Detta arbete handlar om lärares attityder till arbetslag. Fokus i undersökning ligger på vilka förutsättningar som lärare upplever som centrala för fungerande arbetslagsarbete och hur de ser på sitt eget arbetslagsdeltagande i förhållande till dessa aspekter. I arbetet har fyra gymnasielärare vid en av Malmös gymnasieskolor intervjuats. I intervjuerna har lärarna gett uttryck för de aspekter som de anser nödvändiga för fungerande arbetslagsarbete och aktivt och engagerat arbetslagsdeltagande. Dessa aspekter har ställts emot vad författare och forskare lyfter fram som avgörande förutsättningar för att arbetslagsarbete ska fungera och vara givande och utvecklande för medlemmarna i laget.

Denna uppsats är i huvudsak en empirisk studie i hur skolledare och företrädare från olika företag och branschorganisationer ser på varandra utifrån ett samarbetsperspektiv. Vi har genomfört 10 intervjuer med rektorer samt 5 intervjuer med representanter för olika företag. Syftet med uppsatsen är att utforma en modell som båda parter kan använda när de ingår samarbete. Anledningen till att vi valt att skapa en modell är att det finns många former för samarbete och olika former innebär olika typer av risker och konsekvenser som samarbetsparterna bör ta i beaktning. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till tre aspekter som påverkar varandra mer än annat: Val av företag/samarbetspartner Typen av företag, oftast förknippat med branschen som företaget är verksamt inom, har en central roll för dels hur samarbetet kan utformas, dels olika risknivåer som samarbetet innebär.

För att öka energisäkerheten och garantera en rättvis och trygg energiförsörjning för alla medlemsländer har EU försökt skapa en gemensam energipolitik gentemot Ryssland. I empiridelen av vår kvalitativa fallstudie har vi dock kommit fram till att EU-ländernas olika relation till Ryssland försvårar för EU att hålla enad front gentemot Ryssland.Vi har valt att använda oss av teorierna neofunktionalism och intergovernmentalism för att analysera förutsättningarna för en gemensam europeisk energipolitik gentemot Ryssland. Vi har funnit att båda dessa teorier hjälper till att förklara samarbetets utfall hittills och hur samarbetets framtida förutsättningar ser ut.Vår slutsats är att EU kan lyckas med ambitionen om en gemensam energipolitik gentemot Ryssland om fler av medlemsstaterna, speciellt de större och mer inflytelserika, är villiga att engagera sig i frågan. Om hotet om energibrist skulle bli mer överhängande eller om Rysslands beteende i energifrågan skulle bli mer oberäkneligt ökar också chanserna för ett lyckat samarbete..

Denna uppsats har behandlat skillnaderna mellan själavård och psykoterapi. Den har klargjort vad som kännetecknar de båda människostödjande insatserna, kristen själavård och profan psykoterapi. Den övergripande frågeställningen har varit om själavården kan utvecklas och berikas i mötet med psykoterapin samt om de båda professionerna ömsesidigt kan berika varandra? Är ett ökat samarbete mellan själavård och psykoterapi önskvärt? Vilka möjliga vägar syns i så fall för ett samarbete mellan dessa två? För att söka svar på min frågeställning har jag genomfört djupintervjuer enligt kvalitativ metod av fyra företrädare för själavården och fyra företrädare för psykoterapin. Svaren visade att det finns ett ömsesidigt intresse och öppenhet för varandras arbetsfält och kompetens.

För företag idag är det av stor betydelse att ha en fungerande interninformation. Syftet med denna studie var att belysa hur butikschefer och medarbetare i ett företag upplevde och definierade sin interninformation samt se hur interninformationen fungerade i nutiden och hur de eftersträvade att den borde fungera i framtiden. Målet var även att belysa vilka informationskanaler som ansågs vara mest informativa och fungerande. Elva intervjuer genomfördes och därefter analyserades data med hjälp av en induktiv tematisk analys. I studien framkom att de intervjuades upplevelse av interninformationen var positiv.

Bostadsanpassningar och att skriva bostadsanpassningsintyg utgör en del av arbetsterapeuters dagliga arbete inom kommunal hemsjukvård. I takt med att befolkningen blir allt äldre och bor kvar längre i sina ordinära boende ökar denna del av arbetsterapeutens arbetsuppgifter. Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av bostadsanpassningar och intygsskrivande. Författarna använde sig av en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer för att samla in data. Intervjuerna utfördes inom hemsjukvården i fem kommuner från mellersta till södra Sverige.

En organisations omgivning förändras hela tiden och hårdare krav ställs på organisationer vad gäller ökande konkurrens. Förändringar är nödvändiga för att hela tiden ligga steget före konkurrenten, men då måste också förändringarna lyckas. Därför är uppföljningar ett verktyg för organisationen för att se om målen blivit uppfyllda. I den här uppsatsen har vi utgått ifrån att en implementering av en funktionsorganisation görs för att öka samarbetet inom organisationen. Vi har gjort en ansats till att undersöka om ökat samarbete kan uppnås genom en implementering av en funktionsorganisation.

Läkemedels relaterade problem är en stor orsak till återinläggningar på sjukhus. Problemen orsakar både fysiska, psykiska och ekonomiska konsekvenser för patienten och samhället. Tidigare studier visar att många patienter har dålig kunskap om sin läkemedelsbehandling. Syftet med denna studie är att undersöka patienters upplevelser av läkemedelshantering såväl inneliggande som i den vana hemmiljön, samt att inhämta underlag för förbättringar i läkemedelshanteringen. Metoden är kvalitativ med fenomenologisk ansats och elva intervjuer har utförts.

Ett fungerande intranät kan idag utgöra en stor tillgång för ett företag, en förutsättning för detta är att intranätet används av de anställda då det är de som aktivt ska vara med och skapa intranätets innehåll. Ett väl fungerande intranät kan bidra till att information hittas lättare och att kunskapsspridningen inom organisationen ökar. Att undersöka om och hur ledningen på Universitetssjukhuset i Lund arbetar för att lyfta intranätet och intranätsanvändningen till en högre nivå är uppsatsens syfte. Undersökningen som genomfördes utformades med en induktiv ansats. Nyfikenheten väcktes i empirin och verkligheten, problemformuleringen och syftet var av ett utforskande slag ? empirin leder in i teorin.

Syftet med undersökningen är att se vilka faktorer som kan främja barns språkutveckling och hur några pedagoger resonerar om: användandet av barns förmågor för att främja språkutvecklingen, sin roll i barns utveckling av språket, samtalets och den skapande verksamhetens inverkan på språket samt ett dynamiskt samarbete mellan hjärnhalvorna som kan främja barns språkutveckling? Pedagogerna intervjuades med en kvalitativ metod och deras utsagor knöts sedan an till tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. Slutsatsen av undersökningen är att pedagogernas språkbruk och verksamhetens utformning är viktig. Aktiviteterna och språket bör anpassas och vara på rätt nivå för att utmana barn maximalt. Genom den skapande verksamheten uppstår tillfällen då barn kan få arbeta med båda hjärnhalvorna, vilket skapar en helhet och ett dynamiskt samarbete i hjärnan som kan främja språket.

Da? reklambyra?er som a?r verksamma i mindre regioner vanligen tampas om samma kunder a?r konkurrensen mellan dem ofta ha?rd. I regel har dessa reklambyra?er fa? ansta?llda ja?mfo?rt med va?letablerade reklambyra?er i sto?rre regioner, som genom sin breda kompetens haft mo?jlighet att arbeta med stora kunder och pa? sa? vis byggt upp ett starkt varuma?rke kring sin verksamhet och region. Fo?r att mo?jliggo?ra fo?r de mindre regionernas reklambyra?er att ta upp konkurrensen med de sto?rre, kra?vs att de innehar lika bred kompetens.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur de statliga föreställningarna om en fungerande service ser ut och sätta dem i relation till den faktiska utvecklingen på landsbygden, och även att undersöka alternativa lösningar till hur servicen på landsbygden kan bedrivas. Studien har fokuserat på svenska landsbygder generellt och för att söka svar på syftet har statliga myndigheters rapporter och dokument granskats där insikt har erhållits om hur servicen, något normativt bör vara. Genom metoder som kvalitativ textanalys av dessa rapporter, teoretiska ingångspunkter om landsbygdens nya ruralitet och tillgänglighet samt intervjuer med olika aktörer, dels om nytänkande servicelösningar och dels om landsbygdens servicesituation, sätts politik och praktik mot varandra. Det har visat sig att den politiska föreställningen om hur servicen bör vara ej till fullo överensstämmer med verkligheten. För att planera för en fungerande service på landsbygden krävs ett nytänkande med lösningar som beaktar dagens samhälle och det lokala, flexibilitet och innovationsrikedom..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förmågan till interoperabilitet ser ut i dag, mellanlogistiksystem i USA, Storbritannien, Tyskand och Sverige, utifrån en övergripande nivå.Uppsatsen grundar sig på litteraturstudier och har genomförts med utgångspunkt i manöverteorinoch teorin om operativ logistik.Den empiriska undersökningen består av en jämförelse av ländernas nyttjande av respektivelogistiksystem utifrån deras förmåga till flexibilitet, tempo och effektivitet. Den efterföljandeanalysen visar på eventuella likheter och skillnader. Hur dessa likheter/skillnader sedan påverkarländernas förmåga till interoperabilitet undersöks och därefter sker en analys för att visa hur derasförmågan till samarbete vid multinationella operationer ser ut i dag.Slutsatserna i uppsatsen besvarar delfrågorna:·  Vad finns det för likheter och skillnader i ländernas nyttjandet av respektivelogistiksystem?·  Hur påverkar likheterna/skillnaderna respektive lands förmåga till logistiskt samarbete?.

Abstra Abstra ct Inom gymnasieskolans yrkesprogram undervisar många yrkeslärare utan pedagogisk behörighet. Inom dessa program finns elever i behov av särskilt stöd som ska erbjudas det stöd de behöver inkluderat i sin undervisning. Specialpedagogens roll är i detta sammanhang att hjälpa eleverna via lärarna för att eleverna ska kunna nå målen i utbildningen. Syftet i detta arbete är således hur specialpedagogen kan utveckla ett samarbete med en grupp yrkeslärare utan pedagogisk behörighet. Genom kvalitativ metod har frågeställningar som rör yrkeslärarnas syn på lärande, lärarroll och specialpedagogiskt stöd undersökts i intervjuform.

Denna uppsats söker förstå beslutsprocessen som resulterade i att Lunds och Frederiksbergs kommun fattade beslutet om att samarbeta. Beslutsprocessen resulterade i ett informellt samarbete, och söks förstås med hjälp av Cohen, March och Olsens Garbage Can-modell, och Kingdons window of opportuntity (möjlighetsfönster). Garbage Can-modellen består av fyra flöden, som innehåller beslutstillfällen, problem, lösningar och deltagare. Dessa flöden kan kopplas samman då möjlighetsfönster uppstår, vilket sker vid opinions- eller känsloförändringar bland befolkning och politiker.Vi har kommit fram till att beslutsprocessen bör förstås som att lösningen informellt samarbete mellan Lund och Frederiksberg, kopplades till problem relaterade till att vilja vara en del av Öresundsregionen, och beslutstillfällen såsom Öresundskommittén. Deltagare drev lösningarna och identifierade problemen.