Denna uppsats utgår ifrån Grönroos modell över total upplevd kvalitet och syftar till att undersöka upplevd väntetid som en del av funktionell kvalitet. Detta görs genom att studera om den omgivning som kunder väntar i kan påverka den upplevda väntetiden. Genom den tidigare forskningen har tre omgivningsfaktorer identifierats som kan tänkas påverka den upplevda väntetiden: tristess, osäkerhet och orättvisa. Fokus ligger på banktjänster och för att svara på syftet har en enkät delats ut till personer som precis genomfört ett bankärende. Svaren från denna har sedan använts i en regressionsanalys för att se om det finns några samband.

Examensarbetet kommer att struktureras utifrån sex huvuddelar. I den inledande del I kommer bakgrunden till examensarbetet att behandlas. Del II innefattar en tematisk beskrivning av planområdet. En genomgång av temana nya perspektiv, tillgänglighet, bebyggelse och rekreation utgör således den empiriska faktabasen i examensarbetet. En genomgång och beskrivning av två analysmetoder kommer att behandlas i del III.

Jakten på den försvunna stadsmässigheten Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad fenomenet stadsmässighet innebär och att därmed få en djupare förståelse för detta stadsbyggnadsfenomen och som följd av detta på ett bättre sätt kunna handskas med det i diskussion och praktiskt planeringsarbete. Examensarbetet belyser vad ett stadsmässigt byggande innebär enligt vissa betydelsefulla tadsbyggnadsteoretiker. Finns det skäl att bygga stadsmässigt och vad finns det för faktorer som försvårar möjligheterna att skapa stadsmässiga städer? Vidare presenteras tre svenska stadsbyggnadsprojekt där stadsmässighet har stått i centrum. Arbetet baseras på litteraturstudier samt studiebesök.

När företag ska införa nya informationssystem brukar de stöta på flera olika problem. Problemen har ofta att göra med vilka krav som ska realiseras och vem som ska bestämma vilka krav som ska realiseras. Att utföra prioritering på krav är lika viktigt som att samla in krav. Det vanligaste problemet är att kunder och användare tenderar att tycka att alla krav är viktiga för att säkerställa att så många som möjligt av deras önskemål ska realiseras. Detta kan bli onödigt dyrt då de flesta informationssystem-projekt har begränsade resurser.Detta arbete har som syfte att undersöka vilka metoder systemutvecklare använder och hur de använder dessa metoder för att prioritera krav.

Arbetets syfte är att undersöka hur takträdgårdar kan fungera och gestaltas vid äldreboenden. Framställningen tar särskilt fasta på kunskap om utevistelsens positiva hälsoeffekter i relation till äldreboendens allt viktigare roll i staden. Studien presenterar idén om takträdgårdar som utemiljö för de äldre, och exemplifierar kunskaper om detta genom visioner och gestaltningsförslag för Brahem vård- och omsorgsboende i Stockholm. Grönområden i anslutning till bostaden ökar tillgängligheten för de boende och erbjuder utevistelse med naturrelaterade upplevelser. Satsningar på takträdgårdar kan utnyttja byggda konstruktioner och på lång sikt ge sociala, miljömässiga, estetiska och ekonomiska fördelar.

Sveriges Länsstyrelser har fått i uppdrag av regeringen att samordna sina webbplatser. Dessa ska vara utformade med hänsyn till medborgarnas behov och förutsättningar vilket innebär att de måste vara tillgängliga, tekniskt funktionella samt användaranpassade. Mitt uppdrag har varit ge Länsstyrelsen i Västerbotten kunskap om vem deras webbplatsbesökare är, vad besökarna tycker om webbplatsens utformning och innehåll samt ta reda på vad som besökarna är mest nöjda med på webbplatsen. Resultatet av utvärderingen kommer att användas i diskussionen med de övriga Länsstyrelserna när de ska enas om de nya webbplatsernas gemensamma innehåll och struktur.Undersökning genomfördes i form av en webbenkät på Västerbottens Länsstyrelses webbplats. Enkäten har besvarat frågorna om vem som besöker denna webbplats och vad de tyckte om den.

Företag brukar ge ut övergripande mål och arbetsbeskrivningar, det vill säga funktionella roller, till sin personal. Dock är det lätt hänt att individer och grupper kan finna andra mål och roller, vilket kan leda till att arbetsgruppens medlemmar strävar åt olika håll. Vårt syfte är således att analysera vilka mål och roller individen kan ha i en arbetsgrupp samt hur detta kan påverka individen och samarbetet inom gruppen. Den metod vi har tillämpat grundar sig i en kvalitativ ansats, då det är fördelaktigt inom studier av arbetsmiljö, roller och gruppers vanor och beteenden. Vi har således observerat en arbetsgrupp och dess kommunikation samt genomfört intervjuer med nyckelpersoner.

Syftet med studien är att utröna vilka värden som präglar den kunskaps- och samhällssyn som ligger till grund för den nya gymnasieskolan och vad dessa går att härleda till, samt diskutera vilka konsekvenser detta kan tänkas få ur ett vidare demokratiskt perspektiv. Studien använder sig av en kvalitativ ideologikritisk metod, och finner sin teoretiska ansats i kritisk teori och Frankfurtskolans tankar kring det senmoderna samhällets möjligheter och begränsningar.Det material som bildar underlag för studien utgörs av propositionen för en ny gymnasieskola (2008/09:199) och den offentliga utredning (SOU 2008:27) som föregick denna.Studien visar att den kunskaps- och samhällssyn som ligger till grund för den nya gymnasieskolan är kraftigt präglad av instrumentella, funktionella och entreprenörsmässiga värden. Dessa värden går att härleda till den kapitalistiska struktur som genomsyrar det senmoderna samhället vari en målrationell syn på såväl utbildning som samhälle främjas. Studiens resultat påvisar en icke-värderande politik och inskränkningar i demokratin som riskerar att leda till att etablerade maktstrukturer och ojämlikheter i samhället reproduceras och befästs ytterligare..

Denna uppsats är en pilotstudie för Regionförbundet Östsam. Den syftar till att kritisera och testa en metod som behandlar serviceutbudet i tätorter inom Fjärde storstadsregionen. Denna metod bygger på att kartlägga utbudet, vikta detta enligt en poängmodell och sedan analysera resultatet och söka skapa en ortsklassificering. Metoden är tänkt vara ett verktyg i modern regionalplanering och kunna förbättra serviceutbudet i regionen. I studien har svensk regionalpolitiskt historia, centralorts- och nätverksteori använts för att visa på hur modern regionalplanering söker skapa samarbeten utifrån funktionella omland och inte genom administrativa områden.Det studien visar är att metoden står i förhållande till den politik som förs av dess användare.

Den äldre befolkningen ökar, och med färre platser på särskilda boendeformer tenderar de äldre boende hemma med hemtjänst att bli allt fler samt mer hjälpberoende. Hos den äldre befolkningen är fall ett stort hälsoproblem. Trettio procent av alla över 70 år boende i eget hem faller minst en gång varje år. Inre faktorer kan påverka individens balansförmåga och därmed ses som riskfaktor för fall. Fem äldre personer i Bodens kommun boende hemma med hemtjänst, med assistans vid personlig vård, har besökts för att pröva om Downton Fall Risk Index, chairstand test, stående balanstest och gångtest är tillämpbara i hemmiljö.

Den äldre befolkningen ökar, och med färre platser på särskilda boendeformer tenderar de äldre boende hemma med hemtjänst att bli allt fler samt mer hjälpberoende. Hos den äldre befolkningen är fall ett stort hälsoproblem. Trettio procent av alla över 70 år boende i eget hem faller minst en gång varje år. Inre faktorer kan påverka individens balansförmåga och därmed ses som riskfaktor för fall. Fem äldre personer i Bodens kommun boende hemma med hemtjänst, med assistans vid personlig vård, har besökts för att pröva om Downton Fall Risk Index, chairstand test, stående balanstest och gångtest är tillämpbara i hemmiljö.

Examensarbetet kommer att struktureras utifrån sex huvuddelar. I den inledande del I kommer bakgrunden till examensarbetet att behandlas. Del II innefattar en tematisk beskrivning av planområdet. En genomgång av temana nya perspektiv, tillgänglighet, bebyggelse och rekreation utgör således den empiriska faktabasen i examensarbetet. En genomgång och beskrivning av två analysmetoder kommer att behandlas i del III.

Jakten på den försvunna stadsmässigheten Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad fenomenet stadsmässighet innebär och att därmed få en djupare förståelse för detta stadsbyggnadsfenomen och som följd av detta på ett bättre sätt kunna handskas med det i diskussion och praktiskt planeringsarbete. Examensarbetet belyser vad ett stadsmässigt byggande innebär enligt vissa betydelsefulla tadsbyggnadsteoretiker. Finns det skäl att bygga stadsmässigt och vad finns det för faktorer som försvårar möjligheterna att skapa stadsmässiga städer? Vidare presenteras tre svenska stadsbyggnadsprojekt där stadsmässighet har stått i centrum. Arbetet baseras på litteraturstudier samt studiebesök. Examensarbetet börjar med en kortfattad begreppsgenomgång där begreppen stad, stadsmässighet, urban och urbanitet diskuteras.

Functional Subgrouping är en metod för konflikthantering, användbar på såväl individ, grupp som organisationsnivå. Konflikter kan definieras som meningsskiljaktigheter innefattande störningar i kommunikationen vilket kan leda till psykologisk belastning på individer. Vikten av funktionella konfliktlösningsstrategier är således stor. Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att skapa övergripande förståelse för metoden utifrån användning samt för- och nackdelar i relation till annan konfliktlösning. Fyra halvstrukturerade intervjuer genomfördes vilka analyserades tematiskt.

Syftet med det här arbetet är att göra fyra gestaltningsförslag till BoKloks bostadsgårdar eller som BoKlok själva kallar dem, trivselytor. BoKlok är ett samarbete mellan IKEA och Skanska där idén är att skapa bra, yteffektiva och funktionella bostäder till en låg kostnad. Då trivselytan i sitt grundutförande endast är utformad med en gräsmatta, en stenmjölsgång och ett äppelträd fanns önskemål från BoKlok att vidareutveckla denna utifrån deras grundtankar och koncept. Målet är att förslagen ska inspirera och uppmuntra BoKloks flerfamiljsboende till att omskapa sin gård och anlägga något av förslagen.De två husmodellerna, Älmhult och Göteborg har satt grunden för de olika förslagen. Älmhultshuset är av en traditionell stil och Göteborgshuset av en mer modern.