lösning pÄ problemet inom ett specifikt omrÄde. PÄ grund av detta avser författaren att med detta arbete försöka identifiera egenskaperna hos en applikation som introducerar nÀstlade monitoranrop och försöker dessutom hitta sÀtt att undvika problemen med dessa anrop..

Denna rapport syftar till att se i vilka situationer polisen brukar sitt tjÀnstevapen. Det har visat sig att majoriteten av skjuttilfÀllena utgörs av nödvÀrnssituationer. Vi har tagit del av en rapport som har följt upp samtliga skjutningar under tidsperioden 1985-1998, och det har visat sig att svensk polis verkar med sitt tjÀnstevapen ca 30-35 gÄnger per Är. Polisen bytte ammunitionstyp i november 2003 vilket har medfört en hel del skriverier och debatter i media. Vi har försökt att se om det finns nÄgra positiva egenskaper hos den nya ammunitionen som kan bidra till att öka sÀkerheten hos alla inblandade i en skjutsituation..

Enligt lagar och förordningar, omvÄrdnadsteorier och etiska förhÄllningsregler ska hÀlso- sjukvÄrden ge god omvÄrdnad till alla patienter och den ska utgÄ frÄn den enskilda individens behov. Denna litteraturstudies syfte Àr att belysa innebörden av god omvÄrdnad ur patientens perspektiv. Efter litteratursökning i databasen CINAHL valdes Ätta artiklar som motsvarade syftet ut. Metoden som anvÀnts utgÄr frÄn Fribergs (2006) modell om analys av kvalitativ forskning. Friberg (2006) skriver att kvalitativa studier har ökad förstÄelse som yttersta mÄl.

Tidigare studier hÀnvisar till bristen av forskning som berör funktionell trÀning sÄsom corestÀrkande bÄlstabilitetstrÀning för att öka idrottslig prestation. Det Àr dessutom omdiskuterat om trÀning, som skapar instabilitet i anslutning till trÀningsövningar, förbÀttrar stabiliteten som i sin tur ska verka prestationshöjande. Den mest likvÀrda studie som har gjorts angÄende trÀningsprogram med slyngor för att stÀrka bÄlstabiliteten hos handbollsspelare med syfte att pÄvisa en prestationsökning i kasthastighet visar pÄ signifikant effekt. Syftet med studien var att undersöka om ett sex veckors trÀningsprogram för bÄlstabilitet med trÀningsredskapet Func.Gym training bands gav en förbÀttrad kasthastighet hos manliga elithandbollsspelare.TvÄ grupper anvÀndes i studien, en testgrupp bestÄende av sex testpersoner (n=6) med en medelÄlder pÄ 22,3 Är och en kontrollgrupp bestÄende av tre testpersoner (n=3) med en medelÄlder pÄ 21 Är. Alla subjekten var aktiva elithandbollslaget HK Drott. TrÀningsprogrammet innefattade sex olika övningar och genomfördes med hjÀlp av det funktionella trÀningsredskapet Func.Gym training bands.För att mÀta kasthastigheten anvÀndes Casio EX-F1 EXILIM, instÀllning pÄ höghastighet (hs) med 300 frames per second (fps).

Arbetet bottnar i en övertygelse om att ett golflandskap kan uppgraderas bÄde vad gÀller upplevelse och spelstrategi med hjÀlp av progressiv vegetationsdesign. Syftet med uppsatsen Àr att pröva hur ett antal vegetationskoncept fungerar om de applicerades i ett golflandskap. Vegetationskoncepten Àr hÀmtade frÄn referenslandskap med stora upplevelsekvalitéer som t.ex. halvöppna hagmarker. MÄlet Àr att skapa alternativ för hur berikande vegetation kan byggas upp och integreras i en golfanlÀggning med referenslandskap som förebild. Avstamp tas i litteraturstudie som belyser de viktigaste principerna för hur trÀd och vegetation kan anvÀndas pÄ golfbanor.

Det finns en innovativ, grön grundlÀggningsteknik kallad energigrundlÀggning. Principen Àr att integrera redan erforderliga, strukturella element sÄsom pÄlar med en vÀrmevÀxlare i syfte att utvinna energi. Tekniken har funnits sedan tidigt 80-tal men har knappt anvÀnds i Norden. Tekniken visar pÄ stor potential dÄ man kan uppnÄ synergi genom utvinning av vÀrme under vinterhalvÄret och kyla under sommarhalvÄret.I detta arbete redogörs för grundlÀggande principer och mekanismer bakom energigrundlÀggning samt en omfattande litteraturstudie av vad som tidigare har studerats inom omrÄdet. Det finns fÄ exempel i litteraturen pÄ problematiken med förÀndrade geotekniska egenskaper hos jorden pÄ grund av energiutvinningen och Àn fÀrre exempel pÄ knÀckningsproblematiken hos slagna, slanka stÄlrörspÄlar.

Syfte: Syftet Àr att inom en given grupp individer undersöka hur olika former av belöningar och arbetsplatsrelaterade faktorer upplevs som motiverande pÄ en arbetsplats. Studien kommer att genomföras inom ett tillverkande industriföretag som tillÀmpar ett osedvanligt omfattande belöningssystem, vilket möjliggör att inom en och samma population studera hur ett flertal former av belöningar samt arbetsplatsrelaterade faktorer upplevs som motiverande. Med dessa förutsÀttningar till stöd för vÄrt syfte vill vi dels komplettera tidigare kunskaper kring motivation inom organisationer och hur effektiva belöningssystem bör utformas, men Àven bidra med ny kunskap kring hur upplevelsen av studerade belöningar samt arbetsplatsrelaterade faktorer förhÄller sig till varandra. Metod: Denna studie bygger pÄ en enkÀtundersökning genomförd bland samtliga 158 anstÀllda inom ett företag med ett omfattande belöningssystem i södra Sverige. En intervju med koncernens vice VD och HR-chef har genomförts för att fÄ en förstÄelse kring det aktuella belöningssystemet och eventuellt finna förklaringar eller delförklaringar till enkÀtundersökningens resultat.

SyfteSyftet med studien var att undersöka inter- och intrabedömarreliabiliteten för rörelseanalysen ?9+ screening batteri? hos en grupp unga fotbollsspelande flickor med avseende totala bedömningen av rörelseutförandet. MetodTolv friska fotbollsaktiva flickor (13-14 Är) deltog i studien. Testerna genomfördes vid tvÄ tillfÀllen med sju dagars mellanrum. Screeningbatteriet bestod av elva funktionella test samt tre tillÀggstest. Utförandet bedömdes av sex sjukgymnaster som alla hade liten vana av att anvÀnda testbatteriet. ResultatGruppen hade ett medelvÀrde pÄ 17.2 ± 1.3 (95 % CI; 14.4?19.9) vid testtillfÀlle 1 och 17.4 ± 1.8 (95 % CI; 13.4?21.5) vid testtillfÀlle 2 av totalt 33 poÀng.