I dagens avelsarbete används sällan Fruktsamhet som en parameter i valet av avelshäst. Detta förutom i undantagsfall då hästar med mycket dålig Fruktsamhet väljs bort. I avelsarbetet används färre hingstar än tidigare år då möjligheten nu finns att inseminera ston med sperma från hingstar som står i andra länder. Om det finns några ogynnsamma korrelationer mellan de egenskaper vi avlar på idag och Fruktsamheten skulle detta kunna leda till att avelsarbetet omedvetet bidrar till försämrad Fruktsamhet. Förbättring av våra avelshästars Fruktsamhet skulle inte bara förhindra att vi får problem med detta i framtiden utan även t.ex.

Målet med den här litteraturstudien är att belysa effekterna av golv som stressfaktor på brunstbeteende och Fruktsamhet hos kor. Gummi som ytmaterial på golv i kostall ökar i popularitet och det medverkar till att korna kan utföra normala rörelsermönster och beteenden. Men, fortfarande dominerar betong som golvmaterial för både spalt-golv och hela golv. Golvtypen har en direkt effekt på hygienen i stallet och hos djuren. Gummigolv (mjukt golv) ger överlag bättre klövhälsa än betonggolv, samt förbättrar fertilitet och hållbarhet, vilket olika studier har belyst. Hälta hos kor beror vanligen på en sjukdom i klövar eller ben. Golvtypen som djuren exponeras för kan vara en huvudsaklig orsak till klövsjukdomar som ger hälta. Dessutom ökar risken för fall och traumatiska skador hos korna om golvet har blivit slitet och halkigt.

Det finns många faktorer som påverkar galtens ejakulatkvalitet, t.ex. genetisk bakgrund och miljöfaktorer. Om det finns ett samband mellan ejakulatets kvalitet och galtens verkliga Fruktsamhet kan man lätt skilja på bra och dåliga galtar, och därmed sålla bort galtar med dålig Fruktsamhet. I Sverige kontrolleras idag alla ejakulat som skall gå till artificiell insemination för fem klassiska spermieegenskaper (volym, koncentration, motilitet, andelen onormala spermier och totala antalet spermier), för att få en uppfattning om ejakulatets kvalitet. Dock har det inte kunnat påvisas att dessa egenskaper har någon klar koppling till galtens verkliga Fruktsamhet, även om de kan ge indikationer om den.

Tidigare forskning har ägnat sig åt att försöka förklara det sjunkande barnafödandet i Europa. En av dessa forskare, Richard Easterlin, har format en hypotes där han menar att förklaringen ligger i ett samband mellan kohortstorlek och Fruktsamhet. En annan forskare, Jean-Claude Chesnais, har på senare tid testat denna hypotes på sambandet mellan relativ kohortstorlek och nettoreproduktionstal på 18 länder i världen under åren 1930 till 1980 och kommit fram till att detta samband inte existerar under denna tidsperiod i dessa länder. Vi har, i vår undersökning, gjort en fortsättning på Chesnais studie genom att testa sambandet mellan relativ kohortstorlek och summerad Fruktsamhet i åtta Europeiska länder mellan 1980 och 2005. Resultatet blev det samma som Chesnais, det vill säga att det inte finns något synligt samband mellan dessa två faktorer.

The aim of this literature review was to suggest suitable index traits to use in the Swedish Sheep Recording Scheme for fertility and maternal traits. Since fertility and some of the maternal traits are not normally distributed advanced methodology is needed to calculate genetic parameters. Breeding is a tool to improve the economy of the farm and for the selection of breeders estimated breeding values (EBV) for important traits are of high value. In sheep breeding both lambs born and lambs weaned should be taken into consideration as well as the ewe?s maternal ability, which includes lambing ease, lamb survival, ewe behaviour as mother and the early growth of the lambs.

During the last decades the fertility of dairy cows has declined in the same rate as the milk yield has increased. This is a result of the negative genetic correlation between milk yield and fertility, failure to show estrous signs and metabolic problems in the cow. The purpose of this review was to investigate the function of metabolites and hormones as markers for disturbances in fertility, health and production in the dairy cow. There are several metabolites that are suggested to indicate the cow?s energy balance.

Aim: The purpose of this study was to describe, analyze and compare university students? desire to have children, when they wanted to have their first and last child and their knowledge about fecundity in relation to the background factors: age, gender and educational level. This study will also investigate differences regarding university students? desire to have children along with when they wanted to have their first and last child and their knowledge of declining fecundity at increasing age. Method: A descriptive, comparative, cross-sectional study with quantitative method was used in the study.

Reformen av det svenska pensionssystemet 1999 syftade bland annat till att minska den demografiska risken som en åldrande befolkning har på systemet. Sverige valde ett system som grundar sig på ett fördelningssystem med fiktiva pensionskonton (inkomstpensionen) och ett fonderat pensionssystem med verkliga pensionskonton (premiepensionen).Eftersom en åldrande befolkning medför utmaningar och påfrestningar för ett pensionssystem, behandlar uppsatsen hur demografiska förändringar påverkar pensionerna i det svenska pensionssystemet i ett makroekonomiskt sammanhang. Uppsatsarbetet är främst baserat på studier av litteratur och statistik samt intervjuer.Slutsatserna visar att demografiska förändringar som resulterar i en åldrande befolkning har en negativ finansiell inverkan på det svenska pensionssystemet, det vill säga att pensionerna påverkas negativt. Höga antaganden på de tre demografiska förändringsfaktorerna (Fruktsamhet, mortalitet och migration) har i praktiken bara en liten positiv effekt på försörjningsbördan i de olika demografiska scenarierna, och kan därmed inte var för sig motverka den åldrande befolkningens finansiella inverkan. En kombination av exempelvis högre Fruktsamhet och högre invandring skulle däremot ge en större positiv effekt på försörjningsbördan.

Artificial insemination (AI) has had a great influence on the development of pig production and is today widely practiced (Gerrit et al., 2005). With AI, genetic progress can at a short period of time be spread worldwide compared with using natural service and the best boars can be intensively used. This is also one of the biggest risks with AI; the impact of semen containing a genetic disease or contamination of pathogens can be enormous. Fortunately, it is a small risk of disease transmission due to many tests of the boars and the semen before use (Maes et al, 2008). It is important that the boars used for insemination have good breeding values along with good reproduction features and have good fertility results (Robinson et al., 2005).

I denna demografiska framskrivningsstudie har Sveriges tre storstadsområden (Storstockholm, Storgöteborg och Stormalmö) jämförts med avseende på de demografiska variablerna migration, Fruktsamhet, dödlighet, ålder och kön. Detta har genomförts via tre befolkningsframskrivningar för varje storstadsområde mellan år 2010 till 2035, utifrån dels ett lågt scenario där utgångspunkten varit antaganden kring låg Fruktsamhet och flyttningsöverskott, dels ett medelscenario med realistiska antaganden, samt dels ett scenario med höga antaganden. Framskrivningarna utfördes med kohort-komponentmetoden, vilket innebar att varje kohort för samtliga storstadsområden skrevs fram individuellt utifrån scenarierna, vilket gjorde det möjligt att kvarhålla köns- och åldersstrukturerna hos befolkningarna. Resultatet indikerar att storstadsområdenas befolkningar kommer att åldras i betydande grad oavsett scenario, men att Storgöteborg kommer att ha fler invånare i 65+-åldern än de övriga utifrån både medelscenariot och det höga. Storstockholm förväntas dock ha den högsta procentuella ökningen av denna grupps antal medlemmar från år 2010.

Studien undersökte om det fanns något samband mellan årstid och resultat på ett antal test för fertilitetsfaktorer. Att försöka förutse ett handjurs fertilitet är komplext, inte minst då spermieegenskaperna skiljer sig åt mellan hingstar och även mellan ejakulat från samma hingst. Det finns många funktioner som måste analyseras för att säkert bedöma en oprövad hingsts Fruktsamhet. Forskningen på området är begränsad och består ofta av studier med litet underlag eller retrospektiva studier där skötselfaktorer och stoegenskaper kan inverka. Som fertilitetsmått används ofta dräktighetsprocent men detta värde kräver stort underlag för att kompensera för eventuella fertilitetsstörningar hos de ston som används och eventuell bristande gynekologisk diagnostik. Mer kontrollerade studier som fortfarande är representativa för populationen är svåra att genomföra då det är svårt att standardisera levnadsförhållanden för sporthästar.

De senaste 50 åren har man strävat efter att förbättra effektiviteten i mjölkproduktionen genom att genetiskt selektera för ökad mjölkmängd. Under den här tiden har mjölkavkastningen per ko mer än fördubblats. Detta har medfört fertilitets- och hälsoproblem samt en minskande livslängd hos de moderna mjölkkorna. För att få lönsamhet i mjölkproduktionen krävs det att mjölkkon stannar kvar länge i besättningen. Kunskapen om vilka faktorer som gör att kon får en lång livslängd och hög produktion kan man använda i sitt avelsarbete för att förbättra hållbarheten på sina mjölkkor. Informationen om livslängd är ej tillgänglig på unga djur eftersom det är en egenskap som uttrycks sent i livet. Detta gör att en säker avelsvärdering för den egenskapen fördröjs.

De senaste 50 åren har man strävat efter att förbättra effektiviteten i mjölkproduktionen genom att genetiskt selektera för ökad mjölkmängd. Under den här tiden har mjölkavkastningen per ko mer än fördubblats. Detta har medfört fertilitets- och hälsoproblem samt en minskande livslängd hos de moderna mjölkkorna. För att få lönsamhet i mjölkproduktionen krävs det att mjölkkon stannar kvar länge i besättningen. Kunskapen om vilka faktorer som gör att kon får en lång livslängd och hög produktion kan man använda i sitt avelsarbete för att förbättra hållbarheten på sina mjölkkor. Informationen om livslängd är ej tillgänglig på unga djur eftersom det är en egenskap som uttrycks sent i livet. Detta gör att en säker avelsvärdering för den egenskapen fördröjs.

Tillgången på nya djur är avgörande för en framgångsrik mjölkproduktion. Äldre kor lämnar produktionen av olika anledningar och de tomma platserna som de ger måste fyllas ut av ett nytt producerande djur. Djurförsörjning handlar därmed om hur effektiva djurflödena är. För att få en effektiv djurförsörjning krävs det att god Fruktsamhet, friska djur och låga rekryteringskostnader. För att nå dessa mål krävs en bra planering där man eftersträvar jämn beläggning.

After parturition the energy demand for milk production is greater then the energy provided from the diet. The cow mobilises therefore body tissues to compensate for the energy loss. Live weight and body condition scores decreases as a consequence of the mobilisation. The aim of this study was to analyse the relationship between body condition score, live weight and subcutaneous fat depth measured by ultrasound and the changes during the lactation. Possible differences between Swedish Holstein (SLB) and Swedish Red and White Cattle (SRB) were also investigated.