Syfte: Uppsatsens syfte är att studera hur noterade bolag i Sverige tillämpat IAS 36 under denrådande lågkonjunkturen och om de gjort större nedskrivningar av goodwill under 2009jämfört 2008. Vidare undersöks om skillnader i nedskrivning finns beroende påföretagsstorlek och andelen goodwill av totala tillgångar.Litteraturgenomgång: Den teoretiska referensramen består av en genomgång kring regleringav redovisningen och det faktum att staten, marknaden och samhället har betydelse iutformningen. Vidare förklaras redovisningens historiska perspektiv och de två olikaredovisningstraditionerna anglosaxisk och kontinental, samt harmoniseringen avredovisningen som lett till att den anglosaxiska traditionen vunnit över den kontinentala.Vidare redogörs för redovisningens fyra viktigaste kvalitativa egenskaper, nämligenbegriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Goodwillen och nedskrivningförklaras därefter samt det faktum att verkligt värde används vid värdering av goodwill ochäven kritiken mot verkligt värde.Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har författarna valt att genomföra en kvantitativundersökning. Urvalet består av 157 svenska börsnoterade koncerners årsredovisningar underåren 2008-2009.

Bakgrund och problem: Från och med 2005 ska förvärvad goodwill inte längre skrivas av årligen. Enligt nya regler ska goodwillvärdet prövas årligen för att se om ett nedskrivningsbehov föreligger. Standarden redogör inte exakt för hur denna nedskrivningsprövning ska genomföras, det finns därför utrymme för ledningen att göra val mellan olika redovisningsmetoder. På grund av detta utrymme för valmöjlighet kommer företag att påverkas av andra aspekter, såväl externa som interna.Syfte: Att utveckla en modell för att empiriskt identifiera hur agent- och institutionella dimensioner förklarar effekter av regler, konjunktur, externa intressenter, bonussystem samt VD-byte på nedskrivningsprövningen.Avgränsning: Uppsatsen behandlar endast goodwill som uppkommit i samband med företagsförvärv. Negativ goodwill samt egen upparbetat goodwill kommer således inte att behandlas.

Syftet är att kartlägga huruvida företag på Large Cap- och Mid Cap-listorna uppfyller redovisningskraven i IFRS 3, IAS 36 och IAS 38. Vidare skall vi analysera skillnader mellan olika branscher. Vi har genomfört två undersökningar med utgångspunkt från den kvantitativa metoden. För att förtydliga resultatet vi erhöll valde vi att komplettera med en kvalitativ metod. Genomgående återfinns en deduktiv ansats.

Strategin Big Bath Accounting betecknar situationer då VD upprättar externredovisning efter förutbestämda mål och medvetet ändrar företagetsredovisningsmetoder. Artiklar som ifrågasätter företags externa redovisningförekommer regelbundet i svensk affärspress. Journalister diskuterar med storskepsis sanningen kring vissa börsbolags redovisade resultat. Uppsatsen syftartill att undersöka om denna strategi förekommer bland företag påStockholmsbörsen. Big Bath Accounting operationaliseras i denna studie tillnedskrivning av goodwill vid VD-byte eller vid negativt resultat.

Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.

Införandet av IFRS 3 inom EU och därmed även Sverige, omfattar företag som har aktier och andra värdepapper noterade på en reglerad marknadsplats. Det finns ett intresse av att få en värdering av goodwill och immateriella tillgångar som ligger närmare marknadsvärdet. Dessutom finns det ett behov av att redovisningen harmoniseras utifrån ett globalt perspektiv, men det är en omställning som inte är problemfri. Förändringarna av redovisningsreglerna leder fram till ett antal frågeställningar som vi arbetat med att söka svar på. För att få svar på de här frågorna har vi upplevt det som viktigt att skapa perspektiv i frågeställningen.

Införandet av de nya redovisningsstandarderna IAS/IFRS som tillkommit för harmonisering av Europas redovisningsregler har lett till förändringar i de svenska bolagens redovisning. En av dessa är behandlingen av goodwill samt immateriella tillgångar vid förvärv. Goodwillvärdet ska inte längre skrivas av utan endast skrivas ned vid behov. Företagen ska årligen genomföra ett nedskrivningstest för att undersöka om ett sådant behov föreligger. Vad gäller immateriella tillgångar ska dessa numera i större utsträckning särskiljas från goodwill vid förvärv.

Background: Relationships are really important for companies in order to becompetitive today and in these relationships is it important to feel trust to the other companies. There is therefore necessary to find out how companies work to create trust between themselves and their customers.Purpose: The purpose of this report is to examine and explain how staffing companies work to build trust in their relationships with B2B clients through examination of the conceptual model, creating a theoretical contribution.Research question: How do recruiters at staffing companies work to create trust between themselves and the customer?Methodology: The study adopted a quality research method with a deductive approach where the focus wasg on describing and analyzing. The data was collected primarily through semi-­?structured interviews.Research findings: Through the study?s interviews and their results is it possible to see that staffing companies in Växjö is working with trust.

Bakgrund och frågor: Goodwill är en omdiskuterad post som redan under 1800-taletbeskrevs som riskfylld och opålitlig. Warren Buffett beskrev posten år 1983 som det överprisen, överexalterad och odisciplinerad, ledning betalar för ett rörelseförvärv. Tillgången bedömsidag utgöra en ansenlig del av företags balansräkningar och är därför av betydande intresse förföretagens intressenter. Normsättarna IASB och FASB har båda utarbetat principbaseradestandards som vägledning för hur redovisning av tillgången bör ske. År 2002 inleddes ettsamarbete mellan IASB och FASB till syfte att minska skillnaderna i redovisning mellanregelverken.

SammanfattningBakgrundFör att försöka skapa en mer ändamålsenlig och effektiv kapitalmarknad utfärdade Europaparlamentet och Europarådet den 19 juli 2002 en förordning, detta i avseende att harmonisera och förbättra de internationella redovisningsstandarderna inom EU. Den första januari 2005 infördes därefter ett krav på unionens noterade bolag att redovisa i enlighet med redovisningsstandarderna IAS/IFRS. Tillföljd av detta införande förändrades tillvägagångssättet att behandla goodwill för de svenska noterade bolagen. Den linjära avskrivningen av goodwill skulle numera inte tillämpas, utan goodwill skulle nu bli föremål för en aktiv värdering i form av nedskrivningsprövningar. I och med detta sätt att värdera goodwill uppkommer det flera frågor, dessa rör de uppskattningar och bedömningar som måste göras i samband med nedskrivningsprövningar av goodwill.

Bakgrund och problem: Goodwill är den post som länge omdiskuterats utifrån aspekten att det är en svårhanterbar post i bolags balansräkningar. Under år 2005 fastställde IASB att de bolag som nyttjade IFRS inte längre har tillåtelse att skriva av goodwill utan istället ska genomföra nedskrivningar. Problemet som uppstod utifrån det nya beslutet kring föreställningsramen är att det verkar ha blivit allt mer komplext att hantera goodwillposten. Detta trots att IFRS standarden hänvisar att det är av stor vikt att bolag upprättar sina finansiella rapporter så korrekt och rättvisande som möjligt. Inte heller verkar några grundliga riktlinjer finnas till hands för att prestera en så korrekt redovisad goodwill som möjligt och därmed beskrivs posten som en tickande bomb.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera bolagens hantering av goodwillposten.Metod: Den metod som vi har utgått ifrån är den kvalitativa metoden.

Bakgrund och problem: Goodwill uppkommer som följd av rörelseförvärv, när köparen betalar ett överpris för förvärvet. Idag utgör goodwillposten en av de dominerande tillgångsposterna i bolags balansräkningar. Införandet av IFRS/IAS år 2005 har bidragit till en ökad efterfrågan på kvalificerade revisorer. Revisorn blir allt mer en värdefull ekonomisk resurs vars huvudsakliga uppgift är att kvalitetssäkra information och skapa förtroende. IFRS/IAS innehåller större inslag av subjektiva principer och bedömningar jämfört med tidigare lagstiftning.

Bakgrund och problembeskrivning: V?rdering baserad p? subjektiva bed?mningar och sv?righeten att fastst?lla ett exakt v?rde leder till os?kerhet i redovisningen. Utformningen av IAS 36 g?r att f?retag kan g?ra olika bed?mningar i liknande situationer, vilket skapar variation i redovisningen. Att s?kerst?lla en tillf?rlitlig post ?r sv?rt och v?cker fr?gor om hur det hanteras praktiskt.

Uppsatsens titel: Goodwill nedskrivning ? En fallstudie om tillämpningen av IAS 36 i praktikenBakgrund: Goodwill uppstår vid företagsförvärv då köpeskillingen överstiger värdet på nettotillgångarna. Tidigare skrevs denna goodwill av över maximalt 20 år. 2005 infördes nya regler i IFRS 3 och IAS 36 (nedskrivningar) som innebär att goodwill ska fördelas på kassagenererande enheter och nedskrivningstestas årligen genom att återvinningsvärde beräknas för de kassagenererande enheterna och jämförs med redovisat värde.Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse för hur företag utifrån reglerna i IFRS 3 och IAS 36 gällande uppkomst av och nedskrivning av goodwill, definierar kassagenererande enheter samt fördelar goodwill på dessa.Metod: Vår uppsats består av två undersökningar. Den ena studien utgörs av en mindre undersökning av årsredovisningarna för 50 noterade koncernbolag på NASDAQ OMX Stockholm.

Service Design is a relatively new, unexplored and exciting phenomenon that through an interdisciplinary work methodology designs services. A discussion has been going on for a long time regarding whether there is a difference between products and services. Services are often classified as immaterial, heterogeneous, non-storable and inseparable in relation to products. A question that arises is if something specific characterises the work methodology used regarding service design. The aim with this paper is thus to explain the work methodology when working with service design.