Syftet med denna uppsats är att undersöka och ge kunskap om hur ungdomars användning av och attityder till svordomar ser ut idag. Egna erfarenheter visar att det finns ett stort intresse, framförallt bland skolpersonal, inför detta forskningsområde. Frågeställningarna ser ut på följande sätt: Vilka attityder har ungdomar idag till olika svordomar? Det vill säga varför svär ungdomar och vilka ord uppfattar de som särskilt grova? Hur ser attityderna gentemot undervisning kring ämnet svordomar i skolan ut? Vilka svordomar använder ungdomar? Förekommer skillnader mellan pojkar och flickor inom dessa frågor?Metoden är en datainsamling som sker genom en enkätundersökning där elever besvarar ett antal frågor, och där även elevernas kön och ålder tas i beaktning. Som komplement till enkätundersökningen genomförs även en intervju bland skolpersonal.

Titel: ?Sen kan ju inte alla vara som Ernst Billgren?- En studie om hur unga konstnärer kommunicerar och nätverkar utifrån sin yrkesroll.Författare: Gabriella Lundgren och Linnéa MagnussonUppdragsgivare: Konstnärscentrum VästKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Vårterminen 2011Handledare: Jenny WiikAntal ord: 19 237Syfte: Studiens syfte är att förstå hur unga konstnärer nätverkar och kommunicerar utifrån sin yrkesroll.Metod: Kvalitativ undersökning i form av enskilda intervjuerMaterial: Sex enskilda intervjuer med unga konstnärer som är yrkesverksamma i GöteborgHuvudresultat: Studien visar på komplexiteten i konstnärsyrket och hur konstnärer måste vara flexibla då de tvingas anpassa sig till många olika aspekter. Unga konstnärer har en strävan efter att vara individuella samtidigt som de har en längtan att tillhöra en grupp, detta grundas i att de har ett behov av att möta samt få utbyte av andra konstnärer. De uttrycker en saknad av en fast mötesplats och menar att mötena sker sporadiskt på barer, caféer och utställningar. Våra konstnärer uttrycker även vikten av att träffas ansikte mot ansikte och hur tekniken inte kan ersätta det reella mötet.

Diskussionen om den svenska vården är ständigt aktuell, särskilt den som rör de tio till tolv procent som utgör privat verksamhet. De ekonomiska drivkrafter som finns i ett företag med vinstintresse kan anses vara oförenliga med vård av god kvalitet. Det är viktigt att kunna balansera incitamenten kvalitet och vinstintresse för att undvika att patienter eller brukare blir missgynnade. Den privata vården och omsorgen tampas med dagens rådande organisationskultur som säger att det är fult att tjäna pengar på vård. Den offentliga sektorn i sin tur arbetar mot kvalitetsmål vare sig de är företagsekonomiskt effektiva eller ej, samtidigt som de brottas med svårigheter gällande krav på ökad ekonomisk effektivitet, åtstramningar och problem med att mäta graden av framgång baserat på prestationer.

Inspirationen till föreliggande studie väcktes av en situation under VFU som ledde till vidare frågor och diskussion oss skribenter emellan, om hur lärare använder värderingsbegrepp. Vid närmare undersökning av kursplanen för ämnet slöjd står det att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla förmågan att ?analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp? och ?tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck? (Skolverket, 2011a, s.213). Vad innebär det? Hur arbetar slöjdlärare mot de målen?Studiens syfte är att undersöka hur lärare undervisar elever för att ge dem förutsättningar att analysera och värdera resultat och analysera slöjdföremåls estetiska uttryck.

Sen många år tillbaka har jag sagt ?jag kan inte teckna?. Jag är rädd för att försöka och för att göra fel. Jag vill inte bli bedömd för att jag varken är duktig på att rita verklighetsperspektiv eller människor. Men är det det som är att kunna rita? Men varifrån kommer egentligen denna prestationsångest om att man måste rita på ett visst sätt för att kunna säga att man kan rita? Under min uppväxt så minns jag att man under bildlektionerna följde ett tydligt ramverk; det fanns rätt och fel, ett fint och fult.

Vid skapandet av landskapsarkitektur är det en mängd olika kvaliteter som skall tas i åtanke. En av dem är skönhet. En upplevelse av skönhet är synonym med en upplevelse av något som vackert, gott, rätt. Listan över synonymer kan göras lång, men gemensamt är att de ger uttryck för en positiv känsla hos den som tolkar. Upplevelsen av skönhet är en upplevelse som spelar in när landskapsarkitekten värderar sin landskapsarkitektoniska handling.

Studiens syfte har varit att undersöka sjukskrivna individers upplevelser av arbetslivsinriktad rehabilitering, med fokus på vilken betydelse könstillhörighet tillskrivs i detta sammanhang. Undersökningen har avgränsats till att omfatta ett antal individer inom en offentlig förvaltning i Göteborgs Stad. Vid analys och tolkning av vårt empiriska material har vi framförallt utgått från Hirdmans (2001) och Bourdieus (1998) teorier om genusskapande samt Risbergs (2005) resonemang om genusbias i vårdsammanhang. Även Wahl et al:s diskussion om könsordning i organisationer har använts som teoretisk utgångspunkt. Vidare har vi jämfört våra resultat med Ahlgren och Hammarströms (2000) studie som syftar till att belysa just skillnader mellan män och kvinnor i samband med arbetslivsinriktad rehabilitering.

Studiens syfte har varit att undersöka sjukskrivna individers upplevelser av arbetslivsinriktad rehabilitering, med fokus på vilken betydelse könstillhörighet tillskrivs i detta sammanhang. Undersökningen har avgränsats till att omfatta ett antal individer inom en offentlig förvaltning i Göteborgs Stad. Vid analys och tolkning av vårt empiriska material har vi framförallt utgått från Hirdmans (2001) och Bourdieus (1998) teorier om genusskapande samt Risbergs (2005) resonemang om genusbias i vårdsammanhang. Även Wahl et al:s diskussion om könsordning i organisationer har använts som teoretisk utgångspunkt. Vidare har vi jämfört våra resultat med Ahlgren och Hammarströms (2000) studie som syftar till att belysa just skillnader mellan män och kvinnor i samband med arbetslivsinriktad rehabilitering.

Syftet med studien har varit att undersöka användandet av multietniskt ungdomsspråk och se på vilket sätt detskiljer sig från svenska som är normerande i skolan.Genomförandet har skett genom kvalitativ metod i form av observationsstudier samt intervjuer med lärare ochelever på en högstadieskola i Göteborg. Observationerna har ägt rum på platser utanför klassrummet, där jagiakttagit ungdomar som samtalat med varandra. Intervjuerna skedde med fyra lärare på skolan, samt tio elevermellan årskurs sju till nio. Resultatet av intervju- och observationsmaterialet har sedan kopplats till de teoretiskaperspektiven: multietniskt ungdomsspråk, grupptillhörighet, språk och identitet, kodväxling och Sociolingvistiskforskning.Resultatet av undersökningen visar att både eleverna och lärarna på skolan upplever att språket har utvecklatsoch att man sett en ökning i användandet av multietniskt ungdomsspråk. Det multietniska ungdomsspråket skiljersig från den svenska som talas i skolan genom användandet av låneord från flera olika språk som spanska,persiska, arabiska, engelska etc.

Abstract Titel: Sociala medier - En länk mellan producent och konsument Författare: Tero Marjamäki, Henrik Svensson Handledare: Lars Palm Examinator: Lennart Andreasson Utbildningssäte: Högskolan i Halmstad Sektion: Hälsa och Samhälle Kurs: Medie och kommunikationsvetenskap,61-90p Delkurs: C-uppsats, 15p År: 2007 Syfte: Studiens syfte är att undersöka, utforska och analysera sociala medier, dess innebörd och innehåll Metod: Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett explorativt förhållningssätt, med abduktion som slutledningsprocess. Kvalitativ metod har tillämpats i studien i form av mailintervjuer Slutsatser: Tidigt i arbetet kunde vi uppdaga att det rådde meningsskiljaktigheter vad gällde definitionen och synen på sociala medier. Vissa forskare samt några utav våra respondenter ansåg att sociala medier var någonting fult, nästan förkastligt som inte hör hemma i marknadsföringsvärlden. Medan andra forskare samt ett antal utav våra respondenter ansåg att sociala medier var en länk mellan producent och konsument,2sociala medier var arenor för samtal. Några ansåg även att sociala medier var en helt naturlig uppkomst då vanlig reklam inte längre påverkar människor i samma utsträckning som tidigare.

För biltillverkare är det idag viktigt att de så kallade kombinationsinstrumentens utstrålning och utseende upplevs på rätt sätt av föraren. Kombinationsinstrumentet är den enhet av instrumentpanelen som omfattar hastighetsmätare, varvräknare, bränslemätare m.m. På grund av den snabba tekniska utvecklingen av elektronisk utrustning är bilföraren omgiven av ett stort antal informationskällor. Det finns ett behov att identifiera hur denna information upplevs av föraren, både med hänseende på funktion och på attraktivitet. För att öka förståelsen hur informationen upplevs utseendemässigt har en undersökning utförts på Luleå tekniska universitet i samarbete med Volvo personvagnar.

För biltillverkare är det idag viktigt att de så kallade kombinationsinstrumentens utstrålning och utseende upplevs på rätt sätt av föraren. Kombinationsinstrumentet är den enhet av instrumentpanelen som omfattar hastighetsmätare, varvräknare, bränslemätare m.m. På grund av den snabba tekniska utvecklingen av elektronisk utrustning är bilföraren omgiven av ett stort antal informationskällor. Det finns ett behov att identifiera hur denna information upplevs av föraren, både med hänseende på funktion och på attraktivitet. För att öka förståelsen hur informationen upplevs utseendemässigt har en undersökning utförts på Luleå tekniska universitet i samarbete med Volvo personvagnar.

Syftet med studien har varit att undersöka hur lokala klädtrender uppstår, sprids och avtar bland eleverna på gymnasieskolan Östra Real i Stockholms innerstad. Vi har även velat undersöka den sociala klassens och bratskulturens inflytande över denna trendutveckling. Detta för att skapa oss en förståelse för huruvida företag kan förutspå, kontrollera och ta tillvara på lokala klädtrender bland ungdomar. Vi utgår ifrån att det finns ett antal skolor i Stockholms innerstad där en livs ? och ? klädstil som associeras till överklassen och den s.

Huruvida organisationskulturer lyckas jämkas ihop har visat sig vara en viktig förutsättningför att nå framgång med sammanslagningar av olika organisationer. Under 2011 gick treförvaltningar i Göteborgs stad samman med olika kulturell särprägel; lokalförsörjningsförvaltningen, MedicHus och lokalsekretariatet. Tillsammans bildade de den nya organisationen lokalförvaltningen. Denna studies övergripande syfte är att få en förståelse för hur norm- och värderingssystemet har utvecklats på lokalförvaltningen sedan sammanslagningen och utifrån studiens resultat kunna dra slutsatser kring hur ledningen kan arbeta vidare mot en gemensam organisationskultur. För att uppnå syftet ville jag se hur de rådande normerna och värderingarna stämde överens med ledningens medarbetarpolicy och i vilken mån tidigare förvaltningarnas särprägel levde kvar.Organisationskultur är ett vitt begrepp och det finns flera olika tolkningar av begreppets definition och i vilken utsträckning det går att förändra den.

I den här uppsatsen har jag analyserat tre tidningsartiklar från herrtidningen Moore, och tre tidningsartiklar från tjejtidningen Solo. Jag har analyserat en artikel i varje nummer, så totalt har jag använt sex tidningar. Utöver artiklarna har jag också analyserat två av tidningarnas omslag. Efter analyserna har jag gjort jämförelser mellan de båda tidningarnas artiklar och omslag för att se om det går att påvisa några skillnader, men även likheter.     Min avsikt med att göra det här var att bevisa vetenskapligt att skillnader finns i tidningarnas informationsdesign, alltså deras bilder, texter och layout. Jag har analyserat artiklarna efter en ganska strikt modell, men även tagit mig friheten att välja bort eller lägga till vissa element i modellen beroende på vilken sorts artikel jag analyserat.