Det har blivit allt vanligare att sjukvĂ„rden i Sverige flyttas ut till vĂ„rdtagarnas hem. De kan med hjĂ€lp av hemtjĂ€nst fĂ„ bo kvar i sina egna hus lĂ€ngre men samtidigt fĂ„ den hjĂ€lp de behöver. År 2007 anvĂ€nde sig totalt 153 723 personer av dessa tjĂ€nster runt om i Sverige. De plagg som personalen bĂ€r utsĂ€tts för mĂ„nga olika typer av yttre pĂ„frestningar vid hembesök hos vĂ„rdtagarna. Smittspridning inom vĂ„rden sker frĂ€mst via personalens hĂ€nder och klĂ€der.Nanoteknologi Ă€r en framvĂ€xande teknik som gĂ„tt pĂ„ högvarv inom mĂ„nga olika omrĂ„den under det senaste Ă„rtiondet.

Bakgrund: Cirka 3-4 % av Sveriges befolkning Àr diagnostiserade med diabetes. Detta Àr en siffra som kommer att öka inom en relativt snar framtid. Diabetes Àr dock en sjukdom som kan förebyggas med hjÀlp av information. NÀr diagnosen Àr ett faktum kan symtomen dÀmpas, och hÀr har sjuksköterskan en mycket viktig uppgift. Hur sjuksköterskan beter sig i mötet med personen med diabetes Àr avgörande för hur vÀl egenvÄrden fungerar.

Ett rörelsehinder inskrÀnker inte bara det funktionshindrade barnets fysiska möjligheter utan kan verka handikappande Àven pÄ social nivÄ. Dans Àr ett Àmne i skolan dÀr man interagerar och fÄr möjlighet att samarbeta och utvecklas socialt. FrÄgestÀllningen som denna uppsats undersöker lyder: Vilken betydelse kan dans i skolan ha för rörelsehindrade elevers mentala utveckling?FrÄgan besvaras dels av berörd litteratur, dels av intervjurespondenter.Det framgÄr att dans, som fokuserar pÄ den funktionella kroppen, har förmÄga att fÄ de rörelsehindrade ungdomarna att se vad de har möjlighet att Ästadkomma i stÀllet för att lÀgga fokus pÄ funktionsnedsÀttningen. Det framkommer ocksÄ att de kan dansa med icke-rörelsehindrade elever och ta del av den sociala gemenskapen samt att inlÀrningsförmÄgan och kunskapsnivÄn höjs.

Ett rörelsehinder inskrÀnker inte bara det funktionshindrade barnets fysiska möjligheter utan kan verka handikappande Àven pÄ social nivÄ. Dans Àr ett Àmne i skolan dÀr man interagerar och fÄr möjlighet att samarbeta och utvecklas socialt. FrÄgestÀllningen som denna uppsats undersöker lyder: Vilken betydelse kan dans i skolan ha för rörelsehindrade elevers mentala utveckling?FrÄgan besvaras dels av berörd litteratur, dels av intervjurespondenter.Det framgÄr att dans, som fokuserar pÄ den funktionella kroppen, har förmÄga att fÄ de rörelsehindrade ungdomarna att se vad de har möjlighet att Ästadkomma i stÀllet för att lÀgga fokus pÄ funktionsnedsÀttningen. Det framkommer ocksÄ att de kan dansa med icke-rörelsehindrade elever och ta del av den sociala gemenskapen samt att inlÀrningsförmÄgan och kunskapsnivÄn höjs.

SVenskt Artikulations- och NasalitetsTEst, SVANTE, Àr ett perceptuellt test avsett för bedömning av artikulation och nasalitet hos individer med talavvikelser relaterade till strukturella och/eller funktionella avvikelser i munhÄla och svalg. Syftet med föreliggande studie var att göra en normering av SVANTE i Äldersgruppen 10 Är. Syftet var Àven att undersöka hur typiskt utvecklade 10-Äriga barn, utan nÄgra strukturella eller funktionella avvikelser i munhÄla och svalg, presterar avseende artikulation och nasalitet. I normeringsgruppen ingick 30 barn: 16 flickor och 14 pojkar. MedelÄldern var 9:6 Är. En bedömning av barnens förstÄelighet, velofarynxfunktion, artikulation, klang samt förekomst av nasalitet gjordes.Normeringen visar att barn i 10-ÄrsÄldern har god förstÄelighet och velofarynxfunktion.

Heltalen och polynom tycks ha flera gemensamma egenskaper. En av heltalens egenskaper Àr aritmetikens fundamentalsats som sÀger att alla heltal kan skrivas som en produkt av primtal. Polynomen har en motsvarande egenskap, faktorsatsen, som innebÀr att varje polynom kan skrivas som en produkt av rotfaktorer. Denna och flera andra egenskaper som heltal och polynom har som motsvarar varandra beror inte pÄ en slump utan pÄ att de Àr beslÀktade. Egenskaper hos mÄnga vÀlanvÀnda mÀngder, de reella talen, de rationella talen samt heltalen kan beskrivas med gruppteori.

Bakgrund: Cirka 3-4 % av Sveriges befolkning Àr diagnostiserade med diabetes. Detta Àr en siffra som kommer att öka inom en relativt snar framtid. Diabetes Àr dock en sjukdom som kan förebyggas med hjÀlp av information. NÀr diagnosen Àr ett faktum kan symtomen dÀmpas, och hÀr har sjuksköterskan en mycket viktig uppgift. Hur sjuksköterskan beter sig i mötet med personen med diabetes Àr avgörande för hur vÀl egenvÄrden fungerar.

Effektiv konflikthantering ?r en central del av polisyrket, d?r b?de yrkesm?ssiga krav och personliga egenskaper p?verkar hur konflikter uppfattas och hanteras. Tidigare forskning ger st?d ?t att personlighetsdrag kan ha en inverkan p? konflikthanteringsstrategier. I denna explorativa studie unders?ktes sambandet mellan personlighetsdrag, med fokus p? samvetsgrannhet, och preferenser f?r konflikthanteringsstrategier hos svenska polisstudenter.

Det har skett en omfattande utveckling av teorier, metoder och verktyg för riskanalys. Trots att det finns ett flertal tillgÀngliga metoder Àr det nÀst intill omöjligt att hitta en metod som ger möjligheten att finna alla risker. Den metod ett företag vÀljer mÄste ÀndÄ uppfylla vissa egenskaper för att vara sÄ uttömmande att en önskad sÀkerhetsnivÄ kan uppnÄs. Vilka Àr dÄ de primÀra egenskaper en riskanalysmetod bör uppfylla för att kunna identifiera sÄ mÄnga risker som möjligt? I denna uppsats avser vi att skapa en rangordning av egenskaper en riskanalysmetod bör uppfylla för att identifiera sÄ mÄnga risker som möjligt.

PÄ dagens arbetsmarknad har rekryteringsföretag, inom rekryteringsförfarandet, fÄtt en framtrÀdande roll. Ett första steg i en rekryteringsprocess Àr att rekryteringskonsulten, tillsammans med anstÀllande företag, utvecklar en sÄ kallad kravspecifikation. Kravspecifikationen bör, bland andra krav, innehÄlla krav pÄ personliga egenskaper. Dock beskriver företag i kravspecifikationer personliga egenskaper i generella ordalag. Att anstÀllande företag nyttjar allmÀnt beskrivande begrepp innebÀr att rekryteringskonsulten fÄr svÄrigheter att, genom att endast studera begreppen, erhÄlla en tillrÀcklig tydlig och detaljerad bild för att kunna rekrytera rÀtt individ till rÀtt tjÀnst..

Den ökade tillgÄngen till internet i svenska hem betyder att vem som helst har tillgÄng till olika typer av information. Samtidigt ökar omsÀttningen hos den svenska detaljhandeln, bÄde i butiker och för den svenska e-handeln. DÀrför stÀlls det högre krav pÄ webbtexter, sÄ att alla kan förstÄ dem.Den hÀr studien handlar om hur webbtexter, i form av artiklar, bör skrivas pÄ Elgigantens svenska webbplats. PÄ uppdrag Ät Elgiganten har det befintliga materialet analyserats för att ge feedback pÄ vad som Àr positivt och negativt. Det ska leda fram till vad som kan förbÀttras för att skapa effektiva och funktionella webbtexter som riktar sig till en bred mÄlgrupp.Begrepp hÀmtade frÄn informationsdesign, klarsprÄk och anvÀndbarhet pÄ webben ligger till grund för de kvalitativa metoder som har anvÀnts i den hÀr studien.

Syftet med studien var att belysa om och hur lÀrare i idrott och hÀlsa arbetar skadeförebyggande i undervisningen. Vi utgick frÄn en kvalitativ metod och intervjuade Ätta utbildade lÀrare med inriktning mot Ärskurs 6-9 i Àmnet idrott och hÀlsa. Resultatet kopplas till Haddons (1980) strategier om skadeförebyggande arbete. Genom samtliga intervjuer framkom att lÀrare medvetet arbetar förebyggande med funktionella idrottsskador och integrerar det i undervisningen. Informanterna menar att det i första hand Àr aktiviteten som stÄr i fokus och inte huruvida undervisningen sker inomhus eller utomhus men nÀmner att det finns skillnader i planering och utförande.

I detta arbete har laborationer frÄn digitaltekniken pÄ sjöfartshögskolan simulerats i CoDeSys för att möjliggöra hemmabruk. Resultatet blev tvÄ enkla och funktionella laborationer som kommer att underlÀtta inlÀrningen för studenterna..

Syftet med denna studie Àr att utvÀrdera IASB:s kvalitativa egenskaper utifrÄn kapitalmarknadsperspektivet. Vi har anvÀnt oss av en deduktiv metod med utgÄngspunkt i empirin. Denna utgörs av IASB:s kvalitativa egenskaper. Dessa har utvÀrderats frÀmst utifrÄn de teorier som lades fram i Trueblood-rapporten frÄn 1973. För att fÄ en djupare förstÄelse för hur egenskaperna ger sig uttryck i praktiken har vi undersökt detta med hjÀlp av IAS 18, standarden för intÀktsredovisning.

Studien syftar till att undersöka chefsrekryterares syn pÄ egenskaper, vilka som kan anses önskvÀrda hos ledare och om dessa varierar i förhÄllande till situation. Vidare Àr vÄr avsikt att undersöka om synen pÄ önskvÀrda ledaregenskaper varierar i relation till dÄtid, nutid och framtid. UtifrÄn en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer har vi intervjuat chefsrekryterare pÄ fem olika företag. I studien tillÀmpar vi teorier som innefattar ledaregenskaper, hur situationsfaktorer pÄverkar synen pÄ önskvÀrda egenskaper hos ledare samt teorier som speglar ledarskapegenskaper i förÀndring. Genom en kristallisering av önskvÀrda egenskaper som behandlas i resultatet utarbetades en matris, bestÄende av fem huvudkategorier vilka tar upp samtliga egenskaper.