Bakgrund och problem: Kritiken mot en alltför byrÄkratisk och ineffektiv offentlig sektor ledde till att New Public Management vÀxte fram i Sverige i slutet pÄ 1980-talet. Detta inne-bar stora förÀndringar, med fokus pÄ bl.a. kostnadskontroll och resultatmÀtning för att öka effektiviteten. Verksamheterna adopterade Àven ekonomistyrningsmodeller som ursprung-ligen utvecklats för den privata sektorn. Vissa offentliga verksamheter, inte minst sjukvÄrden, har varit och Àr Àn idag utsatta för finansiella problem, ökad konkurrens och allmÀnhetens krav pÄ bÀttre kvalitet.

Röda Korset i Karlskrona bedriver besöksverksamheten i Karlskrona, med syftet att lindra Àldres ensamhet med hjÀlp av frivilliga besökare. Efter förfrÄgan frÄn Röda Korset fick författarna möjlighet att göra en utvÀrdering av deras besöksverksamhet. Syftet med denna studie var att utifrÄn den frivillige besökarens perspektiv, utvÀrdera vÀrdet av besöken för den frivillige besökaren i Röda Korsets besöksverksamhet, i Karlskrona kommuns sÀrskilda boende. För att fÄ svar pÄ frÄgan utifrÄn besökarens perspektiv gjorde författarna intervjuer med hjÀlp av semistrukturerade frÄgor. Det som framkom visade att besökarna kÀnde sig behövda.

FrÄgor kring frivillig redovisningsinformation har under senare Är varit av vÀxande intresse. Missnöjet med den obligatoriska redovisningen bland investerare och andra nyckelintressenter har bidragit till att kraven pÄ företagen att förse dessa intressenter med mer information ökat. Företag uppmuntras dÀrför att förbÀttra den ekonomiska rapporteringen.Syftet med studien Àr att beskriva och förklara vilka faktorer som pÄverkar företag att lÀmna frivillig information i Ärsredovisningar.Uppsatsen bygger pÄ kvantitativ forskningsstrategi dÄ den syftar till att kvantifiera förekomsten av frivillig redovisningsinformation i Ärsredovisningar. Genom en innehÄllsanalys av 389 slumpmÀssigt utvalda aktiebolags Ärsredovisningar med hjÀlp av ett kodningsschema kvantifieras den frivilliga informationen. Denna kvantitativa information har sedan statistiskt bearbetats för att kunna bidra till att testa de uppstÀllda hypoteserna.Börsnotering Àr den faktor som har störst inverkan pÄ mÀngden redovisad frivillig information och den teori som Àr mest tillÀmpbar för att förklara förekomsten av frivillig redovisning Àr legitimitetsteorin..

Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anstÀllda. Att de frivilligt vÀljer att sÀga upp sig orsakar dÀrför stora kostnader. Kunskap om vad som pÄverkar intention till uppsÀgning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsÀgningar. Med syftet att undersöka vad som kan pÄverka intention till uppsÀgning skickades enkÀter ut till anstÀllda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar anvÀndas.

Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anstÀllda. Att de frivilligt vÀljer att sÀga upp sig orsakar dÀrför stora kostnader. Kunskap om vad som pÄverkar intention till uppsÀgning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsÀgningar. Med syftet att undersöka vad som kan pÄverka intention till uppsÀgning skickades enkÀter ut till anstÀllda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar anvÀndas.

Syftet med min uppsats var att ta reda pĂ„ hur en grupp lĂ€rare arbetar med kĂ€llkritik för internet i skolan, hur en grupp elever anvĂ€nder sig av internet i skolarbetet, samt om eleverna tror pĂ„ det som sĂ€gs och skrivs och kan kritiskt granska de fakta de hittar. Detta har jag undersökt genom att intervjua en grupp elever i Ă„rskurs 4 till 6 samt deras lĂ€rare pĂ„ en skola i PiteĂ„ kommun. Jag har intervjuat lĂ€rarna och eleverna kring deras uppfattningar om undervisningen kring kĂ€llkritik. Slutsatsen jag kom fram till visar att kĂ€llkritik för internet inte Ă€r ett prioriterat undervisningsomrĂ„de utan mer ett bihang. Även internetanvĂ€ndandet i allmĂ€nhet Ă€r ett eftersatt omrĂ„de.

Denna uppsats behandlar frÄgan om hur de fyra stora stockholmstidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet beskrev gÀrningsmannen som den elfte december 2010 utförde ett terrordÄd i Stockholm. För att fÄ en sÄ tydlig beskrivning av gÀrningsmannen som möjligt behandlas Àven frÄgan om hur attacken beskrevs. Uppsatsen behandlar ocksÄ skillnaderna mellan hur morgontidningarna samt kvÀllstidningarna beskriver hÀndelsen.UtifrÄn artiklar, tagna frÄn en sjudagarsperiod frÄn varje tidning och med hjÀlp av en kvantitativ innehÄllsanalys visar studien pÄ att de fyra olika tidningarna framstÀllt gÀrningsmannen bÄde som en god och ond mÀnniska. Detta genom en stor mÀngd olika bÄde negativa och positiva personbeskrivningar. HÀndelsen beskrivs med ett femtiotal olika definitioner.

Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anstÀllda. Att de frivilligt vÀljer att sÀga upp sig orsakar dÀrför stora kostnader. Kunskap om vad som pÄverkar intention till uppsÀgning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsÀgningar. Med syftet att undersöka vad som kan pÄverka intention till uppsÀgning skickades enkÀter ut till anstÀllda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar anvÀndas.

Syftet med den hÀr studien Àr att genom intervjuer ta del av hur individer i Äldrarna 20-29, 30-39,40-49 och 50-59 Är resonerar om pensionsÄldern och pensionssystemet som infördes 1/1-1999. Hos mina informanter Àr missnöjet stort mot pensionssystemet som de menar inte Àr rÀttvist. De menar ocksÄ att pensionsÄldern borde vara mer flexibel utifrÄn vad för slags arbete individen har haft, men att 65 Är Àr ett bra riktmÀrke för pensionering. Vidare menar mina informanter att den form av deltidpension som fanns pÄ 1980-talet borde införas igen, dÄ det skulle gynna dem som snart skall gÄ i pension och de som Àr arbetslösa. Men det skall inte vara tvÄng att ta deltidspension utan helt frivilligt och det skall ske i samförstÄnd med arbetsgivaren.

Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anstÀllda. Att de frivilligt vÀljer att sÀga upp sig orsakar dÀrför stora kostnader. Kunskap om vad som pÄverkar intention till uppsÀgning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsÀgningar. Med syftet att undersöka vad som kan pÄverka intention till uppsÀgning skickades enkÀter ut till anstÀllda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar anvÀndas.

Röda Korset i Karlskrona bedriver besöksverksamheten i Karlskrona, med syftet att lindra Àldres ensamhet med hjÀlp av frivilliga besökare. Efter förfrÄgan frÄn Röda Korset fick författarna möjlighet att göra en utvÀrdering av deras besöksverksamhet. Syftet med denna studie var att utifrÄn den frivillige besökarens perspektiv, utvÀrdera vÀrdet av besöken för den frivillige besökaren i Röda Korsets besöksverksamhet, i Karlskrona kommuns sÀrskilda boende. För att fÄ svar pÄ frÄgan utifrÄn besökarens perspektiv gjorde författarna intervjuer med hjÀlp av semistrukturerade frÄgor. Det som framkom visade att besökarna kÀnde sig behövda.

Idag har socialtjÀnsten ansvaret för att medling vid brott ska erbjudas till bÄda parter (gÀrningspersoner och brottsoffer) dÄ den skyldige Àr mellan 12 och 21 Är. Medling vid brott innebÀr att de tvÄ personerna trÀffas tillsammans med en opartisk medlare. Innan medlingsmötet sÄ trÀffar parterna medlaren var för sig under ett förmöte. Medlingsmötet Àr till för att den skyldige ska se konsekvenserna av sitt brott, för att brottsoffret ska kunna fÄ svar pÄ sina frÄgor och för att bÄda parterna ska kunna gÄ vidare. För att medlingsmötet ska kunna genomföras sÄ mÄste brottet ha blivit anmÀld samt erkÀnt.

I vÄrden sker stÀndiga förÀndringar för att effektivisera verksamheten. FörÀndringar som ofta leder till att nÀrstÄende till patienter mer eller mindre frivilligt fÄr ge sig in i vÄrden. NÀrstÄende behöver dÀrför ett helt annat stöd idag Àn tidigare, behöver mer information och allmÀnna och specifika kunskaper. Teoretisk referensram i denna studie Àr SAUK-modellen som Àr en omvÄrdnadsmodell för att fÄ ett bekrÀftande möte. Syftet Àr att belysa hur nÀrstÄende till patienter upplever sig i mötet med sjuksköterskan.

Friluftsplanen Àr ett frivilligt dokument som enbart beskriver friluftslivets intresse i kommunen. Detta för att dokumenten Àr frivillig och att det inte finns nÄgra bestÀmmelser om vad ett friluftsdokument ska innehÄlla. Detta arbete Àr en fallstudie som syftar till att undersöka om friluftsdokumenten innehÄll. Friluftsplanen visade sig ofta vara del i annan plan eller program vilket innebar att arbetet breddades och kom att undersöka flera friluftsdokument med olika namn. InnehÄllet i friluftsdokumenten analyserades och jÀmfördes sinsemellan.

Är alla organisationers öde att utvecklas mot oligarki Ă€ven dĂ„ syftet Ă€r att de ska drivas demokratiskt och huvudsakligen pĂ„ frivillig basis? Robert Michels, i sitt kĂ€nda arbete frĂ„n 1911 om organisationer och demokrati ? Zur Soziologie des Parteiwesens in der modernen Demokratie ? talar om oligarkins jĂ€rnlag. En vĂ€xande organisation ökar behovet av anstĂ€llda - organisationen professionaliseras. AnstĂ€llda fĂ„r ett kunskapsövertag gentemot de frivilligt arbetande vilket genererar en handlingsfrihet och ett maktövertag. Medlemmar betraktas som mindre kompetenta vilket gördet legitimt för ledningen att dominerar, styra och ta egna beslut.