Introduktion: I ett multitrauma skadas en person i flera organsystem samtidigt. Katie Eriksson beskriver människan som en multidimensionell individ, med kropp, själ och ande. Ett multitrauma kan få komplexa och livslånga fysiska samt psykiska konsekvenser. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter som drabbats av ett multitrauma upplever sitt psykiska och existentiella välbefinnande. Samt hur patienterna upplever sjuksköterskans bemötande och hur sjuksköterskan ska bemöta patienternas behov.

Syftet med studien var att undersöka hur en grupp kvinnor i åldern mellan 20-30 år upplever och förhåller sig till det kvinnoideal som framställs i mediereklam. Studien byggde på en kvalitativ ansats i ett försök att söka reda på deras gemensamma uppfattningar om fenomenet och hur de upplevde att de påverkas av den kvinnliga framställningen. Av den anledningen utfördes semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod eftersom den ger de intervjuade personerna en möjlighet att utveckla sina svar. Då kvinnor tillhör en av de största konsumtionsgrupperna ansåg vi att det var relevant att studera hur denna grupp kunde påverkas av mediereklamens framställningar. Intervjufrågorna ställdes utifrån ett urval av reklambilder från de idag största företagen i Sverige inom mode och skönhet.

Syfte och frågeställningarUndersöka hur idrottslärare förhåller sig till sitt ämne utifrån företeelser som berör genus på ett eller annat sätt och hur olika faktorer kan påverka genusmässiga strukturer och mönster. Ta reda på hur lärare i idrott och hälsa ser på att pojkar i snitt har högre betyg än flickor generellt i idrott och hälsa.Frågeställningar:Vilka könsmönster kan lärare urskilja i ämnet idrott och hälsa?Hur ser innehållet och utformningen i ämnet idrott och hälsa ut sett ur ett genusperspektiv?Hur ser lärare på flickor och pojkars möjligheter att få ett visst betyg inom ämnet idrott och hälsa?MetodKvalitativa intervjuer genomförda med fyra olika lärare i idrott och hälsa på fyra olika skolor, två idrottslärare från högstadiet och två idrottslärare från gymnasiet intervjuades. Intervjuerna spelades in och redovisas utifrån tre frågeområden: könsmönster, innehåll/utformning och betyg/bedömning.ResultatPojkar tar generellt sett mer plats än flickor på idrottslektionerna. Bollspel är populärast bland pojkar men även populärt bland flickor.

I detta examensarbete undersöker jag en metod, eller varför inte kalla det för ett verktyg, främst till för mig själv. Verktyget är tänkt att underlätta researcharbetet då jag behöver komma till rätta med vad kunden bär på för åsikter och värderingar kring såväl enstaka inredningsobjekt som sin vardagliga miljö. Därmed är det alltså tänkt att skapa en överblick över inredningssmak, funktionella krav samt emotionella värden.Verktyget består av ett bildspel samt ett formulär att föra anteckningar i. Det är min uppgift, som användare, att skaffa mig en så innehållsrik informationsbank som möjligt för att kunna anpassa projektet så att kunden känner sig både delaktig och nöjd med slutprodukten. Därför ställs mitt sociala engagemang på sin spets; en bra intervju ger många värdefulla svar!En utgångspunkt i denna uppsats är att jag inte tar ställning till vad som är god- respektive dålig smak, och jag håller mig öppen för hur andra människor värderar och diskuterar kring möbler och annan inredning; jag föreställer mig att de utgår från sina egna erfarenheter och preferenser.Mina förhoppningar med det här verktyget som hjälpmedel är att det ska underlätta sökandet efter kundens känslomässiga förhållande till inredning och slutligen att denna/denne ska känna sig som ?ett? med det inredningsförslag som projektet landar i.De frågeställningar som besvaras i uppsatsen är hur ett hjälpverktyg skulle kunna se ut för att underlätta förstudier om inredningssmak, om metoden fungerar och hur den skulle kunna förbättras, om metoden är ett lämpligt verktyg för mig att använda i min framtida yrkesroll som formgivare och inredare, samt hur testpersonerna tyckte att metoden kändes i fråga om systematik och utförande.Resultatet av de fem fallstudierna blev över förväntan; fyra av fem valde ?sitt? vardagsrum, varav den femte valde sitt alternativ på stark andra plats..

Fornskandinavisk religion har historiskt sett i hög utsträckning tolkats inom en patriarkal diskurs. I min uppsats bereder jag plats för röster hos människor för vilka fornskandinavisk religion är personligt betydelsefull, men som tolkar och använder sig av den på ett subversivt sätt. Undersökningen bygger på organiserade samtal förda mellan mig och ett antal samtalsdeltagare. För att utljämna maktbalansen mellan forskare och studieobjekt har jag valt att rikta forskarblickan mot ett fält jag själv tillhör, och i studien betraktar jag därför mig själv inte bara som samtalsledare, utan även samtalsdeltagare, och gör mina egna erfarnheter till föremål för analys genom introspektiv metod.      Mitt forskningsperspektiv är queerteoretiskt, och i fokus i studien står de sätt på vilka bilder, berättelser och föreställningar om fornskandinavisk religion används som en del i skapandet av normöverskridande genusidentiteter. I undersökningen framkommer det att samtalsdeltagarna tolkar den fornskandinaviska religionen som präglad av mångfald och jämlikhet, i kontrast till en monoteistisk, dualistisk världsbild.

Det anses idag vara svårt för kvinnor att ta sig upp till de högt uppsatta chefspositionerna inom traditionellt mansdominerade branscher. Det beror på att normen i samhället innebär att män är mest lämpade för chefspositioner. Kvinnliga ledare anses vara präglade av den mansdominerade kulturen som existerar och påstås bli mer osäkra i sin roll som kvinnlig ledare. Den sociala kompetensen anses vara en utmaning för kvinnor som vill ta sig högt upp i hierarkin, då det finns informella nätverk som kvinnorna inte har tillgång till samt att de typiskt feminina egenskaperna inte är förknippade med ledarskapsnormen. Att som kvinnlig ledare anpassa sig till den estetiska kompetensen kan underlätta vägen upp i karriären.Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka utmaningar det finns med att vara kvinnlig ledare i en traditionellt mansdominerad bransch.

Nyproducerade bostäder upplevs ofta som väldigt lika. Öppen planlösning, trestavigt ekparkettgolv och vitmålade väggar beskriver idag en typisk nyproduktion. Idag ligger fokus på att skapa funktionella, yteffektiva bostäder och kostnadseffektivitet eftersträvas. Prefabricerade standardlösningar bidrar till en förkortad byggtid. Vid jämförelse av nyproducerade bostäder och äldre sekelskifteslägenheter kan man se mer detaljarbeten i de äldre lägenheterna.Syftet har varit att fastställa om den svenska nyproduktionen är likriktad och upplevelsefattig.

Uppsatsen analyserar inledningsvis vad Method Acting innebär. Den ryske regissören och skådespelaren Konstantin Stanislavskij utarbetade i början på förra seklet ett system vars uppgift var att utforma ett skådespeleri som bröt mot normen av, vad han tyckte var, orealistiskt spel. Med naturalismen kom kravet att teaterns uppgift var inte att försköna verkligheten utan att visa verkligheten som den var. Stanislavskij besökte, tillsammans med the Moscow Art Theatre, USA i början på 1920-talet och presenterade sitt system för den amerikanska publiken. Några av hans lärljungar stannade kvar och började lära ut de nya skådespelarteknikerna.

Optimerade affärsprocesser kan vara av stor vikt i dagens affärsvärld och en orsak till attföretag vill byta affärssystem för att bättre kunna hävda sig. Då dagens affärssystem som äruppbyggda av ett bästa sätt att utföra en affärsprocess, så verkar lyckan vara gjord. Menimplementering av ett nytt affärssystem kan innebära en stor omställning och förändring iverksamheten, då införandet ofta innebär att företagets tidigare affärsprocesser fårförändras för att passa affärssystemets. Det förekommer även att affärssystemets processerförändras för att passa de väl fungerande processer som finns inom företaget. Därför hardenna studie haft för avsikt att undersöka hur har stödet till affärsprocessernaförändrats i och med bytet av affärssystem?Studien inleddes med att inhämta teoretiska kunskaper om ämnet för att därefter undersökaverkligheten genom djupgående intervjuer.

I detta examensarbete har 5-åringars lek och utnyttjande av förskolegården studerats. Undersökningens syfte har varit att studera den fria uteleken och detta ur ett genusperspektiv.Den svenska förskolan har en tradition att ha utevistelse minst en gång per dag, och eftersom barnen ute rör sig över en större yta har oftast pedagogerna en sämre överblick över barnens lekar på förskolegården.Förskolegårdens utformning påverkar barnens grupperingar och lekar och den är också viktig ur ett genusperspektiv eftersom barnen förhåller sig till utemiljön på olika sätt utifrån kön. Även flickor och pojkars lekar skiljer sig åt utifrån kön, i studien kan ses se att flickorna hade omvårdande teman i leken såsom matlagning, styvmoder och storasyster. I pojkarnas lekar förekom styrka och utmaningar som teman.När barnen erfar att de är pojke eller flicka börjar sökandet efter hur ens eget kön förväntas vara och uppträda. Detta sker också i leken.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete är att undersöka gymnasieungdomars attityd till ochanvändande av fult språk, det vill säga svordomar och skällsord (även könsord) medfokus på deras kränkande funktion. Vi har undersökt om det finns skillnader beroendepå kön, etnicitet och vald studieinriktning (teoretiskt och praktiskt program pågymnasiet).För att undersöka attityderna har vi använt oss av en kvantitativ metod och utifrånspråksociologiska teorier om fult språk konstruerat en enkät som sedan besvarats av157 elever på tre olika kommunala gymnasieskolor i en kommun i södra Sverige.Undersökningen visar att det finns statistiskt signifikanta skillnader framförallt mellankönen. Vissa skillnader går att identifiera vad det gäller etnicitet, men dessa är inte likastarka. När det gäller studieinriktning gav undersökningen mycket små skillnader.De skillnader mellan könen som går att påvisa genom undersökningen kansammanfattas till följande: de kvinnliga respondenterna ligger närmare den språkliganormen i samhället, det vill säga att de i mindre utsträckning använder svordomar ochskällsord (även könsord) samt att de reagerar starkare på dessa ord och uttryck. Demanliga respondenterna reagerar inte i samma utsträckning negativt på användandet avfult språk och använder och blir i högre grad själva utsatta för svordomar och skällsord.Det värsta skällsordet för de kvinnliga eleverna i undersökningen är hora, ett ord somde också reagerar starkt på om de själva blir kallade för, men de ångrar sig inte isamma utsträckning när de har kallat andra personer för hora.

Titel: Göteborgs Postens porträttering av gärningsmän. ? En särfallsstudie avseende etniska, nationellaoch religiösa minoriteter.Författare: Anna LarsonKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2012Handledare: Malin SvenningssonSidantal: 30Antal ord: 9 851Syfte: Kartlägga hur Göteborgs-Postens porträttering av våldtäktsmän avseende etniska, nationella ochreligiösa minoriteter ser ut före och efter en förändrad samhällsopinion.Metod: Kvalitativ textanalys enligt ECA (Ethnographic Content Analysis).Material: Göteborgs- Posten, 30 metodiskt utvalda artiklar per år, åren 2000 och 2010, som samtligabehandlar fall som av tidningen rubriceras som ?våldtäkt? oberoende av benämning av minioroteter, föratt kunna jämföra särfall (de artiklar där minoriteterna nämns) och normen (de artiklar där minoriteterna inte nämns).Huvudresultat: Utifrån jämförelser mellan särfall och nomer i förhållande till teorier om framing, har det undersökts hur Göteborgs- Postens porträttering av våldtäktsmän i kontext av etniska, nationella och religiösa minoriteter sett ut före och efter Sverigedemokraternas inval i riksdagen. Studiens resultat visar skillnader åren emellan. År 2000 var beskrivningar i allmänhet (all slags information somidentifierar mannen) av gärningsmannen mer framträdande än år 2010.

The purpose of this paper is to see how differences are handled in preschools, with a focus on children with homo- or bisexual parents. By doing this we wanted to see how the conditions for a child with homo- or bisexual parents looks like, in order to have their family conditions mirrored, confirmed and visualised in the preschool.The foundation for the discussion is a questionaire which has been answered by 229 preschool workers from 24 different preschools in the City of Stockholm. The result of the questionaire has been handled in a statistics program. Our analysis is based on the statistical numbers and the written replies to the open questions in the questionaire.As a theoretical starting point we have used Iris Marion Young?s ideas about how our society is coloured by an ideal of similarity that defines liberation as the transcendence of group difference, where the dominant group cannot see how their perspective is just one of several perspectives.

Bakgrund: I dagens samhälle pågår ständiga debatter om genus i olika kontexter, diskussionen om exempelvis löneskillnader, barnuppfostran och vårdande utifrån genus är närvarande i media, i såväl TV som tidningar och på internet. Studier har visat på att kvinnor och män uppfattar vårdande olika samt har olika preferenser för hur vårdandet skall utformas ? sjuksköterskor bör därför vara genusmedvetna i mötet med patienten för att kunna ge genuskänsligt vårdande utifrån en personcentrerad utgångspunkt.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva patienters uppfattningar av vårdande ? ur ett genusperspektiv.Metod: Detta arbete har genomförts som en litteraturöversikt och har baserats på 14 stycken vetenskapliga artiklar som har analyserats med en kvalitativ designmetod. Arbetet är förankrat med utgångspunkt i Katie Erikssons teori om vårdande.Resultat: Resultatet utgörs av tre teman; (a) Kvinnor och mäns förväntningar samt önskemål för vårdande, (b) När förväntningar och önskemål ej tillgodoses samt (c) När förväntningar och önskemål tillgodoses. Olikheter mellan könen gällande uppfattningar av vårdande framkom främst vid missnöje.

Att ett företag levererar en produkt som tillfredställer kunden är grunden för all affärsverksamhet. Om kunden inte blir tillfredställd kommer kunden med högsta sannolikhet att byta företag och köpa produkten någon annanstans. Men det finns även ett mervärde som företag kan erbjuda sina kunder. Något som inte kan tas på, men som kan öka kundtillfredsställelsen hos kunden, nämligen varumärket. Varumärket är en väldigt viktig konkurrensfördel och är speciellt avgörande i en konkurrenskritisk bransch.