Syftet med denna uppsats har varit att undersöka och beskriva socialt stödjande inslag som kan förekomma i det arbete som begravningsentreprenörer utför i anknytning till anhöriga som beställer begravning. Vidare att ta reda på hur begravningsentreprenörer utformar sitt arbetssätt och sin verksamhet, utifrån att de arbetar gentemot en kundkrets som nyligen förlorat någon närstående. Metoden som användes var kvalitativ intervju, och materialet som samlats in genom intervjuer med sex begravningsentreprenörer analyserades utifrån följande frågeställningar:Vilka stödjande/hjälpande handlingar, bemötanden och roller kan identifieras i begravningsentreprenörers arbete samt möte med anhöriga? Vilka uppföljande stödjande funktioner kan finnas kopplat till begravningsentreprenad? Hur inverkar begravnings-entreprenörernas tankar om de anhörigas behov och situation, på arbetssätt och på utformningen av moment i begravningsprocessen?Resultat: Begravningsentreprenörerna i förevarande studie ger socialt stöd med tyngdpunkt på kognitivt (vägledning/information) och praktiskt stöd, där man försöker att bemöta olika behov av t.ex. delaktighet, avlastning, struktur, förutsägbarhet, trygghet eller kunskap, i och kring momenten i begravningsprocessen.

Syftet med denna studie är att ta reda på det sociala arbete som sker i församlingar i Svenska kyrkan, med fokus på det diakonala arbetet. Frågeställningarna som ligger till grund för studien är:? Hur ser diakonernas sociala arbete generellt ut? ? Vilka är grunderna för det diakonala arbetets utformning? ? Vilka faktorer präglar arbetet; församlingens geografiska kontext, Svenska kyrkans riktlinjer, diakonernas tro, diakonernas egna intressen, etc? Metoden för att studera detta är kvalitativa intervjuer med sju olika diakoner, som arbetar i olika församlingar, med en spridning av den ekonomiska situationen i församlingen och bland dess medlemmar. För att analysera intervjuerna har ad hoc-modellen använts. Genom att göra jämförelser och se vilka mönster som finns har ett resultat framkommit.Resultat i studien är det bedrivs ett stort socialt arbete i församlingarna.

Studien har som syfte att öka kunskapen och förståelsen om vilken potential professionell gestaltning har i ett socialt förändringsarbete. I studien använder jag mig av en kvalitativ metod då jag intervjuar tre skådespelare från en teaterensemble och genomför en fokusgrupp med socialarbetare. Bearbetning och analys har skett enligt organisationsteori och nyinstitutionell teori. Samspelet inom och mellan de olika grupperna har jag tolkat utifrån den symboliska interaktionistiska teorin.Studien har kommit fram till att socialarbetarna är positiva till de arbetsmetoder som teaterensemblen använder sig av i sin gestaltning. De menar att det sociala arbetet skulle kunna ha hjälp av dessa metoder.

Sverige beskrivs ofta som ett av världens mest sekulariserade länder. Detta bör inte tolkas som att andlighet och religion inte har betydelse för människor i Sverige idag. Vissa menar att individualiseringen och sekulariseringen har lett till ett ökat andligt intresse. I och med att samhället har blivit mångkulturellt har även den andliga och religiösa mångfalden ökat. Inom hälso- och sjukvård har man under de senaste åren diskutera hur man i praktiken ska handskas med dessa aspekter och litteratur har producerats.

The main objective of this paper has been to construct a way to measure the level of social capital in a society. Based on a theory which describes the ideal society have I herein tried to find out to what extent the Swedish and Danish communities correspond to this model. The theoretical foundation consist of several different levels of analysis, and I have indeed found there to be consideral differences between the two nations on these different levels. The paper however conclude that these differences even out to add up to a Social Capital Index that is remarkably similar. A result which is to be interpreted as one nation being about as close to the ideal situation from a social capital point-of-view as the other..

Socialt stöd i rollen som enhetschef inom Socialförvaltningen är intressant med anledning av att deras arbete är självständigt och ensamt. Enhetschefernas mellanposition i organisationen innebär att förväntningar finns från flera nivåer inom organisationen. Syftet med studien är att öka kunskapsbilden och förståelsen för enhetschefers sociala stöd. Jag är intresserad av vad de upplever att de får för socialt stöd i chefsrollen samt vilka stödpersoner de anser är viktigast. Syftet är också att ta reda på vilken betydelse socialt stöd har för enhetscheferna i deras roll som chef.

Detta examensarbete syftar till att belysa och problematisera lärar-elevrelationernas betydelsefulla roll i den pedagogiska verksamheten. Utgångspunkt i undersökningen ligger i mellanstadielärares uppfattningar om relationsproblematiken i deras arbete. Kvalitativa forskningsintervjuer utgör grunden för erhållandet av kunskapsproduktion utifrån de intervjuade lärarnas livsvärldar. Intervjupersonernas utsagor skildrar relationernas betydelse för läraryrket samt innefattar berättelser om lärarnas arbete med att skapa och upprätthålla goda relationer. Det problematiseras om en skiljegräns upplevs finnas mellan undervisnings- och mänskliga relationer och hur känslomässiga aspekter påverkar dessa.

Alkohol förekommer i många människors vardag och det är ett fenomen vi har att förhålla oss till. Samtidigt är alkoholmissbruk ett stort socialt problem som vi ofta möter inom socialt arbete. Det är i vår mening därför alltid aktuellt att studera hur vi talar kring alkohol. Denna uppsats syftar till att belysa den bild av alkohol och alkoholmissbruk som framkommer i Sveriges Radio idag, vad detta får för konsekvenser för vår förståelse av alkohol som fenomen och av alkoholmissbruk som ett socialt problem. För att genomföra denna studie har vi använt oss av diskursanalys, mer specifikt så har vi använt oss av diskursteori som teoretiskt angreppssätt och metod.

ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte är att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för välbefinnandet beroende på individens psykologiska återhämtningsförmåga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - välbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? välbefinnande. Hypotesen är att det sociala stödet har en större betydelse för individer med låg återhämtningsförmåga för deras välbefinnade och att det sociala stödets betydelse är mindre för individer med hög återhämtningsförmåga för deras välbefinnande. Det kvantitativa stödet innebär hur ofta en individ träffar människor.

Titel: Synen på genus och dess påverkan på ungas problematikFörfattare: Karen Arandia & Katarina AxelssonÖrebro universitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetTeorier och metoder i socialt arbete CC-uppsats, 15 poängHt 2010  SammanfattningStudien syftar till att undersöka hur socialsekreterare uppfattar 3 § Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om Vård av Unga (LVU) och ungas problematik i förhållande till denna, utifrån ett genusperspektiv. Detta utifrån intervjuer med fem socialsekreterare som besitter erfarenhet gällande paragrafen. Studien är framarbetad utifrån en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet består av socialsekreterarnas syn på kriterierna i 3 § LVU i förhållande till kön, deras syn på rättsystemet, och hur den egna yrkesrollen påverkas av samhällsvärderingar gällande kön och genus. Vidare hur detta kommer till uttryck och påverkar arbetet med unga.

Detta examensarbete lyfter fram feminism i relation till socialt arbete. Mitt syfte var att se huruvida feminism är en del av den könsseparatistiska missbruksvården. Om könsseparatismen är feministisk samt om det finns en förändrigsträvan i arbetet. För att besvara mina frågeställningar har jag samlat in material samt genomfört tre temastrukturerade intervjuer. Mina informanter arbetar eller har arbetat inom den könsseparatistiska missbruksvården.

Personal inom Räddningstjänsten utsätts dagligen för akuta och kroniska stressorer som kan påverka välbefinnandet på arbetsplatsen såväl som hälsan. Syftet med detta examensarbete var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön hos Räddningstjänsten i Norrbotten och då speciellt det sociala stödet då detta har en positiv effekt på negativ stress. Frågeställningarna var: Är den psykosociala arbetsmiljön tillfredsställande i Luleå, Boden och Älvsbyn? Vad i organisationen ger förutsättningar för socialt stöd? Får heltids- respektive deltidspersonal olika typer av socialt stöd? Hur tillfredställer organisationerna behovet av socialt stöd efter ett larm? En enkät som dels bygger på QPSNordic och dels på teorier om socialt stöd har använts för att samla in data från 71 anställda i operativ tjänst i Luleå, Boden och Älvsbyn. Resultaten visade på en skillnad i uppfattningen av den psykosociala arbetsmiljön mellan Boden och Älvsbyn och mellan Luleå och Älvsbyn.

AbstraktSyftet med denna uppsats har varit att undersöka om den tid som avsätts till internetanvändande tas från sociala face to face relationer, och om frekvent internetanvändande har någon inverkan på tillgången till resurser i form av socialt kapital. För att undersöka detta har kvalitativ metod och analys tillämpats. Datainsamling har skett genom intervjuer med totalt tio respondenter. Resultatet visar att frekvent internetanvändande tar tid från sociala face to face relationer, samt att frekvent internetanvändande kan ha en effekt gällande tillgången på socialt kapital. Däremot kan inget entydigt resultat redovisas som visar om tillgången på socialt kapital ökar eller minskar till följd av frekvent internetanvändande.Nyckelord: internet, socialt kapital, sociala relationer, virtuella kontakter..

Syfte: Hur ser samarbetet ut mellan förskola och socialtjänst? Hur arbetar förskolan med socialt utsatta barn? Hur uppfattar förskolan sin anmälningsskyldighet?Metod: Detta är en kvalitativ intervjustudie av hur förskolelärare arbetar med socialt utsatta barn. Under arbetets gång har förskola, socialsekreterare samt förskolechef deltagit i intervjuer för att få svar på dessa frågor.Resultat: Under våra intervjuer har vi kommit fram till att förskollärare ofta känner att de saknar utbildning för att våga göra en anmälan. Däremot berömmer socialtjänsten förskolan då det gäller att göra en anmälan och att se tidiga tecken på barnen.Diskussion: Förskolan kan arbeta med socialt utsatta barn utefter många metoder, en utav de metoderna är samtalet. Samtalet kan till exempelvis vara ett utvecklingssamtal.

Aktuell studie undersöker hur fem socionomer inom kommunalverksamhet tänker kring tillämpandet av Barnkonventionen isocialt arbete. Fokus ligger på deras egen arbetssituation; deproblem och möjligheter som de möter i sitt dagliga arbeteinom socialtjänsten. Underlaget för resultatet togs fram genomkvalitativa intervjuer med de femsocionomerna. Resultatet presenteras genom ett deskriptivtangreppssätt och problematiseras med hjälp avBarnkonventionen, mänskliga rättigheter ochBarnkonventionens lagstatus i Sverige. Intervjuerna visade attsocionomerna i många fall inte hade tillräcklig kunskap omBarnkonventionen som helhet.