SammanfattningTurismen runtom i vÀrlden omsÀtter varje Är flera miljarder kronor och denna omsÀttning förvÀntas öka. Utvecklingen leder till ett ökande av resor och destinationer. Europa stÄr för en stor del av vÀrldens internationella turister och enbart frÄn Sverige reste 10 miljoner mÀnniskor utomlands under 2006. En typ av semesterresor som ökar i popularitet Àr skidsemestrar. Under sÀsongen 2005-2006 valde 300 000 svenskar att Äka till utlÀndska skidorter.

Employer branding, eller arbetsgivarvarumÀrke som det heter pÄ svenska, handlar om att rÀtt mÀnniskor ska attraheras, rekryteras och vilja stanna kvar i ett företag. Ett starkt employer brand Àr nÄgot som har blivit allt viktigare för företagen i kampen om vÀrdefulla andelar pÄ marknaden.  Studier har visat att anstÀllda som Àr engagerade och trivs pÄ sitt arbete ocksÄ presterar bÀttre, vilket leder till ökad produktion och lönsamhetsfördelar. MÄnga företag Àr inte medvetna om eller uppdaterade vad gÀller sitt arbetsgivarerbjudande, det vill sÀga den anledning som arbetsgivaren ger till nuvarande och potentiella anstÀllda att arbeta för denne. Det kan vara svÄrt att faststÀlla vilka omrÄden som behöver utvecklas i företaget och vilka mÄlgrupper som bör prioriteras. TillgÀngliga mÀtmetoder för att fÄ klarhet gÀllande nuvarande employer brand saknas, vilket har bidragit till studiens syfte att skapa ett mÀtverktyg för att utvÀrdera ett företags arbetsgivarvarumÀrke gentemot nuvarande anstÀllda.

Bakgrund: Distriktssköterskor har i Sverige haft förskrivningsrÀtt sedan mitten av 1990-talet. Anledningen frÄn början var att underlÀtta för lÀkarna, framför allt pÄ landsbygden dÀr lÀkartÀtheten var lÄg. Socialstyrelsen genomförde Är 2000 en uppföljning av hur förskrivningsrÀtten anvÀndes. Författarna ville se om och/eller hur förskrivningen har förÀndrats samt hur förskrivningen ser ut i Sverige jÀmfört med andra lÀnder. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att förskriva lÀkemedel i hemsjukvÄrden samt deras uppfattning om förskrivningsrÀttens framtida utveckling inom distriktssköterskeproffessionen.

Employer branding, eller arbetsgivarvarumÀrke som det heter pÄ svenska, handlar om att rÀtt mÀnniskor ska attraheras, rekryteras och vilja stanna kvar i ett företag. Ett starkt employer brand Àr nÄgot som har blivit allt viktigare för företagen i kampen om vÀrdefulla andelar pÄ marknaden.  Studier har visat att anstÀllda som Àr engagerade och trivs pÄ sitt arbete ocksÄ presterar bÀttre, vilket leder till ökad produktion och lönsamhetsfördelar. MÄnga företag Àr inte medvetna om eller uppdaterade vad gÀller sitt arbetsgivarerbjudande, det vill sÀga den anledning som arbetsgivaren ger till nuvarande och potentiella anstÀllda att arbeta för denne. Det kan vara svÄrt att faststÀlla vilka omrÄden som behöver utvecklas i företaget och vilka mÄlgrupper som bör prioriteras. TillgÀngliga mÀtmetoder för att fÄ klarhet gÀllande nuvarande employer brand saknas, vilket har bidragit till studiens syfte att skapa ett mÀtverktyg för att utvÀrdera ett företags arbetsgivarvarumÀrke gentemot nuvarande anstÀllda.

Vid konstruktion och tillverkning av motorer idag finns flera krav att tillgodose i form av lÄng livslÀngd, lÄga utslÀpp samt liten brÀnsleförbrukning. Dieselmotorn har högre verkningsgrad Àn bensinmotorn men problemet med dieselmotorn Àr i form av utslÀpp dÀr lagstiftningen blir allt strÀngare. En del av utslÀppen frÄn dieselmotorn kan bero pÄ smörjoljan och olika motorer och ytor uppvisar olika mÀngd oljeförbrukning. Denna kan Àven variera mellan samma modell av motor. Ett sÀtt att fÄ ner oljeförbrukningen och variationen av denna Àr att mÀta ytan och sÀkerstÀlla att denna Àr optimal för dess funktion.

Bakgrund:Det som nÄgra av mina senaste projekt bottnar i Àr min fascination för att skapa ytor i textila material. Jag strÀvar efter att skapa en spÀnning eller en rörelse i materialet men det Àr ocksÄ mitt sÀtt att uttrycka mig i. Det som jag verkligen uppskattar Àr att en yta kan innehÄlla egenskaper eller kvalitéer som stÄr i opposition till varandra. Det gÀller bÄde den kÀnslomÀssiga undertonen och ytans fysiska uppenbarelse. MÄnga gÄnger förestÀller jag mig att relieferna i textilen Àr som en blindtext som man skulle kunna lÀsa genom att stryka med fingerspetsarna över ytan.

Autonoma och fj?rrstyrda fartyg blir successivt vanligare inom sj?fart. Denna utveckling st?ller stora krav p? den funktionella s?kerheten hos styrsystem. S?rskilt viktigt ?r det att ?verg?ngarna mellan olika k?rstationer sker p? ett tillf?rlitligt s?tt f?r att undvika farliga systemtillst?nd.

Det hÀr Àr ett examensarbete pÄ 30 hp utfört vidInstitutionen för Stad och Land, SLU Ultuna. Syftetmed arbetet har varit att genom litteraturstudier ochprojektstudier inhÀmta kunskap och inspiration för attundersöka hur man kan gestalta rastplatser i den svenskanaturen pÄ ett nytt sÀtt.Arbetet bestÄr av en förstudie med litteraturstudier samtstudie av genomförda projekt i naturmiljö. Sedan följerett program för att fastslÄ de egna utgÄngspunkterna förgestaltningen. Sist följer förslag för tre rastplatser av enny typ pÄ olika platser i Sverige.Rastplatser ska vara trafiksÀkra och erbjuda resenÀrernaen sÀker och trevlig plats att ta en paus och vila. I tillÀgg till dessa kvaliteter kan Àven en upplevelse av naturen pÄ platsen berika rasten.MÀnniskor mÄr bra och blir mindre stressade av att vistasi naturmiljö och det finns dÀrför ett stort vÀrde i attkunna fÄ möjligheten att vistas i naturen under sitt besökpÄ rastplatsen.

Den hÀr uppsatsen Àr en kvalitativ studie om hur manliga respektive kvinnliga brottsofferbemöts i rÀttssalen. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ om brottsoffer kanbli sekundÀrtviktimiserade pÄ rÀttegÄngar genom att undersöka omdet Àr skillnad pÄ hur olika brottsoffer framstÀlls ochbemötsav domare, advokater, Äklagare och nÀmndemÀn.Bemötande handlar om ett samspel mellan mÀnniskor, den instÀllning som personer har till varandra och hur det kommer till uttryck i tal, handlingar, gester, ansiktsuttryck, tonfall etc. FramstÀllning handlar om hur man beskriver en annan person, en framstÀllning kan framhÀva vissa egenskaper hos personen.Genom att undersöka framstÀllningen och bemötandet sÄ kanske resultatet kan visa olika orsaker till sekundÀr viktimisering. T.ex. om brottsoffer bemöts olikaberoende pÄ kön, Älder, etnicitet, alkoholintag eller om brottsoffret har egenskaper utifrÄn Nils Christies teori om detidealiska brottsoffret.FrÄgestÀllningen Àr:Hur framstÀller tingsrÀttens aktörer manliga respektive kvinnliga brottsoffer utifrÄn mallen om idealiska brottsoffer pÄ rÀttegÄngar, t.ex.

Mönster Àr ett matematiskt begrepp som Àr ett vanligt inslag i förskolan dÀr barnen ofta lÀgger pÀrlplattor och gör pÀrlhalsband. Man bygger med kaplastavar och legoklossar, klipper i papper och mÄlar. Tidigare forskning inom omrÄdet mönster har visat att man aktivt kan arbeta med mönster för att öka barns kunskaper inom omrÄdet. Dessutom bidrar en ökad förstÄelse för mönster och följder till en ökad förstÄelse för matematik i allmÀnhet. Vad man inte har undersökt Àr barnens utgÄngspunkt vid arbete med mönster.

Detta fördjupningsarbete handlar om anskaffning av tjÀnstehundar till polisen och de aktuella problem som finns att hitta bra och lÀmpliga valpar. Fördjupningsarbetet beskriver de olika krav som stÀlls pÄ hundarna, hur de lÀmplighetstestas och vad de bör ha för egenskaper för att vara lÀmpliga. Arbetet handlar Àven om fodervÀrdar och hur viktigt det Àr att fÄ tag pÄ bra fodervÀrdar till de blivande polishundarna. Att det inte finns nÄgon statistik över kassering av hundar Àr ett stort problem och nÄgot som Àr under bearbetning..

KvÀve Àr ett element med bÄde positiva och negativa effekter pÄ ett kolstÄls egenskaper och det Àr dÀrför av yttersta vikt att under tillverkningsprocessen kontrollera kvÀvehalten i stÄlet med hÀnsyn till kravet pÄ slutproduktens egenskaper. Möjligheten att styra stÄlets slutliga kvÀvehalt pÄverkas i hög grad av förloppet i LD-processen, d.v.s. det processteg dÀr högkolhaltigt rÄjÀrn konverteras till lÄgkolhaltigt rÄstÄl, i huvudsak genom tillförsel av ren syrgas. BÄde kol och syre har en stark inverkan pÄ kvÀvets löslighet i flytande stÄl. Ett flertal planerade försök med provtagning under pÄgÄende LD-process och analys med LECOŸ har legat till grund för en kartlÀggning av kvÀveförloppet, sÀrskilt med avseende pÄ konvertering av stÄl som ÄteranvÀnds i processen, s.k.

Gestamp Hardtech Àr vÀrldsledande inom presshÀrdningsteknik och producerar karossdetaljer till bilindustrin. PÄ företagets anlÀggning i LuleÄ finns avdelningen för verktygskonstruktion och hÀr tar man idag fram presshÀrdningsverktygen. Konstruktionsmiljön pÄ avdelningen för verktygskonstruktion bestÄr idag av CAD-systemen CATIA v5 och I-DEAS 12. Eftersom I-DEAS 12 inte lÀngre utvecklas av tillverkaren, sÄ kommer avdelningen i framtiden gÄ över till CAD-systemet NX. I och med denna övergÄng kommer företaget ocksÄ att implementera PLM-programmet Teamcenter.

Föreliggande studie omfattar en jÀmförelse mellan sÀttningsberÀkningar med datorprogrammen FEM Design 11 (senast kommersiella versionen) och FEM Design 12 (betaversion under utveckling). I FEM Design 11 modelleras jorden med fjÀdrar som ges egenskaper motsvarande bÀddmoduler, vilka inte pÄ ett helt rÀttvisande sÀtt kan spegla jordens komplexa respons vid belastning. FjÀdrar kan t.ex. inte överföra skjuvkrafter mellan varandra, vilket fÄr till följd att de enskilda fjÀdrarnas respons vid belastning Àr oberoende av varandra. Vid analys av en byggnads sÀttningar, med ett datorprogram dÀr endast fjÀdrar (bÀddmoduler) anvÀnds för att beskriva jordens deformationsegenskaper, kan sÄledes en helt korrekt bild över jordens verkliga beteende inte Äterspeglas. I FEM Design 12 kan jorden Àven modelleras med volymelement, vars egenskaper modelleras enligt kontinuumsmekanik.

Arbetet Àr en energianalys av gravstenstillverkning dÀr energiförbrukningen för hela livscykeln redovisas. Analysen gÀller en sÄ kallad funktionell enhet som bestÄr av gravsten och sockel av vÄngagranit som levereras till en kyrkogÄrd i Malmö. Ett svenskt stenhuggeri har hjÀlpt till med att ta fram data för de olika tillverkningsmomenten. Förutom uppgifter om sjÀlva tillverkningen har Àven kompletterande uppgifter inhÀmtats som gÀller till exempel transporter och inköpt material. JÀmförelse görs mellan fyra olika bearbetningar av den funktionella enheten.