Sammanfattning Tanken pÄ en internationell brottmÄlsdomstol vÀxte sig starkare under andra halvan av 1900- talet mycket pÄ grund av andra vÀrldskriget. Medvetenheten om brottsoffren och krigsbrottstribunalernas framgÄng bidrog till att detta arbete pÄskyndades och 2002 hade tanken blivit verklighet. PÄ grund av att domstolens stadga Àr en överrenskommelse mellan stater Àr den fylld av kompromisser. Den Àr inte heller allmÀnt accepterad.Domstolen har satt upp ett flertal mÄl för sin verksamhet. Den ska verka för minskad straffrihet, rÀttvisa, ha avskrÀckande verkan men ocksÄ pÄverka de nationella domstolarna.

Sammanfattning Ämnet vi kommer att studera Ă€r hur den nĂ€ra förestĂ„ende upphĂ€vningen av revisionsplikten för smĂ„ aktiebolag kommer att pĂ„verka anvĂ€ndandet av revision. Hur kommer de berörda företagen att reagera nĂ€r revision blir frivilligt, vad kommer att vara avgörande i beslutet mellan att behĂ„lla eller sluta med revision? I första hand kommer vi att studera varför aktiebolagen antingen vĂ€ljer att sluta eller fortsĂ€tta med revision, finns det nĂ„got utom intressenters krav som pĂ„verkar detta? Kan tryggheten revisionen ger, rĂ„dgivningen eller relationen ha nĂ„gon betydelse i sammanhanget? Baserat pĂ„ det vi kommer fram till hoppas vi kunna utlĂ€sa vilken typ av tjĂ€nster aktiebolagen kommer att efterfrĂ„ga av revisionsbyrĂ„erna i framtiden, detta visar hur revisionsbyrĂ„erna kommer att mĂ„sta anpassa sitt utbud efter upphörandet av revisionsplikten. Lagförslaget om slopad revisionsplikt för smĂ„ aktiebolag antas försiktigt rĂ€knat innebĂ€ra en besparing pĂ„ 5,8 miljarder kronor för aktiebolagen, besparingen finns framför allt i att företagen nu skall kunna vĂ€lja vilka revisionstjĂ€nster de behöver. Dessa 5,8 miljarder Ă€r en direkt förlust för revisionsbyrĂ„erna. För att revisionsbyrĂ„erna ska kunna behĂ„lla sina kunder och minska eventuella förluster Ă€r det viktigt att i tid anpassa sitt utbud efter vad aktiebolagen kommer att efterfrĂ„ga.

Sammanfattning Studien Àr ett samarbete mellan Karlskrona kommuns Idrott ? och fritidsförvaltning och Blekinge Tekniska Högskola, sektionen för management. Undersökningen ger Àven möjligheten för Karlskrona kommun att skapa beredskap för förÀndrade fritidsvanor och efterfrÄgan pÄ andra typer av fritidsaktiviteter Àn de som finns tillgÀngliga. Syftet med studien Àr att kartlÀgga vad invÄnarna i Karlskrona kommun utövar för fritidsaktiviteter. VÄra frÄgestÀllningar Àr Vad utövar Karlskrona kommuns invÄnare för fritidsaktiviteter? Hur vÀl svarar Karlskrona kommuns fritidsaktivitetsutbud upp till behovet hos kommuninvÄnarna? Vi har anvÀnt oss av den kvantitativa metoden för att kartlÀgga begreppet fritidsaktiviteter kopplat till Karlskrona kommuns invÄnare.

Min uppsats handlar om bevisvÀrdering i vÄldtÀktsmÄl. Syftet med uppsatsen Àr att lyfta fram vÄldtÀktsbrottet i förhÄllande till en dess sÀrskilda bevisproblematik. Syftet Àr vidare att jÀmföra nuvarande lagstiftning med en samtyckesbaserad lagstiftning och den norska modellen dÀr grov oaktsam vÄldtÀkt Àr kriminaliserad. UtifrÄn dessa olika modeller har bevisproblematiken belysts och kommenterats. Syftet mynnar ut i frÄgestÀllningarna; Vilka bevis krÀvs för en fÀllande dom i vÄldtÀktsmÄl? Hur pÄverkas bevisvÀrderingen om vi skulle införa ett samtyckesrekvisit? Hur skulle bevisvÀrderingen pÄverkas om vi enligt den norska modellen kriminaliserade grov oaktsam vÄldtÀkt?Kvinnan har inte alltid haft en sjÀlvklar rÀtt till sin egen kropp och sexualitet.

FrÄn förhistorisk tid till 1800-talets modernisering av jordbruket, har vÄtmarkerna spelat en betydande roll för mÀnniskans val av bosÀttning och överlevnad. Man vet att i till exempel SkÄne och MÀlardalen Àr hela 90 % av vÄtmarkerna borta. VÄtmarker tillhör landets mest artrika naturtyper. Fortsatt utdikning av vÄtmarker skulle leda till en stor utarmning av faunan och floran. Dessutom Àr det sedan lÀnge kÀnt att vÄtmarker fungerar som nÀrsaltfÀllor. Eftersom olika utslÀppsbegrÀnsande ÄtgÀrder varit otillrÀckliga, har anlÀggning av vÄtmarker blivit en viktig ÄtgÀrd för att minska kvÀveutslÀppet till havet. Fram till 1960-talet dikades vÄtmarker ut med statliga bidrag för att öka mÀngden jordbruksmark.

Sammanfattning Studien Àr ett samarbete mellan Karlskrona kommuns Idrott ? och fritidsförvaltning och Blekinge Tekniska Högskola, sektionen för management. Undersökningen ger Àven möjligheten för Karlskrona kommun att skapa beredskap för förÀndrade fritidsvanor och efterfrÄgan pÄ andra typer av fritidsaktiviteter Àn de som finns tillgÀngliga. Syftet med studien Àr att kartlÀgga vad invÄnarna i Karlskrona kommun utövar för fritidsaktiviteter. VÄra frÄgestÀllningar Àr Vad utövar Karlskrona kommuns invÄnare för fritidsaktiviteter? Hur vÀl svarar Karlskrona kommuns fritidsaktivitetsutbud upp till behovet hos kommuninvÄnarna? Vi har anvÀnt oss av den kvantitativa metoden för att kartlÀgga begreppet fritidsaktiviteter kopplat till Karlskrona kommuns invÄnare.

Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka elevers generella instÀllning till Àmnet historia och om det finns nÄgra skillnader mellan könen i instÀllning. Som sekundÀr frÄga har huruvida förÀldrarnas utbildningsnivÄ inverkar pÄ elevernas instÀllning till Àmnet undersökts. Dessa frÄgor Àr intressanta att veta mera omkring dÄ Àmnet historia verkar bli ett av de kÀrnÀmnen som lÀses pÄ gymnasiet inom en snar framtid. Resultaten kan Àven hjÀlpa för att pÄ ett bÀttre sÀtt undervisa i Àmnet dÄ elevers instÀllning generellt Àr dokumenterade. Ett stort antal verk har skrivits om bÄde historia i skolan samt olika genus och jÀmstÀlldhetsfrÄgor.

Denna undersökning har haft som syfte att undersöka bildningen av olika sociala identiteter inom nÄgra olika kategorier inom den svenska allmogen. Detta har utförts genom att med hjÀlp av olika handlingsmönster, verbala eller icke-verbala, kartlÀgga sÄdana mönster och förÀndringar som skulle kunna vara tecken pÄ en djupare liggande mentalitet. I denna sökta mentalitet har dÄ kulturbegreppet identitet identifierats och hypotetiskt konstruerats för de olika kategorierna.Undersökningens geografiska omrÄde Àr 6 hÀrader i landskapet NÀrke. Askers, Sköllersta, Glanshammars, Kumla, Edsbergs och Grimstens hÀrader. Den studerade tidsperioden Àr 1660-1681.En av kategorierna som har studerats Àr dem som under 1600-talet i allt högre grad lÀt sig lejas som ersÀttare för de som skrivits ut som ordinarie knektar till armén genom den rekryteringsform som anvÀndes under denna period, utskrivningar.

I denna uppsats behandlar jag den rĂ€ttsliga regleringen som omgĂ€rdar kroppsbesiktning och de rĂ€ttsliga förutsĂ€ttningarna för att genomföra denna Ă„tgĂ€rd med tvĂ„ng. Vidare behandlas frĂ„gan huruvida kroppsbesiktning fĂ„r genomföras med stöd av ett samtycke frĂ„n den enskilde. Det föreligger ett oklart rĂ€ttslĂ€ge i denna frĂ„ga och syftet med denna uppsats Ă€r att utreda betydelsen av ett samtycke frĂ„n den enskilde till kroppsbesiktning. Vilka rĂ€ttsliga konsekvenser fĂ„r det att den enskilde lĂ€mnar sitt samtycke till kroppsbesiktning? Är frĂ„gan om samtycke relevant? I denna del redogörs för de Ă„sikter som framförts i frĂ„gan samt mina egna uppfattningar.

I följande text presenteras sammanfattningen av syftet och sammanfattningen av studien. Syftet med denna studie var att göra en komparativ studie av etik i dokumentation nÀr det gÀllde den offentliga sektorn och den ideella sektorn; en undersökning som lyftes fram av vilken etisk betydelse dokumentation har nÀr det gÀller rÀttssÀkerhet och integritet för den enskilde. Huvudresultaten resulterade i kategorierna respekten för mÀnniskor, rÀttssÀkerhetens betydelse, vÀrdighet och integritet samt kvalitetsnormer för socialt arbete. Dessa kategorier visade sig vara vÀsentligt för etik i socialt arbete nÀr det gÀllde dokumentation. Resultatet visade att det inte fanns nÄgon enkel definition av respekt, men en gemensam nÀmnare var bemötande, som i vÀldigt stor utstrÀckning handlar om hjÀrtat av den sociala verkligheten; vardagens möten och utbyten av ord och handlingar mÀnniskor emellan. Det fanns likheter mellan kommunen och Nya kvinnojouren pÄ hur man sÄg pÄ fenomenet respekt. Detta innebar förpliktelser gentemot andra mÀnniskor, att se deras behov och svÄrigheter samt ta ansvar för dem NÀr man bemöter nÄgon med respekt inom socialt arbete krÀvs det mental nÀrvaro och lyhördhet. Socialt arbete betyder att man ska bemöta mÀnniskor med respekt, vÀnlighet, tillit och jÀmlikhet. Informanterna berÀttade sin syn pÄ hur dokumentation kan pÄverka mÀnniskor bÄde positivt och negativt.

Denna studie har visat att NLP-coacher upplever att de arbetar mycket med nÄgotsom de kallar för rapport. Det Àr ett sÀtt för dem att nÀrma sig och skapa samspelmed sin klient. Genom att skapa god personkemi lÀttar coacherna upp stÀmningenoch lÀgger en god grund för arbete med klienten. God rapport leder till, vadcoacherna upplever, ett bÀttre sinnestillstÄnd för att diskutera problem ellerutmaningar. Rapport skapar de genom att matcha och försöka passa in i klientensvÀrld.

Sedan 2003 har BokföringsnÀmnden (BFN) arbetat med ett projekt innehÄllande redovisningsförenklingar. 11 juni 2008 beslutade BFN att ge ut allmÀnna rÄd och vÀgledning för mindre företag, K2. (BFNAR 2008:1) De företag som innefattas i K2 Àr en stor grupp med 96 % av alla svenska aktiebolag. Kritik som BFN har fÄtt Àr att enheten jobbar under knappa resurser och att de största företagen inom K2 kommer att ha svÄrt att redovisa med en rÀttvisande bild.Hur Àr kunskapen om och behovet av BFNAR 2008:1 för det övre segmentet inom kategorin K2 i dagslÀget?Syftet med denna uppsats Àr att undersöka behovet hos företag i det övre segmentet inom kategorin K2 samt att se hur kunskapen och attityden Àr till BFNAR 2008:1.

Sedan 2003 har BokföringsnÀmnden (BFN) arbetat med ett projekt innehÄllande redovisningsförenklingar. 11 juni 2008 beslutade BFN att ge ut allmÀnna rÄd och vÀgledning för mindre företag, K2. (BFNAR 2008:1) De företag som innefattas i K2 Àr en stor grupp med 96 % av alla svenska aktiebolag. Kritik som BFN har fÄtt Àr att enheten jobbar under knappa resurser och att de största företagen inom K2 kommer att ha svÄrt att redovisa med en rÀttvisande bild.Hur Àr kunskapen om och behovet av BFNAR 2008:1 för det övre segmentet inom kategorin K2 i dagslÀget?Syftet med denna uppsats Àr att undersöka behovet hos företag i det övre segmentet inom kategorin K2 samt att se hur kunskapen och attityden Àr till BFNAR 2008:1.