I januari 2010 inleddes detta examensarbete på avdelningen Logistik, Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling vid Linköpings Universitet. Syftet med examensarbetet har varit att studera hur vårdprocesser inom Landstinget i Östergötland kan följas upp ur ett logistiskt perspektiv.Landstinget i Östergötland ansvarar för hälso- och sjukvård för länets samtliga invånare. Organisationen är funktionell och sjukvårdsverksamheten är indelad i fem centrum för specialistvård samt närsjukvården. Under specialistvårdcentrumen finns ett antal kliniker som var och en innehar specifik kompetens. Den funktionella uppdelningen medför svårigheter att fokusera på de vårdprocesser som finns i verksamheten.

En större kunskap kring sammansättningen på bränsleblandningen som kommer in tillavfallsförbränningsanläggningarna kan ha en väsentlig positiv inverkan på driftekonomi,tillgänglighet, utsläppsnivåer och underhållsbehov av anläggningarna. I framtiden kommerdet troligen också att vara nödvändigt att kunna verifiera sammansättningen av t.ex. andelenfossilt kol i anläggningens bränsleblandning för att den skall kunna klassas i rätt skattenivå.Ett problem för att få denna bättre kunskap är att ett gram av avfallet ska utgöra en spegelbildav, och till fullo motsvara, en hel bunker på 1000-tals ton avfall. Metoder för provtagning,storleken på uttagna prover, neddelning och provberedning har stor inverkan på relevansen avanalysresultat som erhålls från laboratoriet. Även hanteringen av fraktioner som textil, metall,sten samt stora hårda plastbitar utgör problem då de är svåra att mala till den storlek somefterföljande analys kräver.

AbstractTitle:HelpTube: A Study on the Motivation behind Crowdsourcing with STD & Motivation Functions for Volunteer Work as Explanatory Models. Level: Bachelor Thesis in Business Administration; C-level. Authors: Honey H. Shahraki & Linnea M. Pira Supervisor: Jonas Kågström Date: 2013- June Background: In recent years the trend and usage of social networking has increased significantly amongst individuals as well as businesses.

Sedan 1998 har en betydande ökningen av långtidssjukskrivningarna skett. Ökningen kan till stor del tillskrivas stressrelaterad ohälsa. En av orsakerna till den symtombild vi ser sägs bero på det höga tempo och de krav på förändringsbarhet individen utsätts för i vår moderna tid med rationaliserade arbetsstrukturer. Stressen tolkas ofta både av doktor och patient i huvudsak orsakad av arbetet d.v.s. arbetsrelaterad stress.

Sedan 1998 har en betydande ökningen av långtidssjukskrivningarna skett. Ökningen kan till stor del tillskrivas stressrelaterad ohälsa. En av orsakerna till den symtombild vi ser sägs bero på det höga tempo och de krav på förändringsbarhet individen utsätts för i vår moderna tid med rationaliserade arbetsstrukturer. Stressen tolkas ofta både av doktor och patient i huvudsak orsakad av arbetet d.v.s. arbetsrelaterad stress.

Såväl samhället som den enskilde individen har ett starkt intresse av att det finns välfungerande system för frivilligt pensionssparande. Pensionen är ett verktyg för att omfördela resurser från en tidpunkt i livet till en annan och utgör en trygghet för försörjningen när man på grund av hög ålder inte längre kan arbeta. Ersättningar från de statliga ålderpensionssystemen förväntas, med hänsyn till den demografiska utvecklingen och de höga kostnaderna för sådana system, i framtiden utgöra en mindre del av den totala pensionen. Det frivilliga pensionssparandet kommer med andra ord fortsätta att öka i betydelse.För att uppmuntra till frivilligt pensionsparande förenas dessa sparformer ofta med olika typer av skatteincitament, som vanligen består i att beskattningstidpunkten senareläggs eller att en del av pensionsinkomsten undantas från beskattning. De flesta länder beskattar idag pensioner enligt den så kallade EET-modellen, vilket innebär att pensionen beskattas först när den betalas ut.

En stad består av ett antal egenskaper som kan beskrivas utifrån dess karaktär och innehåll, även kallat stadskvaliteter. För att ett samhälle ska fungera och människor ska vilja bosätta sig där måste platsen bidra till att tillfredsställa medborgarnas funktionella behov liksom de sociala behoven. För att staden ska kunna tillfredsställa medborgarnas trivsel och behov på samma gång krävs det att en del faktorer samverkar. De faktorer eller egenskaper som finns i ett bostadsområde kallas för stadskvaliteter och har tagits fram och analyserats i och med en litteraturstudie grund på tidigare utförda studier inom ämnet med fokus på ett socialt hållbart samhälle Stadskvaliteterna kan sammanfattas och definieras enligt följande; trygghet och säkerhet, gemenskap, fysisk och estetisk miljö, kommersiell service, grön- och vattenområden, kommunikationer och läget i staden.Stadskvaliteterna ter sig vara av ett mer eller mindre värde i bostadsområden beroende på grundförutsättningar, läge, typ av befolkning och situation. Stadens alla bostadsområden är unika i sig själva, de ser olika ut och människorna som bor i ett bostadsområde kan ha skilda åsikter från de som bor i ett annat bostadsområde, därför måste kvaliteterna undersökas enskilt på respektive plats.

Det utbredda slentriantänkandet i vår bransch ligger till grund för många tveksamma, och dyra lösningar. Den generella mentaliteten verkar vara att, ?man gör de man blir tillsagd? och slutar helt fundera på varför. Att tänka själv, ifrågasätta, och utveckla sin kunskap inom ett givet område är den enskilt viktigaste förmågan vi har. När det kritiska tänkandet försvinner och ersätts med jakt på större ekonomiska vinster och ointresse är branschen ute på hal is. Därför anser jag att det extra viktigt att själv försöka ta reda på varför växter fungerar, utvecklar och etablerar sig så olika beroende på växtplats och miljö. Grimes C-S-R klassificering, och ekologiska bakgrund, förklarar på ett bra sätt sambandet mellan växtens konkurrenssförmåga och dess växtplats. Litterturstudien av Plant strategies, Vegetation process, and Ecosystem properties (2001) ligger till grund för resultatdelen och diskussionen.

Siemens Industrial Turbomachinery AB (SIT AB) i Finspång är ett företag vars verksamhet är inriktad på tillverkning av gas- och ångturbiner för främst industriella tillämpningsområden. Företaget har cirka 2 100 anställda och är en del av den tyska storkoncernen Siemens AG. Inom SIT AB har det sedan tidigare funnits en delad mening kring vilka orsaker som främst bidrar till förluster inom företagets produktion. I dagsläget genomförs flera olika typer av driftsuppföljningar, ett problem är dock att dessa inte är synkroniserade för att ge en tydlig förlustbild på maskinspecifik nivå. Till följd av detta önskar nu produktionsansvariga på SIT AB undersöka möjligheten att mäta utrustningseffektiviteten hos sina maskinresurser genom införande av mätetalet Overall Equipment Effectiveness (OEE).

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

SammanfattningUnder en relativt lång tid har det inom samhällsplaneringsdebatten framhållits vikten av att verka för en utveckling som tar oss från funktionsseparerade, segregerande och trafikalstrande stadsbyggnadsstrukturer till den funktionsblandade attraktiva staden som erbjuder närhet, jämlikhet och minskat biltransportbehov mellan dess väl sammanlänkade och integrerade stadsdelar och funktioner.  En tydligt rådande trend och utveckling inom stadsplanering är också den ökade fokuseringen på att hitta modeller och verktyg för att kunna bedöma och utvärdera stadsutvecklingsförslag ur holistiska hållbarhetsperspektiv, vilket bl.a. märks i utvecklandet av hållbarhetscertifieringsmetoder för stadsdelar samt krav som ställs på holistiska delanalyser och redovisningar i dessa.Hur problem, förutsättningar och innebörden av olika strukturella lösningar framställs kan ha en stor betydelse för vilken lösning som väljs samt hur väl den valda lösningen bidrar till en önskad stadsutveckling. I detta sammanhang kan det vara av värde att i planeringsprocesser att ha bra verktyg för att kunna analysera och beskriva olika förutsättningar och förändringsförslag.Trafikverket publicerade i 2011 rapporten "Integrering av handel i städer- Metoder, strategier och exempel" (2011:050). I rapportarbetets senare delar utvecklades förslag till en metod/modell för att kunna mäta och i ett samlat i sammanhang redovisa olika beståndsdelar som bedöms ha betydelse för en ökad fysisk strukturell och funktionell integration. Metoden som föreslås, den s.k.