Sökresultat:
419 Uppsatser om Funktionell ćterhämtning - Sida 28 av 28
Analys och prognostisering av uppblockning i Printzsköld
Vid LKABs gruva i Malmberget tillÀmpas metoden skivrasbrytning. NÀr en malmkropp börjar brytas under jord och inte vid markytan bildas ett hÄlrum. Detta hÄlrum propagerar normalt uppÄt som en följd av att det oförstÀrkta taket gradvis rasar in. Processen benÀmns uppblockning. 400 meter över en tidigare obruten del av malmkroppen Printzsköld löper en kritisk utrymningsvÀg.
Varför likadant överallt? : En studie av de ideal, visioner och idéer som pÄverkade utformandet av miljonprogramsomrÄdet Ryd
I Sverige finns det en fysisk likhet som karakteriserar de större, medelstora och Àven i viss mÄn de mindre stÀderna. I dessa stÀder, med varierande omfattning och utstrÀckning, finns bostadsomrÄden som pÄ mÄnga sÀtt i sin utformning pÄminner om varandra. NÄgot som har en huvudsaklig anledning i att dessa bostadsomrÄden Àr sprungna ur det vÀlkÀnda politiska bostadsbyggnadsprogrammet, benÀmnt som miljonprogrammet, ifrÄn vilket nÀstan en fjÀrdedel av dagens bostadsbestÄnd har sitt ursprung. Studiens utgÄngspunkt Àr dÀrmed att försöka se hur mycket ett enskilt utvalt exempel ifrÄn detta miljonprogrammets genomförande, stadsdelen Ryd i Linköping, egentligen kan sÀgs pÄverkades och styrdes av de ideal, visioner och idéer som kan sÀgas var utmÀrkande för de nationella statliga (SOU) utredningarna pÄ omrÄdet.Studien avgrÀnsar sig till flerfamiljshus, som var den mest utprÀglade bebyggelsen under miljonprogrammet. Den valda metoden i bearbetandet av uppsatsen kÀllmaterial, SOU-publikationer och lokala nÀmnd- och fullmÀktigeprotokoll, Àr gjorde utifrÄn en kvalitativ ansats.
Ett mĂ€tsystem för att underlĂ€tta mĂ€tning av vĂ„rdprocesser : En studie vid Landstinget i Ăstergötland
I januari 2010 inleddes detta examensarbete pĂ„ avdelningen Logistik, Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling vid Linköpings Universitet. Syftet med examensarbetet har varit att studera hur vĂ„rdprocesser inom Landstinget i Ăstergötland kan följas upp ur ett logistiskt perspektiv.Landstinget i Ăstergötland ansvarar för hĂ€lso- och sjukvĂ„rd för lĂ€nets samtliga invĂ„nare. Organisationen Ă€r funktionell och sjukvĂ„rdsverksamheten Ă€r indelad i fem centrum för specialistvĂ„rd samt nĂ€rsjukvĂ„rden. Under specialistvĂ„rdcentrumen finns ett antal kliniker som var och en innehar specifik kompetens. Den funktionella uppdelningen medför svĂ„righeter att fokusera pĂ„ de vĂ„rdprocesser som finns i verksamheten.
Karakterisering av fasta heterogenabrÀnslen ? inverkan av metod för provtagning och provberedning
En större kunskap kring sammansĂ€ttningen pĂ„ brĂ€nsleblandningen som kommer in tillavfallsförbrĂ€nningsanlĂ€ggningarna kan ha en vĂ€sentlig positiv inverkan pĂ„ driftekonomi,tillgĂ€nglighet, utslĂ€ppsnivĂ„er och underhĂ„llsbehov av anlĂ€ggningarna. I framtiden kommerdet troligen ocksĂ„ att vara nödvĂ€ndigt att kunna verifiera sammansĂ€ttningen av t.ex. andelenfossilt kol i anlĂ€ggningens brĂ€nsleblandning för att den skall kunna klassas i rĂ€tt skattenivĂ„.Ett problem för att fĂ„ denna bĂ€ttre kunskap Ă€r att ett gram av avfallet ska utgöra en spegelbildav, och till fullo motsvara, en hel bunker pĂ„ 1000-tals ton avfall. Metoder för provtagning,storleken pĂ„ uttagna prover, neddelning och provberedning har stor inverkan pĂ„ relevansen avanalysresultat som erhĂ„lls frĂ„n laboratoriet. Ăven hanteringen av fraktioner som textil, metall,sten samt stora hĂ„rda plastbitar utgör problem dĂ„ de Ă€r svĂ„ra att mala till den storlek somefterföljande analys krĂ€ver.
HelpTube : En studie av motivation bakom Crowdsourcing med SDT & Motivationsfunktioner för ideellt arbete som förklaringsmodeller
AbstractTitle:HelpTube: A Study on the Motivation behind Crowdsourcing with STD & Motivation Functions for Volunteer Work as Explanatory Models. Level: Bachelor Thesis in Business Administration; C-level. Authors: Honey H. Shahraki & Linnea M. Pira Supervisor: Jonas KÄgström Date: 2013- June Background: In recent years the trend and usage of social networking has increased significantly amongst individuals as well as businesses.
Ger deltagande i stresshanteringskurs minskad stress?
Sedan 1998 har en betydande ökningen av lĂ„ngtidssjukskrivningarna skett. Ăkningen kan till stor del tillskrivas stressrelaterad ohĂ€lsa. En av orsakerna till den symtombild vi ser sĂ€gs bero pĂ„ det höga tempo och de krav pĂ„ förĂ€ndringsbarhet individen utsĂ€tts för i vĂ„r moderna tid med rationaliserade arbetsstrukturer. Stressen tolkas ofta bĂ„de av doktor och patient i huvudsak orsakad av arbetet d.v.s. arbetsrelaterad stress.
Deltidssjukskrivning - ett bÀttre sÀtt att hantera ohÀlsa?
Sedan 1998 har en betydande ökningen av lĂ„ngtidssjukskrivningarna skett. Ăkningen kan till stor del tillskrivas stressrelaterad ohĂ€lsa. En av orsakerna till den symtombild vi ser sĂ€gs bero pĂ„ det höga tempo och de krav pĂ„ förĂ€ndringsbarhet individen utsĂ€tts för i vĂ„r moderna tid med rationaliserade arbetsstrukturer. Stressen tolkas ofta bĂ„de av doktor och patient i huvudsak orsakad av arbetet d.v.s. arbetsrelaterad stress.
Skatteincitamenten för pensionssparande : Utmaningar i en global ekonomi
SÄvÀl samhÀllet som den enskilde individen har ett starkt intresse av att det finns vÀlfungerande system för frivilligt pensionssparande. Pensionen Àr ett verktyg för att omfördela resurser frÄn en tidpunkt i livet till en annan och utgör en trygghet för försörjningen nÀr man pÄ grund av hög Älder inte lÀngre kan arbeta. ErsÀttningar frÄn de statliga Älderpensionssystemen förvÀntas, med hÀnsyn till den demografiska utvecklingen och de höga kostnaderna för sÄdana system, i framtiden utgöra en mindre del av den totala pensionen. Det frivilliga pensionssparandet kommer med andra ord fortsÀtta att öka i betydelse.För att uppmuntra till frivilligt pensionsparande förenas dessa sparformer ofta med olika typer av skatteincitament, som vanligen bestÄr i att beskattningstidpunkten senarelÀggs eller att en del av pensionsinkomsten undantas frÄn beskattning. De flesta lÀnder beskattar idag pensioner enligt den sÄ kallade EET-modellen, vilket innebÀr att pensionen beskattas först nÀr den betalas ut.
Social tillfredsstÀllelse i bostadsomrÄden: Analys av stadskvaliteter och resursbehov applicerat pÄ nÀromrÄdet till Kronan i LuleÄ
En stad bestÄr av ett antal egenskaper som kan beskrivas utifrÄn dess karaktÀr och innehÄll, Àven kallat stadskvaliteter. För att ett samhÀlle ska fungera och mÀnniskor ska vilja bosÀtta sig dÀr mÄste platsen bidra till att tillfredsstÀlla medborgarnas funktionella behov liksom de sociala behoven. För att staden ska kunna tillfredsstÀlla medborgarnas trivsel och behov pÄ samma gÄng krÀvs det att en del faktorer samverkar. De faktorer eller egenskaper som finns i ett bostadsomrÄde kallas för stadskvaliteter och har tagits fram och analyserats i och med en litteraturstudie grund pÄ tidigare utförda studier inom Àmnet med fokus pÄ ett socialt hÄllbart samhÀlle Stadskvaliteterna kan sammanfattas och definieras enligt följande; trygghet och sÀkerhet, gemenskap, fysisk och estetisk miljö, kommersiell service, grön- och vattenomrÄden, kommunikationer och lÀget i staden.Stadskvaliteterna ter sig vara av ett mer eller mindre vÀrde i bostadsomrÄden beroende pÄ grundförutsÀttningar, lÀge, typ av befolkning och situation. Stadens alla bostadsomrÄden Àr unika i sig sjÀlva, de ser olika ut och mÀnniskorna som bor i ett bostadsomrÄde kan ha skilda Äsikter frÄn de som bor i ett annat bostadsomrÄde, dÀrför mÄste kvaliteterna undersökas enskilt pÄ respektive plats.
Prydnadsbuskars biologiska strategier, och deras lÀmplighet för urbana planteringar
Det utbredda slentriantÀnkandet i vÄr bransch ligger till grund för mÄnga tveksamma, och dyra lösningar.
Den generella mentaliteten verkar vara att, ?man gör de man blir tillsagd? och slutar helt fundera pÄ varför.
Att tÀnka sjÀlv, ifrÄgasÀtta, och utveckla sin kunskap inom ett givet omrÄde Àr den enskilt viktigaste förmÄgan
vi har. NÀr det kritiska tÀnkandet försvinner och ersÀtts med jakt pÄ större ekonomiska vinster och ointresse
Àr branschen ute pÄ hal is. DÀrför anser jag att det extra viktigt att sjÀlv försöka ta reda pÄ varför vÀxter
fungerar, utvecklar och etablerar sig sÄ olika beroende pÄ vÀxtplats och miljö. Grimes C-S-R klassificering,
och ekologiska bakgrund, förklarar pÄ ett bra sÀtt sambandet mellan vÀxtens konkurrenssförmÄga och dess
vÀxtplats.
Litterturstudien av Plant strategies, Vegetation process, and Ecosystem properties (2001) ligger till grund för
resultatdelen och diskussionen.
Utveckling av metod för mÀtning av Overall Equipment Effectiveness vid Siemens Industrial Turbomachinery AB
Siemens Industrial Turbomachinery AB (SIT AB) i FinspÄng Àr ett företag vars verksamhet Àr inriktad pÄ tillverkning av gas- och Ängturbiner för frÀmst industriella tillÀmpningsomrÄden. Företaget har cirka 2 100 anstÀllda och Àr en del av den tyska storkoncernen Siemens AG. Inom SIT AB har det sedan tidigare funnits en delad mening kring vilka orsaker som frÀmst bidrar till förluster inom företagets produktion. I dagslÀget genomförs flera olika typer av driftsuppföljningar, ett problem Àr dock att dessa inte Àr synkroniserade för att ge en tydlig förlustbild pÄ maskinspecifik nivÄ. Till följd av detta önskar nu produktionsansvariga pÄ SIT AB undersöka möjligheten att mÀta utrustningseffektiviteten hos sina maskinresurser genom införande av mÀtetalet Overall Equipment Effectiveness (OEE).
Stadsliv och stormarknader : En fallstudie över Sandvikens centrum
Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.
Stadsliv och stormarknader - En fallstudie över Sandvikens centrum
Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka
stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika
karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och
mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets
framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom
vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns
plats fo?r i centrala la?gen.
INTEGRERINGSMODELLEN - Ett anvĂ€ndbart planeringsverktyg för att beskriva fysiskaintegreringsförutsĂ€ttningar? : UNDERSĂKNING OCH ANALYS AV EN METOD FĂR BEDĂMNING OCH REDOVSING AV FYSISKA STRUKTURELLA INTEGRERINGSASPEKTER
SammanfattningUnder en relativt lÄng tid har det inom samhÀllsplaneringsdebatten framhÄllits vikten av att verka för en utveckling som tar oss frÄn funktionsseparerade, segregerande och trafikalstrande stadsbyggnadsstrukturer till den funktionsblandade attraktiva staden som erbjuder nÀrhet, jÀmlikhet och minskat biltransportbehov mellan dess vÀl sammanlÀnkade och integrerade stadsdelar och funktioner. En tydligt rÄdande trend och utveckling inom stadsplanering Àr ocksÄ den ökade fokuseringen pÄ att hitta modeller och verktyg för att kunna bedöma och utvÀrdera stadsutvecklingsförslag ur holistiska hÄllbarhetsperspektiv, vilket bl.a. mÀrks i utvecklandet av hÄllbarhetscertifieringsmetoder för stadsdelar samt krav som stÀlls pÄ holistiska delanalyser och redovisningar i dessa.Hur problem, förutsÀttningar och innebörden av olika strukturella lösningar framstÀlls kan ha en stor betydelse för vilken lösning som vÀljs samt hur vÀl den valda lösningen bidrar till en önskad stadsutveckling. I detta sammanhang kan det vara av vÀrde att i planeringsprocesser att ha bra verktyg för att kunna analysera och beskriva olika förutsÀttningar och förÀndringsförslag.Trafikverket publicerade i 2011 rapporten "Integrering av handel i stÀder- Metoder, strategier och exempel" (2011:050). I rapportarbetets senare delar utvecklades förslag till en metod/modell för att kunna mÀta och i ett samlat i sammanhang redovisa olika bestÄndsdelar som bedöms ha betydelse för en ökad fysisk strukturell och funktionell integration. Metoden som föreslÄs, den s.k.