I läroplan för förskolan (Skolverket, 2010) står att förskolan ska behandla alla barn som individer. Alla som arbetar inom förskola ska således arbeta med bland annat ur genusperspektiv. Genus är det socialt skapade könet (Svaleryd, 2002). Med det menas att vi formas av samhällets förväntningar på hur vi som kvinnor eller män ska vara.  Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv se hur pedagogerna interagerar med barnen under förskolans Frukost. Systematisk observation har skett vid Frukosttid på två förskolor i en liten kommun i Mellansverige.

Det är viktigt att elever i skolan äter tillräckligt mycket mat under skoldagen så att de orkar hålla koncentrationen uppe och kan prestera bra i skolan. Syftet var att undersöka om innehållet av energi (kcal), protein, fett och kolhydrater är tillräckligt i maten som elever i årskurs 3, som är på fritidshem före och efter skolan, äter till Frukost, lunch och mellanmål under en skoldag. En kartläggning gjordes över vad åtta elever åt under tre måltider under en skoldag och intaget energi- och näringsintag beräknades i relation till Livsmedelsverkets rekommendationer. Resultatet visade att elevernas energi- och näringsintag var bäst under Frukosten, även om det var lågt hos de flesta. Under lunchen minskade energi- och näringsintaget och blev ännu sämre vid eftermiddagens mellanmål.

På dagens tjänstemarknad råder hård konkurrens. Inom bilservicebranschen har fokus tidigare endast varit på bilen men har nu skiftat till ett mer kundinriktat fokus. Bilservicebranschen har svårt att leverera vad som utlovas och flera oberoende tester visar på fusk under bilservicen, kunderna får därmed inte vad de betalar för. Det kombinerat med att bilarna blir mer tekniska och att kunder överlag saknar kompetens och har lite insyn i det arbete som utförs på verkstäderna skapar en problematik. Problematiken ligger i att bristen på transparens och kunskap gör det svårt för kunderna att bedöma om den utförda bilservicen är av hög kvalitet.

Syftet med utvecklingsarbetet var att undersöka elevernas kostvanor och att öka deras förståelse för goda kostvanor. Jag har gjort utvecklingsarbetet i en årskurs 6 i Kiruna kommun under sju veckor. Undersökningsgruppen bestod av 28 elever. Undersökningen genomfördes med hjälp av enkäter. Jag inledde arbetet med enkätundersökning onm elevernas kostvanor och deras förståelse för goda kostvanor.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka årskurs nio elevers matvanor, och betyg i ämnet i idrott och hälsa utifrån genus. Studien genomfördes på två stycken skolor den ena i ett område med lågt socioekonomiskt index och den andra i ett område med högt socioekonomiskt index. Examensarbetet genomfördes med hjälp av information sammanställt från 77 stycken enkäter, betyg och relevant litteratur. Resultat av undersökning visar att det finns viss korrelation mellan elever som lever i områden med högt socioekonomiskt index har högre betyg i ämnet idrott och hälsa och god kosthållning i jämförelse med elever som bor i områden med lågt socioekonomiskt index som har lägre betyg och sämre kosthållning, dock går sambandet inte att säkert fastslå. Resultaten av studien visar att eleverna på skolan med lågt socioekonomiskt index äter mer onyttig mat och betydligt mindre Frukost i jämförelse med eleverna på skolan med högt socioekonomiskt index.

Ungefär 30 procent av Sveriges befolkning jobbar på udda arbetstider. Deltagare var 93 personer som arbetar skift eller enbart natt på två arbetsplatser (vård & omsorg och industri) i Svedala kommun i Skåne. Datainsamlingen skedde i form av en enkät och fotografering av natthuvudmål. Vårt syfte var att ta reda på och fotografera vad nattarbetande äter under natten som sitt huvudmål när de jobbar, om de får kostråd samt om de skulle vara intresserade av att ta del av sådan information. I resultatet redovisas de olika beskrivningskategorierna som vi analyserade måltiderna efter i form av en tabell.

Det huvudsakliga syftet med denna undersökning var att ta reda på vad det innebär att lyckas i skolan, som elev, samt vilka faktorer som kan tänkas påverka detta. Vi misstänkte att många människor ser betyg som ett sätt att mäta att lyckas i skolan. Som bakgrund till undersökningen presenterar vi vad några författare skriver om kunskap, inlärningsförmåga, olika faktorers påverkan på inlärningen samt aktuell debatt. Vi intervjuade och lämnade enkäter till yngre och äldre elever, pedagoger samt andra vuxna om vad det innebär att lyckas, om alla kan lyckas och vilka faktorer som påverkar om man lyckas eller inte. Vår undersökning visar att det finns en viss samstämmighet mellan de olika grupperna, men även stora skillnader.

Syftet med uppsatsen är att undersöka matvanorna hos Lilla Edets åttonde klassare och den påverkan de har på deras vardag. Finns det ett samband mellan Frukostvanor och BMI? Tidigare forskning har visat att sunda Frukostvanor motverkar övervikt. Min avsikt är att se om jag kan finna liknande samband bland Lilla Edets åttondeklassare. Jag avser även att söka efter samband mellan sunda matvanor och prestationsförmåga i skolan samt vilken kunskap respondenterna har om kost.

Kosovo saknar ett fungerande tandvårdssystem och det ges inga förebyggande åtgärder vilket påverkar munhälsan. För att upprätthålla en god munhälsa krävs en god munhygien och goda kostvanor. Idag finns det många barn och ungdomar som kommer från Kosovo till Sverige, och därför är det intressant att ta reda på om hur ungdomarnas munhygien-, kost- och tandvårdsvanor ser ut i Kosovo. Syfte med studien var att undersöka munhygien- och kostvanor samt tandvårdsvanor hos 16-19 åringar i Prishtina, Kosovo. Material och metod: Studien är en kvantitativ empirisk studie som utfördes med en enkät som innehöll 17 frågor med fasta svarsalternativ.

Bakgrund: Skolbarn rekommenderas hög nivå av fysisk aktivitet vilket endast uppnås av 10-20 procent. Sedan1980-talet har skolbarns matvanor försämrats men enligt Statens Folkhälsoinstitut har det skett en förbättring de senaste åren då fler skolbarn äter frukt och grönsaker. Skolsköterskan har en viktig uppgift att gynna våra skolbarns hälsa genom ett holistiskt förhållningssätt. Syfte: Att undersöka om det finns en relation mellan svenska skolbarns självrapporterade fysiska aktivitet och deras kostvanor utifrån Folkhälsoinstitutets enkät Svenska skolbarns hälsovanor 2009/10 och 2005/06. Metod: Studien var en tvärsnittsstudie utifrån registerdata hämtad från Statens Folkhälsoinstitut.

Kosten är en viktig komponent som påverkar människans hälsa och arbetsprestation. Gruppen arbetare har en dålig kosthållning vid jämförelse med Livsmedelsverkets rekommendationer. Scania CV AB prioriterar sin personals hälsa samt har som målsättning att effektivisera sin produktion. Arbetet i verkstaden är beroende av att produktionspersonalen håller ett visst tempo och koncentration. Det är följaktligen viktigt att arbetarna är välmående och får i sig ett gott näringsintag på regelbundna tider.Syftet är att kartlägga måltidsordning och kostkvalitet, gällande frukt, grönsaker och tomma kalorier hos Scanias produktionspersonal i transmissionsverkstaden.

Målet med vår studie är att försöka ta reda på hur det ligger till med våra ungdomars kost och motionsvanor. Man läser ofta i tidningar om den växande ohälsan bland våra ungdomar, så vi vill med denna uppsats försöka belysa detta problem genom denna undersökning. Vi har sett en tendens på våra respektive skolor att eleverna verkar dricka mycket läsk och äter ofta godis innan första lektionen. Vi undrar därför om eleverna äter Frukost? Vi har även studerat om eleverna är fysiskt aktiva eller inte, samt hur mycket tid de lägger ner på tv tittande och datoranvändning.

Socialstyrelsen arbetar för att minska undernäring bland många äldre. Ett förslag till åtgärd är att anställa fler personer som är kompetenta på kostområdet som t.ex. kostekonomer.Syftet med arbetet var att undersöka vad de som är födda under åren 1910-1940 hade för kostvanor under barn och ungdomstiden samt nu som äldre. För att på detta sätt kunna jämföra, om deras kostvanor har förändrats över tid, och vad de har för tankar om nutidens mat. Denna information ger möjlighet till att förbättra kunskapen om äldres matvanor samt bättre förstå deras önskemål när det gäller val av mat.

Näringsrik mat och bra matvanor är en viktig förutsättning för god hälsa. Valet av mat styrs av olika faktorer, till exempel media, vänner/familj och ekonomi. Då många levnadsvanor skapas i ungdomsåren får dessa en stor betydelse för hälsan senare i livet. Av denna anledning väcktes intresset att undersöka unga tjejers uppfattningar kring hälsosam mat. Vidare ville vi undersöka vilka faktorer som påverkar deras matval.Metodvalet i studien blev fokusgruppsintervjuer.

SAMMANFATTNING Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka utbudet i skolkafeterior på gymnasieskolor i Uppsala län och därefter granska hur kafeteriorna följde råden och rekommendationerna från Livsmedelsverket angående vad som bör finnas till försäljning i skolkafeterior. Avsikten var också att undersöka ungdomars inställning till det utbud som fanns i skolkafeterian och även undersöka hur ungdomarnas matvanor såg ut. Metod: Studien utfördes genom att rektorer på de sex aktuella skolorna kontaktades angående förfrågan om medverkan i studien. Efter godkännande besöktes skolorna och dess kafeterior där 10 slumpmässigt utvalda elever per skola fick fylla i en enkät. Skolkafeteriornas utbud undersöktes av författarna genom en inventeringsblankett. Resultat: Skolkafeteriorna hade ett utbud som inte fullständigt följde Livsmedelsverkets rekommendationer om hälsosamma produkter. Ungdomarna tyckte dock att utbudet på deras skolkafeterior var bra.