Jag beskriver i detta arbete en klassrumsstudie dÀr fyra seende och en synskadad elev samverkar kring ett taktilt bildarbete. Undersökningen har fokus pÄ den sociala interaktionen mellan ungdomarna. Den metod som anvÀnts har frÀmst varit etnografinspirerad, dÀr jag dokumenterat med hjÀlp av filmkamera tre olika lektionstillfÀllen, nÀr eleverna gjorde en taktil bild av en kÀnd konstbild. Bearbetningen har skett via en induktiv analys dÀr mÄlet har varit att utgÄ frÄn mitt filmade material för att hitta vilka former av interaktioner som uppstÄtt under just det ögonblick kameran har fÄngat handlingarna mellan eleverna.Syftet har varit att fÄ en insikt i hur kunskaper om hur synskadade ska fÄ ökade tillgÄngar till bilden och bildÀmnet pÄ grundskolan. Den frÄgestÀllning som varit aktuell har fokuserat pÄ hur elever med synskada kan integreras i klassrumsundervisning i Àmnet Bild och vilken form av interaktion som uppstÄtt mellan eleverna.Eftersom Àven den pedagogiska rollen inbegripits beskrivs ocksÄ skolverkets riktlinjer för att hjÀlpa elever med synskada eller andra funktionella handikapp att nÄ mÄlen i kurs -och lÀroplaner.

Denna studies syfte Àr att undersöka hur bilden av ungdomar konstrueras i fyra lÀromedelstexter i tyska som frÀmmande sprÄk frÄn 70-, 80-, 90- och 00-talet utifrÄn en systemisk-funktionell grammatisk analys. Dessutom belyser studien frÄgan om det finns nÄgon skillnad i ungdomskonstruktionen mellan de olika lÀromedelstexterna. Metoden som ligger till grund för studien Àr en kvalitativ textanalys dÀr fyra stycken lÀromedelstexter analyseras utifrÄn den ideationella metafunktionens transitivitetsanalys som Àr en del av den systemisk-funktionella grammatiken. Genom att anvÀnda sig av detta analysverktyg har processer, deltagare och omstÀndigheter i lÀromedelstexterna lokaliserats och analyserats. Resultatet visar att lÀroboksförfattarna konstruerar bilden av ungdomar till största del genom att lÄta dem vara förstadeltagare i processerna.

Bakgrund och problemdiskussion: Att förÀndra en gammal institutionsmiljö till en ny bÀrande idé kan pÄ flera sÀtt ge effekter som innefattar förÀndringar i den lokala identiteten. Tecken pÄ dessa förÀndringar Àr, nÀr den platsbundna imagen bör vara globalt och estetiskt gÄngbar, nÀr de nya funktionerna övergÄr till enbart privat regi samt att det nya samhÀllet blir mer specificerat och i vÀrsta fall segregerat.Syftet: UtifrÄn begreppet gentrifiering syftar uppsatsen till att undersöka hur en gammal institutionsmiljö som LÄngbro park gentrifieras samt varför. Undersökningen vill se om det finns ett samband mellan LÄngbro sjukhus tidigare estetiska och funktionella gestaltning och dagens tankar runt konceptet LÄngbro park och dess utveckling. Undersökningen tar Àven upp om det finns nÄgra omstÀndigheter som har styrt dessa gentrifieringsprocesser och vem/vilka har i sÄ fall haft intresse i omrÄdets progression.Metod: Granskningen av LÄngbro park utgÄr frÄn teoretiska kÀllor som berör stadsutveckling, kulturhistorisk miljö, gentrifiering av ett gammalt sjukhusomrÄde, modern grannskapsenhetstanke samt social-, estetiska- funktionella-, ideologiska- och ikoniska aspekter runt LÄngbro parks struktur, estetiska utformning och funktioner. Studiens teoretiska utgÄngspunkt vÀrderar frÀmst normativt och moraliskt hur samhÀllet konstruerar nya platser och hur dessa har utformats utifrÄn globala, statliga och privata intressen.

NÀr man planerar för nya omrÄden idag Àr ett av de vanligaste ledorden för den framtida stadsutvecklingen att bygga stadsmÀssigt. Att med funktionsblandning, tÀt bebyggelse och ett aktivt folkliv skapa en attraktiv stadsmiljö Àr det som efterstrÀvas i enlighet med gamla traditionella ideal. Samtidigt rÄder det en stor skillnad i hur man anvÀnder begreppet som vision mot hur det realiseras i planeringen. Hur planerar man för stadsmÀssighet i en helt ny stadsdel, i detta fall applicerat pÄ BrunnshögomrÄdet i Lund? Vad innebÀr begreppet stadsmÀssighet i Brunnshög/Lund NeŽs planeringsunderlag i jÀmförelse med den vetenskapliga litteraturen? Huvudsyftet med detta examensarbete Àr att undersöka det Vetenskapliga och kunskapsmÀssiga innehÄllet i begreppet stadsmÀssighet samt tillÀmpningen i fallet Brunnshög/Lund NE. Till grund för arbetet ligger en kunskaps och forskningsöversikt dÀr vetenskapliga teorier och definitioner som rör stadsmÀssighet utreds.

SAMMANFATTNINGDet finns en tjÀnst som nÀstan alla företagare i Sverige behöver anvÀnda, den kallas revision. Revision Àr för nÀrvarande lagstadgad, vilket innebÀr att de företag som omfattas av lagen mÄste anvÀnda tjÀnsten. Idag pÄgÄr det en debatt som behandlar revisionsplikten och om den skall finnas kvar. Om revisionsplikten förÀndras kommer detta pÄverka revisionsföretagen dÄ det finns en möjlighet att en del av deras kunder inte kommer att fortsÀtta anvÀnda revisionstjÀnsten, vilket innebÀr att revisionsföretagens kundgrupp kan urholkas.Vi vill dÀrför undersöka hur revisionsföretagen kan hantera effekten av revisionspliktens förÀndring och undrar om intraprenörskap kan vara ett hjÀlpmedel för revisionsföretagen, för att behÄlla sin kundgrupp. Detta dÄ de intraprenöriella företagen har medarbetare som Àr kreativa, innovativa och samarbetsvilliga.

Titel: NedlÀggningsretorik i svensk nyhetstextNivÄ: C-uppsats i Àmnet medie- och kommunikationsvetenskapFörfattare: Evelina Larsson, Lasse NivérHandledare: Mathias SylwanDatum: 2013 ? majSyfte: Under de senaste Ären har ett större antal arbetsplatser lagts ned i Sverige. VÄr uppsats syftar till att studera sÀttet som medier skriver om nedlÀggningar. Vi har valt att undersöka medierapporteringen frÄn fyra nedlÀggningar under 2012 och 2013: Arjohuntleigh, Pilkington, Volvo Bussar och Swedwood.FrÄgestÀllning: ? Vad sÀgs om nedlÀggningens anledningar och konsekvenser?? Vilka kommer till tals, vad fÄr de sÀga?Teori och metod: Det empiriska materialet utgörs av artiklar publicerade i svensk dagspress under 2012 och 2013.

I denna uppsats undersöks fyra olika bostadsannonser samt de modellÀsare som konstrueras i dessa. ModellÀsaren kan beskrivas som den presupponerade eller förmodade lÀsare som sÀndaren av texten riktar sig mot och kan vidare förstÄs som en abstrakt instans som skapas i texten. Syftet med undersökningen Àr att studera vilka modellÀsare som skapas i annonserna och vad dessa modellÀsare kÀnnetecknas av, men ocksÄ att undersöka vilka betydelser och funktioner som hemmet i annonserna kan tillskrivas. Metoden för analysen bygger pÄ den systemisk-funktionella grammatiken och analysen av modellÀsaren Àr uppdelad i flera steg. I ett första steg görs en analys av annonsernas ideationella betydelser dÀr skriftens olika processer och förstadeltagare studeras, men ocksÄ de attribut och aktiviteter som kan utlÀsas i annonsernas bilder. I det andra steget undersöks annonsernas interpersonella betydelser genom en analys av skriftens tilltal och lexikon, samt dess uttryck för attityd.

SyfteSyftet med studien var att undersöka inter- och intrabedömarreliabiliteten för rörelseanalysen ?9+ screening batteri? hos en grupp unga fotbollsspelande flickor med avseende totala bedömningen av rörelseutförandet. MetodTolv friska fotbollsaktiva flickor (13-14 Är) deltog i studien. Testerna genomfördes vid tvÄ tillfÀllen med sju dagars mellanrum. Screeningbatteriet bestod av elva funktionella test samt tre tillÀggstest. Utförandet bedömdes av sex sjukgymnaster som alla hade liten vana av att anvÀnda testbatteriet. ResultatGruppen hade ett medelvÀrde pÄ 17.2 ± 1.3 (95 % CI; 14.4?19.9) vid testtillfÀlle 1 och 17.4 ± 1.8 (95 % CI; 13.4?21.5) vid testtillfÀlle 2 av totalt 33 poÀng.

Titel: FastighetsmÀklarens personliga varumÀrke ? JAG ABNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Anna Wassberg & Evelina ErikssonHandledare: Per-Arne Wikström Syfte: DÄ en fastighetsmÀklares framgÄng till största del bestÄr i hur vÀl denne sköter sina kundkontakter Àr det viktigt att det budskapet som sÀnds ut stÀmmer överens med kundens faktiska upplevelse. Eftersom det Àr fastighetsmÀklaren som i första hand kommer i kontakt med kunden och inte företaget, Àr det fastighetsmÀklarens personliga varumÀrke som har störst betydelse för om det blir en affÀr eller inte. Detta Àr anledningen till att studien har genomförts, dÀr syftet Àr att ta reda pÄ vad ett personligt varumÀrke Àr och hur man kan anvÀnda sig av det i jobbet som fastighetsmÀklare.Metod: Studien baseras pÄ litteratur, vetenskapliga artiklar och intervjuer som alla analyserats och redovisats i denna kvalitativa studie.Resultat & slutsats: Genom studien har det framkommit att alla har ett personligt varumÀrke som mÄste förvaltas. Samt att ryktet Àr en av de avgörande faktorerna för om man lyckas med det eller inte.

Vi har i vÄr studie analyserat sju personliga intervjuer med kvinnor anstÀllda pÄ företaget Eventia. Syftet med studien har varit att vi i intervjupersonernas narrativa berÀttelser sökt efter betydelser och dÀrigenom önskat synliggöra om det finns en bristande överrensstÀmmelse mellan organisationen Eventias avsikt och strÀvan efter att vara jÀmstÀlld, och dess tillÀmpning i praktiken. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr feministisk och vi utgÄr ifrÄn Joan W. Scotts förstÄelse av genus. Vi har som teoretisk metod i huvudsak anvÀnt oss av de fyra teman som Anna Wahl, Charlotte Holgersson, Pia Höök och Sophie Linghag formulerat i sin forskning: Struktur, Ledarskap, Symbolism och FörÀndring.

I uppsatsen behandlas elevers medvetenhet om ordinlĂ€rning och anvĂ€ndning av inlĂ€rningsstrategier vid inlĂ€rning i ett andrasprĂ„k. Även andra faktorer som kan pĂ„verka allt frĂ„n elevernas syn pĂ„ ordkunnande till minneskapacitet i hĂ„gkomst av ord behandlas. För att komma fram till detta valdes det ut tvĂ„ klasser som studerar spanska i Ă„rskurs 8 och 9. Undersökningen skedde under fem veckors tid dĂ€r eleverna bĂ„de fick genomgĂ„ förberedda och oförberedda lĂ€xförhör, fylla i enkĂ€ter om ordinlĂ€rning och inlĂ€rningsstrategier, bli undervisade och bli medvetna om sin ordinlĂ€rning sĂ„vĂ€l som att prova pĂ„ olika strategier. Detta efterföljdes av ytterliggare en enkĂ€t för att utvĂ€rdera metoder och material.

Hemuppgiften Àr ett viktigt moment inom sÄvÀl Funktionell familjeterapi (FFT) som Dialektisk beteendeterapi (DBT). MÄlsÀttningen med denna uppsats var att utröna om, och i sÄdana fall pÄ vilket sÀtt, hemuppgifter ges inom den familjeterapeutiska kontext som utgör ramen för FFT. En hypotes vid arbetets ingÄng var att de interaktionistiska hemuppgifterna kommit att ersÀttas av de mer beteendeorienterade som ingÄr i DBT.De personer som utgjort underlag för undersökningen arbetar alla pÄ en öppenvÄrdsmottagning inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Uppsala, med antingen ovan nÀmnda Funktionella familjeterapi (n=3) eller med Dialektisk beteendeterapi (n=2).Syftet med studien var att, dels via en enkÀtundersökning dels via en intervju i fokusgruppform, försöka förstÄ mer av det psykoterapeutiska redskap som utgörs av hemuppgiften. Fokus lÄg pÄ den relationella hemuppgift som familjeterapeuterna tillhörande nÀmnda team förvÀntas konstruera utifrÄn tillhandahÄllen FFT-manual.Resultatet visade pÄ en relativt stor bredd nÀr det gÀllde terapeuternas syn pÄ och tillÀmpning av hemuppgiften, men det generella mönstret pekade pÄ att terapeuterna i sitt praktiska arbete konstruerade sÄvÀl relationella som beteendeorienterade hemuppgifter. Vad som framkom Àr dock ett behov av och en önskan frÄn familjeterapeuternas sida om en större tydlighet kring hur man gÄr tillvÀga dÄ man faststÀller och ger en familj en relationellt orienterad hemuppgift.

I dagens digitaliserade samhÀlle stÀlls det stora krav pÄ programvaruutvecklare. Kunder förvÀntarsig korta ledtider och leverans av felfria informationssystem. För att kunna hÀvda sig pÄmarknaden krÀvs det att kvalitetssÀkring Àr en vÀl integrerad del av systemutvecklingsprocessen.Denna rapport behandlar automatisering av grÀnssnittstester, som under senare Är vuxit sig alltstörre inom kvalitetssÀkring. MÄlet med vÄr utredning Àr att redovisa vilket testramverk som, irelation till faststÀllda kriterier, bÀst lÀmpar sig för utveckling av automatiseradegrÀnssnittstester. Testerna skall vara enkla att underhÄlla och leda till effektivisering.

En företagskonkurs fÄr ofrÄnkomligen Äterverkningar för de intressenter som har en koppling till det drabbade företaget. Det Àr för intressenter dÀrför betydelsefullt att kunna förutspÄ konkurs.Studiens syfte var att utvÀrdera en teoretisk modell för prognostisering av konkurs genom analys av nyckeltal. Detta utfördes genom egna skattningar av regressionsmodeller. Vidare testades modellernas klassificeringsförmÄga med avseende pÄ framtida konkurs. Studien tyder pÄ att ett företags storlek Àr, relativt andra undersökta egenskaper, den bÀsta indikatorn för framtida konkurs..

Idag finns mÄnga organisationer utspridda över stora geografiska omrÄden med kunder, kontor och samarbetspartners över hela vÀrlden. Traditionellt sett innebÀr detta att de anstÀllda mÄste resa en hel del för att deltaga i möten. Detta kostar i sin tur bÄde tid och pengar. I mÄnga projekt blir det ocksÄ nödvÀndigt med samarbete mellan personer som befinner sig pÄ stora avstÄnd frÄn varandra. Det finns grupprogram som kan erbjuda grupper av mÀnniskor att hÄlla möten pÄ distans.