Sedan 2003 har alla kvinnor som är intagna på kriminalvårdanstalten Sagsjön erbjudits deltagande i ett frigivningsprogram. Det är ett informations- och motivationsprogram som går ut på att två frivårdsinspektörer (som är ledare för programmet) åker till anstalten en gång i månaden och har ett möte med de intagna kring frivårdens funktion samt frigivningen och dess förberedelser. Mötet varar i ett par timmar och kvinnorna har då möjlighet att ställa frågor. Mötet är frivilligt och det finns inga regler om att man måste delta ett visst antal gånger utan kvinnorna går dit så länge de själva känner att det behövs. Ytterligare en del i frigivningsprogrammets mål är att informera vårdarna om frivårdens roll och funktion.Studien syftar huvudsakligen till att undersöka hur de kvinnliga intagna upplever programmet och om det har hjälpt dem i deras frigivningsprocess.

Bakgrund och ProblemCSR står för "Corporate Social Responsibility" och innefattar företags sociala, etiska och miljömässiga arbete. Då CSR och särredovisningen av CSR är juridiskt frivilligt för företag uppkom frågor gällande bakomliggande motiv. Eftersom CSR- arbete kostar pengar väcktes ett intresse för att studera konceptets förtjänst. Utifrån förförståelse grundades en uppfattning om att det kan vara så att anseendet påverkas. Om inte så skulle företag i större utsträckning ta ansvaret i det tysta, och inte ta på sig de merkostnader som tillkommer med särredovisningen.

Syftet med studien är att undersöka hur tillförlitliga och likvärdiga lärares bedömningar är enligt läsutvecklingsschemat LUS. Detta görs genom att jämföra elevers resultat på normerade lästest som mäter olika dimensioner i läsningen med lärarnas bedömningar enligt LUS. För att bedöma vilka möjligheter och hinder lärare har att upptäcka elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter jämförs teoribakgrunden i LUS, dvs. ULL-projektet 1977-1981, med vad Konsensusprojektet 2001-2006 kommit fram till, vars ambition är att skapa samstämmighet, om vilka förutsättningar som spelar roll för en god läsutveckling.Studien är förankrad både i den kvantitativa och kvalitativa forskningen då en del av studien är baserad på normerade test och en del av studien är baserad på semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar en intressant spännvidd mellan elever bedömda i luspunkt 14 och luspunkt 18a, då elever i luspunkt 14 har fler rätt på ett antal tester än elever bedömda i luspunkt 18a.

Den europeiska landskapskonventionen (ELC) är en konvention som strävar efter att de stater som frivilligt har undertecknat konventionen ska utveckla sina landskap och ta tillvara dess mångsidighet. Utvecklingsprocessen ska inkludera allmänheten för att stärka medborgarnas kunskap och relation till landskapet och göra arbetet med landskapet mer hållbart och demokratiskt. Sverige är en av de närmare fyrtio stater som har undertecknat och ratificerat konventionen, som började gälla i Sverige den 1 maj 2011 (COE, ELC signatur status, 2013). Arbetet med att implementera konventionen i landet har pågått längre tid än så, men har ännu inte fått genomslagskraft på lokal nivå i landets kommuner. I denna uppsats undersöks hur landskapskonventionen kan implementeras i en svensk kommun.

Sammanfattning Vårt syfte med denna studie är vad som påverkar hur SFI elever med akademisk bakgrund gör för att välja till deras karriärval. För att förstärka syftet har vi valt att fokusera på elevernas övergång från SFI- utbildningen till arbetsmarknaden eller framtida studier, som omfattar deras brytpunkter och på vilket sätt de har en påverkan på deras val av karriär. Centrala teorier som används för undersökningen är planned happenstance som är utvecklad teori från Krumbolts och vi har även careership som är skriven av Hodkinson och Sparkes. Brytpunkter kan innebära när en individs handlingsmönster förändras från hur det har sett ut tidigare till den nuvarande situationen. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod där vi har intervjuat fyra elever som befinner sig på SFI-utbildningen.

Bakgrunden till detta ämne handlar om att vi människor blir allt mer medvetna om miljön och de faktorer som påverkar samhället vi lever i. Vi får i allt större utsträckning information om hur vi ska ta vårt ansvar för miljön. Men hur fungerar det för de stora företagen? Problemet är att utan hjälp från dessa stora företag är frågan om ett hållbart samhälle svårt att lösa. Så utifrån detta, vad är det som motiverar dem att ta sitt ansvar? Varför väljer företag att upprätta en frivillig hållbarhetsredovisning? Har avståndet till den privata kunden någon betydelse och vilka skillnader kan identifieras? Mitt syfte med studien är därför att ta reda på om hållbarhetsredovisningen skiljer sig åt mellan de företag som säljer till privatkunder och de företag som säljer till företag.

Bakgrunden som har lett fram till denna studie är den pågående harmoniseringsprocessen som resulterat i att den svenska redovisningen influerats allt mer av den internationella redovisningen. I takt med detta beslutade BFN att år 2014 införa K3-regelverket med tillhörande komponentavskrivning, vilket bidragit till en ökad jämförbarhet mellan de små och medelstora onoterade företagen. Denna bakgrund har lett fram till studiens syfte som är att inom fastighetsbranschen undersöka och förklara hur K3-regelverket vid det första redovisningstillfället tillämpats utifrån komponentmetoden enligt K3. Syftet är även att undersöka och förklara eventuella förändringar i avskrivningskostnaden samt vilka faktorer som kan tänkas påverka fastighetsföretagens komponentindelning. Studien utgår från tre forskningsfrågor och beskrivs som följande: Hur delar fastighetsföretagen in sina byggnader i olika komponenter? Har avskrivningskostnaden förändrats i förhållande till den tidigare metoden? Vilka faktorer kan tänkas påverka eventuella skillnader i fastighetsföretagens komponentindelning?För att kunna besvara studiens syfte har undersökningen genomförts i positivistisk anda och tillämpat en kvantitativ metod med deduktiv ansats.

Syfte: Syftet med studien är att ge rekommendationer till organisationen Riksförbundet Sveriges Unga Katoliker (SUK) om hur de kan bevara kontinuiteten inom förbundet. Rekommendationerna tillkommer genom analys av hur SUK kan ta vara på den tysta kunskapen som finns hos deras anställda och frivilliga medarbetare, samt vilka faktorer som motiverar till ett frivilligt ledarskap.Metod: Fallstudien har en kvalitativ ansats med inslag av kvantitativa antydningar. Två intervjuer har genomförts med anställda på SUK, samt en via e-post med ytterligare en anställd. En mindre enkätundersökning har genomförts bland ideella ledare inom Stockholmregionen i SUK.Teori: Detta kapitel börjar med en överblick över definitioner av tyst kunskap och därefter följer tvåfaktorsteorin som är en motivationsteori. Detta avsnitt redovisar teorier från Polanyi, Nonaka, samt Herzberg.Empiri: I detta avsnitt presenteras den data som samlats in genom SUK:s hemsida, intervjuer, samt den mindre enkätundersökningen.Analys: Under denna del analyserar vi det material som samlats in under empiri avsnittet med hjälp av de teorier som presenterats i teoriavsnittet.

Syftet med denna studie har varit att utifrån ett kundperspektiv utforma ett koncept, som presenterar ett förslag på hur Street kan förändra sin fysiska miljö, och därmed förbättra upplevelsen för besökarna. Jag har ett kundperspektiv på studien då jag anser att det är viktigt att generera svar som berättar vad gästerna tycker och upplever gällande den fysiska miljön och inte vad producenterna tror att kunderna upplever. En intresseförfrågan skickades ut via Streets kontaktdatabas vilket resulterade i över fyrtio svar. Därmed hade jag möjligheten att välja ett variationsrikt och heterogent urval. Intervjuerna genomfördes med nio av Streets besökare vilka ställde upp frivilligt.

Bakgrund: I och med den tilltagande teknologiska utvecklingen och globaliseringen ställs dagens företag ständigt inför nya utmaningar. För att handskas med detta måste företag arbeta för att skapa innovationer på ett sätt som de inte gjort tidigare. Det handlar om att släppa sargen ochvåga göra saker påett nytt sätt! Ett sätt för dematt göra detta är att tillämpa synsättet som kallas ?Open Innovation?, alltså att man tar hjälp av intressenter utanför företaget för att bli mer innovativa. Crowdsourcing är en del av open innovation ochinnebär bland annat attföretagtar hjälp av ?folkmassan?för att skapa nya idéereller lösa problem.

Tillämpningen av de nya K-regelverken blev tvingande från och med 1 januari 2014. För mindre aktiebolag stod valet mellan det regelbaserade regelverket K2 och det principbaserade regelverket K3. En rad studier och artiklar är publicerade i syfte att beskriva hur valet dem emellan bör ske. Resultaten har varierat men man har kunnat enas om att bransch, företagets storlek, konsulters inrådan, intressenter samt bolagets finansiella ställning har betydelse vid valet av regelverk. Ingen entydig bild har däremot framkommit om när K3 kan anses ge ökad nytta för bolaget.

Bakgrund och problem: Sedan år 2005 har flertalet fastighetsföretag i Sverige valt attvärdera sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde, istället för till anskaffningsvärde. Ettverkligt värde skulle kunna vara mer relevant än ett historiskt anskaffningsvärde eftersomdetta är mera aktuellt, och därmed ger en bättre bild av tillgångens ekonomiska värde. Dettaskulle kunna innebära att en mer rättvisande ekonomisk bild ges och att informationen i definansiella rapporterna därmed utgör ett mera relevant beslutsunderlag för investerare.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om införandet av IAS 40 i Sverige har letttill en ökad värderelevans för informationen i de finansiella rapporterna. Vidare att fåförståelse kring hur förhållandet mellan börsvärde och eget kapital, samt det redovisaderesultatet har påverkats av de nya redovisningsreglerna.Avgränsningar: Uppsatsen behandlar enbart svenska fastighetsbolag som inneharförvaltningsfastigheter och som har varit börsnoterade under hela den studerade perioden.Enbart renodlade fastighetsbolag ingår i uppsatsen, det vill säga vars huvudsakliga tillgångarutgörs av förvaltningsfastigheter. Vidare ingår enbart svenska börsnoterade koncerner iunderlaget, alltså inte onoterade koncerner som frivilligt upprättar sin koncernredovisningenligt IRFS.Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ metod, vilket innebär att statisk information harsamlats in.

Vi har i denna uppsats valt att i en komparativ studie studera och problematisera hur skolors organisatoriska storlek kan påverka lärares förutsättningar för en gemensam syn och förståelse av värdegrundsbegreppet. Anledningen till detta val är att vi under vår verksamhetsförlagda utbildning har uppmärksammat hur olika arbetet med värdegrunden har varit i skolorna och utifrån våra studier i samhällskunskap har vi funderat över varför det demokratiska arbetet tar sig olika i uttryck.Syftet med uppsatsen är att studera om skolans storlek har betydelse för lärarlags möjligheter till en gemensam syn och förståelse av värdegrundsbegreppet. Vårt delsyfte är att ta reda på hur arbetet med värdegrunden kommer till uttryck i klassrumssituationer.Vi vill med denna uppsats nå en djupare förståelse över hur skolors storlek kan komma att påverka värdegrundsarbetet och har en hypotes om att det är lättare att nå en gemensam syn och förståelse av värdegrundsbegreppet på en mindre skola än på en större. För att kunna nå en djupare förståelse av helheten valde vi att använda oss av både observation och intervju. Vi valde två skolor inom samma kommun som skiljde sig åt betydligt i elevantal och således också i antal lärare på skolan.

Alla individer som har arbetat och bott i Sverige omfattas av premiepensionen. Det innebär att individer i Sverige som betalar skatt tvingas till ett ställningstagande på den finansiellamarknaden.Många individer saknar kunskap om finansiell planering för att kunna fatta genomtänkta ekonomiska beslut för premiepensionen. Många sparare är av den anledningen i behov av hjälp och stöd, samt individanpassad information om finansiell planering. Under de senaste åren har konkurrensen inom den finansiella tjänstesektorn varit ett omdebatterat ämne. På grund av att kritik har riktats mot finansiella tjänster i anknytning till premiepensionen, saknar individer förtroende för den finansiella tjänstesektorn.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och i Sverige diagnostiseras cirka 7000 nya fall per år. Behandlingsstrategierna vid bröstcancer är i första hand kirurgi följd av eventuell strålbehandling och läkemedelsbehandling. Efter genomförd mastektomi erbjuds alla svenska kvinnor plastikkirurgisk rekonstruktion. Rekonstruktion är frivilligt men många kvinnor väljer att rekonstruera för att känna sig mer kvinnliga, mer självsäkra i sin kropp och sin sexualitet och som en ?hel? människa igen.