Sökresultat:
185 Uppsatser om Frukt och grönsaker - Sida 8 av 13
Att frÀmja livsstilsförÀndringar hos patienter med hypertoni genom motiverande samtal : en litteraturstudie
Högt blodtryck, hypertoni, Àr idag mycket vanligt i Sverige och andra vÀstlÀnder. I Sverige berÀknas 1,8 miljoner personer ha hypertoni. FörÀndringar i livsstil, sÄsom större intag av frukt och grönsaker, lÀgre natriumintag, minskad kroppsvikt, minskad alkoholkonsumtion, rökavvÀnjning och ökad fysisk aktivitet rÀknas som faktorer som har betydelse för att sÀnka blodtrycket. Motiverande samtal Àr en personcentrerad teknik för att utveckla, upprÀtthÄlla och stÀrka den inre motivationen till förÀndring. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om motiverande samtal kan Ästadkomma livsstilsförÀndringar hos personer med hypertoni samt om motiverande samtal kan minska risken för hjÀrt- kÀrlsjukdomar som Àr en vanlig komplikation efter nÄgra Är med hypertoni.
RÀkna med förskolan : En fenomenografisk studie om förskollÀrares uppfattningar av matematik i förskolan
 I denna studie har vi undersökt förskollÀrares uppfattningar av matematik i förskolan och deras uppfattningar av hur de arbetar med matematik i förskolans verksamhet.Vi har gjort kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare pÄ fyra olika förskolor. Dessa intervjuer har vi sedan bearbetat med hjÀlp av en fenomenografisk analysmetod. Resultatet visar mÄnga aspekter pÄ hur förskollÀrare uppfattar att de arbetar med matematik i förskolan. FörskollÀrarna uppger att de arbetar med matematik i samtal tillsammans med barnen och att de benÀmner olika matematiska begrepp i vardagssituationer som t.ex. vid utdelning av frukt med förekommande frÄgor som: Hur stor bit vill du ha? Vill du ha en hel, en halv eller en fjÀrdedel av Àpplet? Ett exempel som framkom pÄ matematik i förskolan var i barnens lek.
Svenska skolbarns hÀlsovanor : Samband mellan fysisk aktivitet och kostvanor- en registerstudie
Bakgrund: Skolbarn rekommenderas hög nivÄ av fysisk aktivitet vilket endast uppnÄs av 10-20 procent. Sedan1980-talet har skolbarns matvanor försÀmrats men enligt Statens FolkhÀlsoinstitut har det skett en förbÀttring de senaste Ären dÄ fler skolbarn Àter frukt och grönsaker. Skolsköterskan har en viktig uppgift att gynna vÄra skolbarns hÀlsa genom ett holistiskt förhÄllningssÀtt. Syfte: Att undersöka om det finns en relation mellan svenska skolbarns sjÀlvrapporterade fysiska aktivitet och deras kostvanor utifrÄn FolkhÀlsoinstitutets enkÀt Svenska skolbarns hÀlsovanor 2009/10 och 2005/06. Metod: Studien var en tvÀrsnittsstudie utifrÄn registerdata hÀmtad frÄn Statens FolkhÀlsoinstitut.
Att motivera ungdomar till fysisk aktivitet och bra kostvanor
Ăvervikt och fetma Ă€r i dag ett snabbt ökande hĂ€lsoproblem i Sverige och övriga vĂ€rlden, framförallt bland barn och ungdomar. En betydande orsak till att övervikten i Sverige ökat Ă€r en felaktigt sammansatt kost och att vi blivit fysiskt inaktiva i allt större omfattning. Genom att motivera barn och ungdomar att delta i fysiska aktiviteter och Ă€ta hĂ€lsosammare kan positiva hĂ€lsokonsekvenser uppnĂ„s. Syftet var att undersöka kost- och motionsvanor bland elever i skolĂ„r 9, samt jĂ€mföra hur flickor respektive pojkar kan motiveras till bra kost- och motionsvanor. Vi valde att genomföra en enkĂ€tundersökning pĂ„ elever i skolĂ„r 9 i Kristianstads kommun, dĂ€r sammanlagt 235 elever besvarade enkĂ€ten.
Produktutveckling och design av inredningsdetaljer till kylskÄp
Electrolux Àr en av vÀrldens ledande tillverkare av vitvaror, de satsar stort pÄ produktutveckling och sÀtter stort vÀrde vid produktens design och kÀnsla och funktion. Utvecklingen av kylskÄp gÄr stÀndigt framÄt och det tillkommer mycket funktioner bÄde i form av teknik och av material- förÀndringar. Trenderna talar Àven för att det exteriöra, kylskÄpets samklang med kökets övriga inredning, Àr en oerhört viktig aspekt, vilken har utvecklats mycket under de senaste Ären. Idag Àr ett kylskÄp mycket mer Àn bara en kylförvaring, det Àr ocksÄ Àr en viktig inredningsdetalj med mÄnga funktioner i det moderna köket. Under vÄren 2007 genomfördes detta projekt som ett samarbete mellan Electrolux kylskÄpsfabrik i Mariestad och avdelningen för Industriell design vid LuleÄ tekniska universitet.
Hög köttkonsumtion och hur den kan pÄverka risken för folksjukdomar : en litteraturstudie baserad pÄ kvinnor
Bakgrund: Vi Àter allt mer kött. Tidigare forskning har visat pÄ samband mellan högt köttintag och bland annat hjÀrt- och kÀrlsjukdomar och cancer. Information om skyddsfaktorer som minskar risken för folksjukdom Àr begrÀnsad. Forskning om hÀlsa och sjukdom hos kvinnor Àr begrÀnsad och dÀrför behövs kvinnors hÀlsa lyftas fram. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka huruvida ett högt köttintag kan pÄverka risken för folksjukdomar hos kvinnor.
Grönare skolmat
Vi Àter allt för lite frukt, grönsaker och baljvÀxter samtidigt som konsumtionen av kött och charkprodukter ökat kraftigt de senaste decennierna. En större del vegetariska mÄltider bestÄende av mycket grönsaker och baljvÀxter skulle ha mÄnga positiva effekter pÄ hÀlsan. Matens klimatpÄverkan stÄr för 25 % av de totala vÀxthusgasutslÀppen dÀr kött Àr den största miljöboven, vilket Àven gör frÄgan aktuell ur ett globalt hÄllbarhetsperspektiv. Skolan utgören betydelsefull arena i det hÀlsopromotiva arbetet dÄ matvanor lÀggs i tidig Älder. Syftet medexamensarbetet Àr att belysa faktorer som pÄverkar implementeringen av mer vegetariska luncher i grundskolan.
Att uppleva mat med alla sinnen : - LĂ€rares erfarenheter av Sapere-metoden
Studier visar att ÄtgÀrder krÀvs för att minska svenska barns intag av sötsaker och fett samt öka intaget av frukt och grönsaker. Skolors roll i att frÀmja en hÀlsosammare kosthÄllning hos barn mÄste dÀrför fÄ en ökad uppmÀrksamhet. LÀrare bör ta tillvara pÄ tillfÀllen som ges att i undervisningen förmedla en positiv syn pÄ mat. Sapere-metoden Àr en pedagogisk metod som syftar till att öva upp elevers sensoriska förmÄga, utveckla deras sprÄk samt pÄ sikt förbÀttra deras matvanor. Denna metod tillÀmpas idag pÄ skolor i VÀstmanland.
KartlÀggning av mykologiska risker med torkade fikon
Detta examensarbete innehÄller dels en fördjupad sammanstÀllning av den kunskap som finns vad gÀller odling, produktion, mykologiska risker och kontroll av torkade fikon, dels resultaten frÄn en kartlÀggning av mögel och mykotoxiner i 17 fikonprov som inhandlades frÄn butiker i Stockholm-Uppsalaregionen under oktober till december 2009. Examensarbetet genomfördes som en del av en större mykologisk kartlÀggning av torkad frukt pÄ Livsmedelsverket. Anledningen till att torkade fikon ansÄgs angelÀget att undersöka var att mycket höga halter av aflatoxiner och ochratoxin A pÄvisats i enskilda fikon i olika studier samt att ett stort antal partier av torkade fikon varje Är avvisats vid europeiska grÀnskontroller pÄ grund av överskridande halter av aflatoxiner. De 17 fikonproven analyserades dels mykologiskt med morfologiska metoder för att undersöka om fikonen innehöll viktiga mykotoxinbildande arter, dels med semi-kvalitativa snabbkit för att undersöka om fikonen innehÄll aflatoxiner och ochratoxin A. Den mykologiska kartlÀggningen visade att fikon pÄ den svenska marknaden kan innehÄlla mögelgifter, vilket kan innebÀra en hÀlsorisk för svenska konsumenter.
AnvÀndning av folsyratillskott bland gravida i första trimestern
Folat Àr ett B-vitamin som behövs för vÄr blodbildning och cellens ÀmnesomsÀttning. En brist pÄ folat ger anemi och har ett samband med risken för missbildningar av ryggmÀrgen, neuralrörsdefekter (NRD). Folat finns bland annat i gröna bladgrönsaker, fullkornsprodukter samt frukt och bÀr. Syntetiskt framstÀllt kallas det för folsyra och dÄ har det en större biotillgÀnglighet. Ett tillskott med folsyra pÄ 400 ?g rekommenderas av Livsmedelsverket och Socialstyrelsen till alla kvinnor i barnafödande Älder och för gravida under graviditetens första trimester för att minska risken för ryggmÀrgsbrÄck hos foster.Enligt Riksmaten 2010- 2011 Àr intaget av folat genom kosten lÄgt i Sverige, speciellt bland unga kvinnor upp till 30 Är.
JÀmlikhet i skuggan av jÀmstÀlldhet - En kvalitativ studie om rekrytering ur ett jÀmlikhetsperspektiv
SammanfattningDe flesta kommunala arbetsplatser strÀvar idag efter att skapa jÀmlika arbetsplatser dÀr grupper som tidigare inte fanns representerade blir integrerade. Officiell statistik ger en fingervisning om att det finns mycket arbete kvar att göra, bÄde pÄ nationell nivÄ och inom BorÄs Stad för att nÄ en större jÀmlikhet. Vid nyrekryteringar ges organisationer en chans att förÀndra sin struktur, och Àven om det Àr en stor utmaning att se över rekryteringsprocessenskravprofiler och urvalsfaktorer, vilka ofta styrs av vanor, tradition och kultur, Àr det hÀr man mÄste pÄbörja arbetet mot jÀmlikhet.Syftet med denna uppsats Àr att belysa rekryteringsprocessen inom kommunal sektor med fokus pÄ upplevda förutsÀttningar och hinder för jÀmlikhetsarbetet i denna process utifrÄn ett rekryteringsperspektiv.För att besvara vÄrt syfte har vi valt att anvÀnt oss av en kvalitativ ansats medsemistrukturerade intervjuer som grund för att fÄ ett kvalitativt djup men ÀndÄ ha kvar viss struktur pÄ intervjuerna.De slutsatser som vi presenterar i vÄr uppsats Àr flera men bl.a. att den existerande normen i samhÀllet inom offentlig sektor dÀr yrken pÄ lÀgre positioner Àr kvinnodominerade och harlÄg status. Detta utgör ett grundlÀggande hinder för att kunna bedriva en rekrytering ur ett jÀmlikhetsperspektiv.
AnstÀllningsbara lÀrare eller rutten frukt: En studie av den utbildningspolitiska diskussionen om lÀrarutbildningen och dess studenter
Bakgrund: LĂ€rarutbildningen Ă€r en viktig del i formandet av den skola och i lĂ€ngden det samhĂ€lle vi vill ha. Den nuvarande lĂ€rarutbildningen har kritiserats hĂ„rt för att ha misslyckats med att rekrytera ?rĂ€tt? studenter till utbildningen och att utbilda de lĂ€rare som svensk skola behöver. Studien undersöker den utbildningspolitiska debatten om och kritiken mot lĂ€rarutbildningen nĂ€rmare.Syfte: Studien granskar de utbildningspolitiska synsĂ€tt som legat till grund för bĂ„de den nuvarande och den kommande lĂ€rarutbildningen utifrĂ„n Ingrid Unemar Ăst utbildningspolitiska diskurser. Fokus i studien ligger pĂ„ identifierandet av de olika uppfattningarna om syftet med utbildningen och studenternas roll i densamma.
Den hÀlsosamma kosten : uppfattningar, resonemang och livsmedelsval
MÄnga konsumenter Àr idag mycket hÀlsomedvetna och önskar att Àta en hÀlsosam kost, men möter i sin vardag ett flertal problem. Livsmedelsval kan handla om stÀllningstaganden och identitet, prismedvetenhet och miljömedvetenhet. MÄnga faktorer pÄverkar synen pÄ vad som Àr en hÀlsosam kost. Livsmedelsvalet blir dÀrför ett komplext vardagsproblem för konsumenten. Det pÄverkas i viss mÄn av begrepp frÄn den mediala debatten kring livsmedel, kost och hÀlsa.
Ditt liv hÀnger pÄ en prick
Malignt melanom Àr en av de tio vanligaste cancerformerna. Insjuknandet har ökat pÄ grund av Àndrade sol- och resvanor. Utvecklingen beror frÀmst pÄ UV-strÄlningen frÄn solen samt ökad anvÀndning av solarier. Idag Àr det frÀmst de yngre kvinnorna som insjuknar. Det gÀller att diagnostisera malignt melanom i ett tidigt stadie, dÄ det ger en bÀttre förutsÀttning för överlevnaden.
Kostvanor hos Àldre sett ur ett tidsperspektiv
Socialstyrelsen arbetar för att minska undernÀring bland mÄnga Àldre. Ett förslag till ÄtgÀrd Àr att anstÀlla fler personer som Àr kompetenta pÄ kostomrÄdet som t.ex. kostekonomer.Syftet med arbetet var att undersöka vad de som Àr födda under Ären 1910-1940 hade för kostvanor under barn och ungdomstiden samt nu som Àldre. För att pÄ detta sÀtt kunna jÀmföra, om deras kostvanor har förÀndrats över tid, och vad de har för tankar om nutidens mat. Denna information ger möjlighet till att förbÀttra kunskapen om Àldres matvanor samt bÀttre förstÄ deras önskemÄl nÀr det gÀller val av mat.