Äldreboendet Papegojlyckan i Lund ska genomgĂ„ en ombyggnation, dĂ€r bl.a. den uteluftsventilerade krypgrunden Ă€r en av de delar som ska Ă„tgĂ€rdas. En av anledningarna till ombyggnationen, Ă€r att byggnaden fĂ„tt klagomĂ„l, dĂ€r det klagades pĂ„ luktproblem inomhus. Ett antal undersökningar och utredningar gjordes pĂ„ byggnaden av bl.a. av SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) och WSP Environment.

Det finns mÄnga hus i Sverige som har utförts med en konstruktion av kallt tak. I modern tidÀr bÄde varma och kalla tak vÀl isolerade som medför att takets utsida fÄr en begrÀnsaduppvÀrmning, frÀmst pÄ grund av ökad bjÀlklagsisolering, vilket hindrar snöavsmÀltning.SÄledes kan alla tak idag kallas för kalla och för att skilja takkonstruktioner Ät bör istÀllet talasom ventilerade eller oventilerade tak. Den ökade isolertjockleken i vindsbjÀlklaget medförökad risk om fuktig inneluft kommer upp mot det kalla yttertaket i vindsutrymmet. FÄr fuktigluft stanna kvar under en lÀngre period kan mikrobiell tillvÀxt ske pÄ framföralltunderlagstaket.Rapporten syftar till att med hjÀlp av relevant litterÀr fakta, berÀkningar och mÀtningar utredaom konstruktionen till kvarteret Tuppen klarar de föreskrivna kraven till fukt- ochbrandproblematiken enligt Boverket. LÀsaren ska fÄ en inblick vad det finns för problem medatt konstruera en kallvind och hur man kan lösa problemen genom den teorin och berÀkningarsom ges i rapporten.

Syftet med detta examensarbete var att underso?ka MEMS och elektretmikrofoner fo?r att finna vilken typ som la?mpar sig ba?st fo?r fo?retaget Comfort Audio AB och deras ho?rselhja?lpmedelsprodukter. Uto?ver detta underso?ktes mo?jligheter att kontrollera upptagningskarakteristik med hja?lp av en teknik vid namn end-fire.Resultaten har erha?llits genom att underso?ka ett antal elektroakustiska egenskaper hos olika mikrofoner, som sedan har ja?mfo?rts med respektive tillverkares tekniska specifikationer. Upptagningskarakteristiken har underso?kts genom konstruktion av en mikrofonuppsa?ttning da?r den summerade signalen underso?kts.

Under 2000-talet har fler och fler svenska byggnader drabbats av fuktskador som en följd av att byggnaderna har uppförts med den sÄ kallade enstegsmetoden. Vid undersökningar som har gjorts av fasaden efter det att skadorna uppmÀrksammades, har det funnits att fasadkonstruktionen i sitt utförande blir mycket kÀnslig för fukt. Denna kÀnslighet för fukt hos fasaden har fram till dess att en rapport frÄn SP slÀpptes Är 2007, varit helt okÀnd för konsult- och  entreprenadbranschen. FrÄgan blir dÄ vem som egentligen ansvarar för dessa skador.Enligt det standardavtal, AB 04, som anvÀnds i dagslÀget pÄ byggmarknaden föreligger endast ett fel om en del av entreprenaden inte överensstÀmmer med kontraktshandlingarna. Detta medför att ett fel, för vilket entreprenören svarar, endast föreligger om entreprenören vid konstruktionen av entreprenaden har frÄngÄtt frÄn kontraktshandlingarna.

SammanfattningFukt i material kan pÄverka energibehovet dels genom ökad vÀrmeledningsförmÄga hos materialet och dels genom att energi krÀvs för att materialet ska torka ut.Genom simuleringar i WUFI av fuktinnehÄllet i de olika ingÄende materialen i BlÄ Jungfrun och dÀrefter genom berÀkningar enligt standarden ISO 10456:700 har detta arbete visat att fuktinnehÄllet i materialen i BlÄ Jungfrun inte leder till en ökad vÀrmeledningsförmÄga och dÀrmed inget ökat energibehov.Detta arbete har med hjÀlp av simuleringar i WUFI visat att uttorkningen av betong krÀver energi men att den dÀremot inte har en betydande inverkan pÄ energibehovet under bruksskedet dÄ den Àr utslagen pÄ m2 Atemp. Simuleringarna i WUFI visar ocksÄ att uttorkningstiden varierar med konstruktionstyp och att det kan ta mellan 10 och +30 Är för att konstruktionen ska komma i jÀmvikt med omgivningen. Simuleringarna visar Àven att huvuddelen av torkningen sker under eldningssÀsongen.Simuleringar har gjorts i TorkaS och WUFI för att se vct:s inverkan pÄ uttorkningstid och energibehov. TorkaS visar en tydlig förkortning av uttorkningstid dÄ ett lÀgre vct anvÀnds. Simuleringarna i WUFI visar dÀremot att ett lÀgre vct har en mycket liten eller ingen inverkan pÄ energibehovet.

This study was done regarding whether sealing or ventilation is the best solution to prevent moisture on cold attics. The authors of this report addressed the problem with moisture in attics when they started their cooperation with Peab.The methods included interviews with people, database research, and calculations of a project in Akersberga north of Stockholm. The conclusion is based on interviews and other information as they are analyzed in relation to the house of reference. The focus of this report is on problems with moisture in the attics known as cold attics.The background of the problem with moisture is that today?s slabs are usually insulated to save energy and that the attics nearly gives the climate as the outdoor climate.

Syftet med studien a?r att underso?ka gentrifiering i so?derort i Stockholms kommun. Den teoretiska utga?ngspunkten a?r ba?de produktions- och konsumtionsinriktade fo?rklaringar pa? gentrifiering. I arbetet utga?r jag ifra?n tva? fra?gesta?llningar.

I denna studie har prestationsa?ngest underso?kts i relation till tre olika typer av socialt sto?d och tva? faktorer inom tidspress. Tidigare forskning pekar pa? att socialt sto?d spelar en betydande roll fo?r minskad prestationsa?ngest i studier, samt att tidspress ger en o?kad effekt. Underso?kningen hade 151 manliga studenter fra?n tva? olika program pa? en ho?gskola.

I de produkter tillverkas sÄ mÄste man garantera att den elektriska förbindningen Àr fullgod i 20 Är. För att klara detta mÄste man tillgripa olika former av accelererande miljötÄlighetsprov. Företag mÄste kunna visa upp relevanta mÀtresultat för eventuella kunder. Uppgiften var att göra en miljötÄlighetsprövning pÄ en klÀmma som förbinder jordkabel i AXE-stationer eller liknande. I miljötÄlighetsprövning utför man en mÀngd olika tester pÄ objektet, sedan mÀter man om resistansen Àndrats.

Det finns en strÀvan efter att effektivisera byggindustrin genom att förÀndra traditionella produktionsprocesser och industrialisera byggandet. Samtidigt har regeringen infört ÄtgÀrder för att frÀmja en ökad anvÀndning av trÀ i byggandet och dÄ framför allt nÀr det gÀller uppförandet av flervÄningshus samt offentliga lokaler. Byggsystemet trÀvolymbyggnad Àr en del i denna utveckling. Systemet innebÀr att fÀrdiga vÀgg- och bjÀlklagselement sÀtts samman till hela volymer pÄ fabrik innan de transporteras till byggplatsen för att monteras ihop till fÀrdiga byggnader. TrÀvolymbyggaren ansvarar för allt frÄn projektering till fÀrdig produkt, vilket har lett till en viss osÀkerhet kring systemet bland bestÀllare i branschen.

FuktsÀkerhet Àr ett vÀxande begrepp inom byggbranschen och det lÀggs ner mer och mer tidpÄ att konstruktioner ska bli fuktsÀkra. Fukt Àr komplicerat att berÀkna och det kan dÀrförunderlÀtta att anvÀnda ett berÀkningsprogram som hjÀlpmedel. Wufi Àr ett tysktfuktberÀkningsprogram som nyligen har utkommit i en svensk version. Detta program harWSP investerat i för att lÀttare kunna bedöma fuktsÀkerheten i konstruktioner. WSP varintresserade av en studie av Wufi för att underlÀtta introduktionen av programmet i företaget.MÄlet med rapporten Àr att klargöra hur grundlÀggande parametrar ska beaktas i programmetoch hur tillförlitligt programmet Àr. För att möjliggöra en bedömning av programmet inleddes arbetet med sjÀlvstudie avprogrammet, som avslutades med en kort utbildning i programmet.

Syftet med denna studie var att beskriva ljudniva?er och ja?mfo?ra huruvida ljudniva?erna fo?ra?ndras om apparatur flyttas vid en patientplats pa? intensivva?rdsavdelning. Detta underso?ktes genom att simulera en flytt av o?vervakningsutrustningen pa? en verklig, belagd intensivva?rdssal och sedan ma?ta ekvivalent ljudniva?, maximal ljudtrycksniva? och antal ljudtoppar vid tva? ma?tpunkter kring patienten. Parallellt med denna studie gjordes en observationsstudie da?r larm fra?n apparatur identifierades och ra?knades.

Problemet med dysfunktionella tankar hos elitidrottare har la?nge varit ka?nt. Mindfulness har pa? senare tid ba?de testats och diskuterats som en strategi fo?r att komma tillra?tta med detta problem (Gardner & Moore, 2012; Birrer, Ro?thlin & Morgan, 2012).Syftet med den befintliga studien var att med hja?lp av en pathanalys pro?va delar av Birrer et al.?s (2012) fo?reslagna modell genom att vid tre ma?tningar underso?ka sambanden mellan dispositionell mindfulness, en pa?verkansmekanism (a?ltande) och tva? idrottspsykologiska fa?rdigheter (self-efficacy och a?terha?mtning).Som underlag fo?r studien anva?ndes en enka?t som sammanlagt 65 idrottare varav 33 kvinnor och 32 ma?n besvarade. Medela?ldern var 22,78 a?r (SD=4,66).Resultatet av pathanalysen visade att dispositionell mindfulness vid ma?ttillfa?lle 1 var en signifikant prediktor fo?r a?ltande vid ma?ttillfa?lle 2 och att a?ltande i sin tur var en signifikant prediktor fo?r a?terha?mtning vid ma?ttillfa?lle 3.

Den traditionella bÄsladugÄrden har idag utvecklats till lösdriftstallar dÀr korna har fri tillgÄng till foder och liggplatser. Korna mjölkas i antingen mjölkgrop, karusell eller av en robot. För att uppnÄ bra termisk komfort i lösdriftsstallen sÄ anvÀnder man sig av naturlig eller mekanisk ventilation. I detta arbete sÄ undersöks nÄgra olika ventilationssystem som anvÀnder sig av naturlig ventilation pÄ fem utvalda kostall för att se hur de fungerar i praktiken. Detta görs med fukt- och temperaturmÀtare och med rökpatroner för att se hur luften rör sig i stallet.

Kostnaderna för fuktskador i Sverige uppskattas Ärligen uppgÄ till mÄngmiljard belopp.Fuktskador i byggnader medför ocksÄ en ökad risk för ohÀlsa hos brukarna. Kunskapen föratt producera fuktsÀkra byggnader finns men utnyttjas inte i den omfattning den borde.Den 1 juli 2007 trÀder en ny upplaga av Boverkets byggregler i kraft. Förtydliganden hargjorts i avsnittet gÀllande fukt, vilka underlÀttar verifieringen av entreprenadensfuktsÀkerhet. Reglerna innefattar ocksÄ krav pÄ kritiska fukttillstÄnd i material. Denna studiesyftar till att kartlÀgga brister i produktionsskedet och hur produktionen kan utvecklas för attmotsvara de i Boverkets byggregler stÀllda krav pÄ fuktsÀkerhet.Intervjuer har förts med olika representanter i byggbranschen för att ge en helhetssyn avfuktproblematiken.