Detta examensarbete är en studie av hur nyexaminerade lärare uppfattar den första tiden i yrket. Vi har valt att undersöka vilka upplevelser lärare har, hur behovet av stöd har tillgodosetts, hur samarbetet med kollegor/arbetslag fungerat och slutligen vilka orsaker de intervjuade lärarna ser som skäl för att lämna yrket. För att få en bild av hur den första tiden uppfattas har vi valt att göra åtta kvalitativa intervjuer med lärare i grundskolan som arbetat upp till tre år i yrket. Intervjuerna fokuserar framför allt på det första året som yrkesverksam efter examen. Mycket av den tidigare forskning som gjorts på området visar att den första tiden är tung och krävande vilket också bekräftas i denna undersökning.

Att en ma?klare samarbetar med en bank a?r idag mer regel a?n undantag. A?r 2011 tra?dde den nya fastighetsma?klarlagen i kraft som mo?jliggjorde fo?r ma?klare att fa? ersa?ttning fo?r fo?rmedlandet av bola?nekunder med villkoret att ersa?ttningen skall vara av en obetydlig summa. Vi har underso?kt ett samarbete mellan en bank och en bola?nefo?rmedling.

Omvårdnad av svårt sjuka patienter kräver ett professionellt omhändertagande där sjuksköterskor och läkare har ett helhetsansvar för situationen. Möten med patienter ställer stora krav på vårdgivaren och för att kunna erbjuda patienten en optimal vård behöver sjuksköterskor och läkare en väl fungerande verksamhet. Kommunikation och samarbete är en förutsättning för god vård med hög vårdkvalitet och patientsäkerhet. Strävan efter en bättre kommunikation och relation mellan sjuksköterskor och läkare förespråkar en mer hälsosam arbetsmiljö som i slutändan kan ge bättre upplevelse och resultat för patienten. Litteraturstudiens syfte var att belysa hur kommunikation fungerar mellan sjuksköterskor och läkare i akutsjukvården.

Syftet är i denna studie att undersöka hur några förskolechefer beskriver det specialpedagogiska stödet på sina förskolor, hur det formas och hur samarbetet fungerar med de specialpedagoger som finns som stöd. Arbetet handlar även om förskolechefernas redogörelser kring det stöd de får från respektive huvudman när det gäller det specialpedagogiska området. Insamlingen av data har skett genom en kvalitativ metodansats, genom halvstrukturerade intervjuer med sex stycken förskolechefer.Resultatet är uppdelat i fyra teman och visar att förskolecheferna har tillgång till specialpedagogiskt stöd och beskriver samarbetet som väl fungerande. Dock uttrycker några av förskolecheferna en önskan om att ha en specialpedagog på enheten. De anser vidare att några av specialpedagogens huvuduppgifter är att handleda pedagogerna samt att utföra observationer.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka om det finns något samarbete mellan de svenska mikrobryggerierna, samt att titta vidare på hur detta samarbete kan tänkas se ut. Datainsamling har skett i form av fyra delvis strukturerad telefonintervjuer med bryggerier i olika storlekar. Bryggerierna som deltagit i arbetet är Oceanbryggeriet, Gamla Slottskällans Bryggeri, Kallebryggeriet och Oppigårds Bryggeri. För att besvara syftet har tre huvudområden undersökts: samarbetsområden, vilken typ av samarbete det handlar om och slutligen anledningen till samarbetet. Resultatet har varit ganska spritt, men tyder på att det samarbete som sker är av primär informell struktur, men att föreningen Sveriges Småbryggerier har, sedan sin start 2008, inkluderat en stor andel av bryggerierna och börjat skapa ett mer formellt samarbete mellan bryggerierna..

I omvårdnadsarbetet behövs förmågan att samarbetaoch kommunicera för att ge god vård. Dialog anses nödvändig vid hälso- ochsjukvårdsarbete då informationsutbyte ger ökar kunskap och bidrar tillkollektivt ansvar. Såväl patienter sompersonal på de svenska sjukhusens vårdavdelningar vittnar om att samarbetetmellan professioner inte är optimalt. Syftet med studien varatt undersöka vilka faktorer som skapar ett fungerande vårdteam. Studien genomfördes som en litteraturstudie där nio vetenskapligaartiklar utgjorde underlaget för resultatet.

Denna studie syftar till att undersöka hur ett samarbete mellan inriktningarna Idrott och hälsa med friluftsprofil vid Luleå tekniska universitet och Friluftsgymnasiet i Luleå skulle kunna se ut. En kvalitativ metod användes där rektorer, inriktningsansvariga, studenter och elever intervjuades för att söka perspektiv på hur ett samarbete mellan inriktningarna kan utformas. Vidare analyserades intervjuerna och olika teman skapades som vi ansåg relevanta för undersökningen. Resultatet visar att de vi intervjuade har en likartad syn på samarbete och dess former. De menade att genom ett samarbete kan kunskap byggas.

Titel: Familjeklass ? en arbetsmodell som främjar relationer och samarbete. Family class ? a work model that promotes relationships and cooperation. Författare: Lotta Nielsen och Jessica Wikström Nilsson Arbetet som pedagog innebär till stor del att verka för goda relationer och att kunna samarbeta med andra människor. Det är inte bara elever, ledning och kollegor i skolan det berör, utan det berör även vårdnadshavare eller annan närstående person till eleverna. Ibland fungerar inte elevernas skolsituation som det är tänkt och då är föräldrasamverkan en viktig grund för att eleverna ska få en fungerande skolsituation. Familjeklass är en arbetsmodell där vårdnadshavare, under en tidsbegränsad period, involveras i skolan.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att främja aktivitet hos personer med långvarig smärta. Den undersökta gruppen bestod av sex arbetsterapeuter med 3-27 års erfarenhet av att arbeta på en smärtenhet i Sverige. Arbetsterapeuterna intervjuades med utgångspunkt i ett klientfall då de känt sig kompetenta som arbetsterapeut. Intervjuutskrifterna analyserades sedan utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen utmynnade i fyra kategorier: ?samarbete med patienten är en förutsättning för ett gott resultat?: ?patientens aktivitetssituation behöver medvetandegöras?: ?patienten behöver lära sig leva med sin smärta? och ?en komplex situation kräver samverkan mellan olika aktörer?.

Fel i operationssalen kan få stora konsekvenser. Enligt både WHO och Socialstyrelsen är kommunikation och koordination den främsta orsaken till vårdskador inom sjukvården. Operationsavdelningen är den plats inom sjukvården där flest vårdskador händer och de beror ofta på dåligt samarbete i operationslaget. Studier har visat att störst skillnad i uppfattning om effektivt samarbete finns hos operationssjuksköterskor och kirurger. Operationssjuksköterskor beskriver gott samarbete som när deras arbetsinsats respekteras medan ett gott samarbete för kirurger kännetecknas av att ha operationssjuksköterskor som förutser deras behov och följer instruktioner.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta i ett team med rehabilitering av vuxna med en förvärvad hjärnskada. Sex arbetsterapeuter verksamma på rehabiliteringskliniker i Västerbotten och i Norrbotten intervjuades. Det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: ?Strukturens betydelse för en effektiv rehabiliteringsprocess?, ?Samarbete ger rehabiliteringen ett mervärde? och ?Arbetsterapeutens roll med aktivitet i fokus?. Resultatet visade på behovet av ett strukturerat arbetssätt i teamet där en gemensam ledare är betydelsefull för att driva rehabiliteringsprocessen.

Min uppsats handlar om Studie- och yrkesvägledarens eventuella samarbete med elevvården. En av anledningarna till att jag valt detta tema är att det finns så lite skrivet om Syv integrerat med elevvården. Jag ställer bland annat följande frågor: Hur kan ett eventuellt samarbete se ut? Hur ställer man sig som Syv till det elevvårdande arbetet? Svaren till dessa frågor har jag samanställt i denna uppsats. Det jag bland annat kommer fram till är att eleverna har en hel del förändringar framför sig som bör bejakas av relevant personal på skolan..

Syftet med studien är att undersöka samarbete i förskolans arbetslag utifrån arbetslagsledarens (förskolechefens) och de övriga pedagogernas (förskollärare och barnskötare) perspektiv, samt att lyfta fram eventuella skillnader och likheter mellan ledares och övriga pedagogers syn på samarbete. Studien bygger på tio kvalitativa intervjuer, två med förskolechefer på två olika förskolor och åtta med pedagoger, fyra från varje förskola.Studien visar att samarbetet i arbetslaget är en viktig fråga hos båda ledarna och pedagogerna för att skapa ett fungerande arbetslag. Både ledare och övriga pedagoger ser att det finns möjligheter och hinder i samarbetet, och att det är ett gemensamt ansvar mellan pedagoger och ledare. Dessa båda yrkesroller rymmer både möjligheter och hinder som kan påverka eller förbättra samarbetet.Undersökningen har visat olika möjligheter som utifrån ledarnas och pedagogernas perspektiv kan leda till ett bättre samarbete, t.ex. att ha tydligt ledarskap, tydliga mål, öppen dialog, ömsesidig förståelse, gemensam reflektion och så vidare.

Vi ämnar, med denna uppsats, att utforska det kreativa området efter ett fenomen vi valt att kalla för Det kreativa samarbetet. Uppsatsen undersöker om huruvida en arsenal av kreatörer inom olika kompetensområden kan vägas mot den ensamma kreatörens arbetssätt. Sammanfattningsvis vill vi undersöka kombinationen av de två begreppen kreativitet och samarbete och dessas inverkan på en arbetsprocess inom kreativt skapande..

Föreliggande arbete är ett examensarbete utfört vid Luleå Tekniska Universitet, Sverige. Syftet med denna studie var att studera förskollärarens inställning till samarbete mellan barnen. För att forska kring detta har vi använt oss av en kvalitativ intervju med fyra pedagoger samt observationer av förskoleverksamheten. I vår undersökning har vi utgått från läroplanen och litteraturstudier. Resultatet visar att förskollärare vill att samarbete ska genomsyra deras verksamhet och att samarbete mellan barn är utvecklande på många olika sätt.