Sök:

Sökresultat:

407 Uppsatser om Funktionella mag-tarmbesvär - Sida 7 av 28

Integrering av sÀrskolan : En intervjustudie

Barn i behov av sÀrskilt stöd Àr ett prioriterat omrÄde i skolan och i lÀroplanen. En strÀvan att skapa"en skola för alla"stÄr i fokus och integrering Àr grunden till det. Denna studies huvudsyfte var att belysa speciallÀrares upplevelser och erfarenheter av integrering av sÀrskolan i den vanliga grundskolan. För att göra detta intervjuades tre speciallÀrare i samma kommun. Intervjuerna var uppbyggda kring ett antal frÄgor om fyra aspekter av begreppet integrering; fysik, funktionell, social och samhÀllelig integrering.

Application lifecycle management utvÀrdering av komponenter

Uppsatsen ger en överblick av vad synsÀttet Application Lifecycle Management (ALM) innebÀr. EnutvÀrderingsmodell beskriver de analyserade verktygens duglighet gÀllande ett antal funktionellaoch icke-funktionella krav. Modellen jÀmför kommersiella verktyg och uppsÀttningar med enmotsvarande uppsÀttning av Open Source verktyg. De huvudsakliga problemen idag Àr att de somnyttjar ALM-synsÀttet ofta blir begrÀnsade till en kommersiell plattform, vilket fÄr till följd att deinte kan bearbeta sÄdan data som inte stöds i plattformen. Ett annat stort problem Àr verktygenskostnad.

Vem Àr du? : Du-tilltal och modellÀsare i Pensionsmyndighetens broschyr Du bestÀmmer sjÀlv ? NÀr du vill ta ut pension

Den hÀr uppsatsen undersöker vilka modellÀsare (tÀnkta lÀsare) som skapas genom verbprocesserna knutna till pronomenen du och dig i Pensionsmyndighetens broschyr Du bestÀmmer sjÀlv ? NÀr du vill ta ut pension. Svaren pÄ forskningsfrÄgorna ?Vad gör du??, ?Vem Àr du?? och ?Hur blandas de olika du:na om de Àr flera?? har besvarats med hjÀlp av en analys utifrÄn den funktionella grammatikens verbprocesser samt modellÀsarbegreppet. Resultatet visar att broschyrens du inte syftar pÄ samma person hela vÀgen, utan skapar 60 olika modellÀsare som blandas och vÀxlar texten igenom.

Vi gör det vi Àr bÀst pÄ vilket Àr att tillverka jeans.

I det samhÀlle som vi lever i idag konsumerar mÀnniskor inte enbart för att tillfredstÀlla de mest grundlÀggande behov som vÀrme, mat, vatten etc. Konsumtion har övergÄtt ifrÄn att vara nÄgot nödvÀndigt till att bli en form av fritidssysselsÀttning, ett intresse, en form av njutning. EfterfrÄgan har ökat inom flertalet branscher vilket har lett till att allt fler aktörer etablerat sig pÄ marknaden. En bransch som har kommit att fÄ ett allt större uppÄtsving Àr den svenska jeans marknaden. Marknaden för svenska jeans har ökat och export tillvÀxten Àr mycket stark.

NÀr du Àr du Àr banken vi : Om röster och modellÀsare i SEB:s externa texter.

För banker finns en mÀngd utmaningar med att uttrycka sig i skrift nÀr man kommunicerar med sina kunder. Texterna behöver uppfylla ett flertal olika funktioner, och dÀrtill Àr ofta en mÀngd olika skribenter inblandade i skrivprocessen. Denna uppsats ansluter till tidigare forskning om bankvÀrlden och dess texter.I den hÀr uppsatsen undersöker jag intertextualitet och röster som finns i tre texter frÄn SEB. Dessa handlar om produkten investeringssparkonto (ISK). ISK lanserades som ny produkt för tvÄ Är sedan och Àr omgÀrdad av regleringar via lag, finansinspektion och bankens egna marknadsföringsstrategier och skrivriktlinjer.

"Grammatik Àr ett kÀnsligt Àmne. Man kan inte bara komma in och Àndra" : Grammatikforskningens förankring i skolan

Den teoretiska utgÄngspunkten i denna studie Àr den skolnÀra forskning som bedrivs inom grammatikÀmnet. Denna har mening först nÀr den tillÀmpas och syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka om och i sÄ fall hur svensklÀrare i grundskolans senare Är tar del av forskning som rör grammatikundervisning samt om och i sÄ fall hur forskningen pÄverkar deras undervisning. Fem svensklÀrare i grundskolans senare Är har intervjuats och resultatet visar att lÀrarna frÀmst utgÄr frÄn kursplan, kollegial tradition och lÀromedel. De söker inte aktivt forskning om grammatikundervisning och denna pÄverkar inte deras undervisning pÄ nÄgot mÀrkbart sÀtt. Det framkommer ocksÄ att lÀrarna inte fÄtt nÄgon grammatikdidaktik i sin lÀrarutbildning.

EnkÀt som utvÀrderingsinstrument vid rehabilitering av korsbandsopererade hundar

Bakgrund: Korsbandsruptur Àr en vanlig skada bÄde hos mÀnniskor och hundar. I de flesta fall krÀvs operation och eferföljande rehabilitering. Inom veterinÀrmedicinen finns inga standardiserade funktionella tester att tillgÄ vid utvÀrdering efter korsbandsrehabilitering, vilket har efterfrÄgats. Syfte: Syftet med studien har varit att utforma, utveckla och utvÀrdera en enkÀt med ÀndamÄl att fungera som ett utvÀrderingsinstrument i samband med sjukgymnastisk rehabilitering av korsbandsopererade hundar. Metod: EnkÀten har utformats utifrÄn WOMAC Osteoarthritis Index.

LĂ€romedel och genuskonstruktioner

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur genus kan konstrueras i lÀroböcker och utgÄr frÄn frÄgestÀllningen: Hur kan genus konstrueras i lÀs- och arbetsböcker för Ärskurs 4-6 inom Àmnet svenska? Arbetet utgÄr frÄn Judith Butlers analys av genussystemet och hur det upprÀtthÄlls genom de centrala begreppen binÀra konstruktioner, performativitet och den heterosexuella matrisen. Genusteorierna kopplas samman med den kritiska diskursanalysen som bl.a. presenteras av Norman Fairclough samt den funktionella grammatiken. Detta Àr ett analysverktyg som tar sin utgÄngspunkt i begreppet diskurs vilket syftar till sÀtt att se hur sprÄk och idéer konstruerar vÀrlden.

Rehabilitering av funktionell fotledsinstabilitet

Funktionell fotledsinstabilitet, FAI, beskrivs som en kÀnsla av att foten ger vika. Vid FAI skadas fotens strukturer och skapar dÄ instabilitet, nedsatt proprioception, styrka och muskelaktivitet. Rehabiliteringen av FAI syftar till att ÄterstÀlla den funktionella stabiliteten. Syfte: Syftet med studien var att granska den vetenskapliga litteraturen avseende effekterna av rehabilitering pÄ funktionell fotledsinstabilitet. Metod: Litteratursökning skedde i fem databaser, och totalt 170 artiklar hittades, varav 12 inkluderades.

Funktionalitet och lojalitet hos boktitlar. Om franska boktitlar och deras motsvarigheter i svensk översÀttning

Boktitlar Àr betydelsefulla, trots deras ibland obetydliga omfÄng, eftersom de Àr bland det första mottagaren möter och kan komma att spela en avgörande roll för om den tillhörande texten lÀses eller inte. Boktitlar bör dÀrför analyseras som om de Àr en egen sjÀlvstÀndig texttyp med uppgift att fylla olika kommunikativa funktioner. Mot bakgrund av Gérard Genettes beskrivning av titlar som en form av paratexter, samt utifrÄn Chrisitane Nords (1995) funktionella analysmodell över sex kommunikativa funktioner som titlar bör fylla i bÄde kÀll- och mÄlsprÄkskulturen, undersöker denna studie 47 franska originalboktitlar och deras 47 svensksprÄkiga titelmotsvarigheter utgivna pÄ Sekwa förlag. Utöver att redogöra för hur vÀl materialets titlar fyller Nords tre grundlÀggande funktioner (distinktiv, metatextuell och fatisk) och tre möjliga funktioner (referentiell, expressiv och appellativ) syftar studien till att granska vilka likheter och skillnader det finns mellan franska boktitlar och deras svenska titelmotsvarigheter. Dessutom undersöker studien ifall samtliga boktitlar i huvudsak fyller sin dubbla funktion att bÄde vara funktionella i mÄlsprÄkskulturen och lojala mot den ursprungliga sÀndaren i kÀllsprÄkskulturen.

Varför vatten? : En studie om förekomsten av temat vatten i fyra verk skrivna av John Ajvide Lindqvist

Den hÀr uppsatsen undersöker vilka modellÀsare (tÀnkta lÀsare) som skapas genom verbprocesserna knutna till pronomenen du och dig i Pensionsmyndighetens broschyr Du bestÀmmer sjÀlv ? NÀr du vill ta ut pension. Svaren pÄ forskningsfrÄgorna ?Vad gör du??, ?Vem Àr du?? och ?Hur blandas de olika du:na om de Àr flera?? har besvarats med hjÀlp av en analys utifrÄn den funktionella grammatikens verbprocesser samt modellÀsarbegreppet. Resultatet visar att broschyrens du inte syftar pÄ samma person hela vÀgen, utan skapar 60 olika modellÀsare som blandas och vÀxlar texten igenom.

PTCA-ballongvidgning i kranskÀrlen. En litteraturstudie om patientens upplevelser och sjuksköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder

FörtrÀngda kranskÀrl orsakar ischemisk hjÀrtsjukdom (IHD). Kateterburna in-grepp i kranskÀrlen har fÄtt en alltmer framtrÀdande plats vid behandling av patienter med IHD. Perkutan transluminal coronar angioplastik, PTCA Àr den vanligaste kateterburna metoden och Àr för patienten ett stort ingrepp, bÄde fysiskt och psykiskt. Syftet med examensarbetet var att genom en litteraturstu-die undersöka patientens upplevelser före, under och efter PTCA samt vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som bör utföras före och efter PTCA. Syftet innefattade Àven att undersöka om det finns skillnader och likheter mellan kvinnor och mÀn gÀllande upplevelser och omvÄrdnadsÄtgÀrder.

Samma innehÄll i lÀttlÀst version? : En sprÄklig och visuell analys av en lÀttlÀst broschyr och dess originalversion

I uppsatsen presenteras en studie av sprÄks och bilders betydelse i tvÄ versioner av en myndighets broschyr. Syftet Àr att undersöka om innehÄllet i originalversionen av broschyren Àr detsamma i en lÀttlÀst version av broschyren, eller om lÀttlÀstanpassningen pÄverkar innehÄllet. Endast originalversionen innehÄller bilder, vilket gör att jag vill se vilka betydelser som bilder tillför till ett informationsmaterial. Broschyrerna Àr ?VÀlkommen till Arbetsförmedlingen? och motsvarande broschyr skriven pÄ lÀttlÀst svenska.

HÀlsovariationens betydelse för mÀnnens bÀttre prestation i verbalt flöde och visuospatial förmÄga

Könsskillnader i kognitiva förmÄgor antas vanligtvis bero pÄ en kombination av evolutionÀra, sociala och biologiska orsaker. En kompletterande förklaring presenteras i denna undersökning, nÀmligen betydelsen av ohÀlsa. Syftet med studien var att undersöka hÀlsans betydelse för könsskillnader i prestation pÄ test av verbalt flöde och visuospatial förmÄga, tvÄ kognitiva funktioner dÀr forskningen har dokumenterat könsskillnader. 32 kvinnliga och 21 manliga psykologistudenter som i genomsnitt var 29 Är deltog. De kontaktades genom ett anslag vid Psykologiska institutionen i Stockholm.

Framtida regional indelning

Den svenska lÀnsindelningen hÀrstammar frÄn 1600-talet och fÄ förÀndringar har skett sedan dess, trots att debatten varit hÀftig. Krav pÄ förÀndringar av lÀnsindelningarna har ofta stÀllts, ofta med ansprÄk pÄ att göra dessa större. Ett stort antal statliga utredningar har under Ärens lopp behandlat frÄgan. Jag har i denna uppsats undersökt fem statliga utredningar under 1990- och 2000-talet, dels utifrÄn vilka förslag man kommit med, dels hur medborgarnas möjlighet till effektivt beslutsfattande och systemens kapacitet att tillgodose medborgarnas önskemÄl har behandlats i utredningarna. Med hjÀlp av Robert A.

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->