Samhället ställer allt högre krav på företag och vad de ska kommunicera ut för information till intressenterna. Detta har medfört att företag tenderar att redovisa allt mer frivillig information. Den frivilliga informationen behandlar ämnen som rör företagets ansvar för miljön och samhället. Årsredovisningar är en extern kommunikationskanal där företag kan kommunicera ut frivillig information till intressenterna vilket kan hjälpa företag att uppnå legitimitet. Syfte med denna studie är att skapa förståelse för hur legitimitet kan eftersträvas i tjänsteföretags externa redovisning av CSR.

The business mission of Norra Skogsägarna is to achieve a profitable forestry for the private forest owners. With this as a background it is of interest for the forest owner association to know how forest owners think about voluntary retentions, the methods of increasing production and quality and if there are differences between those who have chosen to certify their forest and those who haven?t. This kind of knowledge is of importance, to in an effectively and adjusted way, help the forest owners achieve a profitable forestry. The objective of this master thesis is to increase knowledge about private forest owners? opinions of the methods of increasing production and quality and to what extent these methods are used.

SammanfattningDet finns olika forskning om lek ur barn och pedagogers perspektiv. Vi har uppmärksammat att det är brist på forskning om föräldrars syn på den fria leken. Och vi kunde inte hitta någon avhandling om barns fria lek ur föräldraperspektiv. Därför valde vi att läsa olika avhandlingar som handlar om lek ur olika perspektiv. Hiorth (1996) har i sin avhandlingBarns tankar om lek kommit fram att barn själva skapar lekens innehåll.

Revisionsplikten har existerat sedan 1983 i Sverige och denna plikt omfattar samtliga aktiebolag. Svenskt Näringsliv anser nu att det är dags för regelförändringar i Sverige och deras syfte är att förenkla för bolagen. De anser att England, som införde lagförändringen om revisionsplikt 1993, är en god förebild. Ett förslag, från staten angående ett avskaffande av revisionsplikt för mindre bolag, har lagts fram och medför att bolagen själva får bestämma vilka redovisnings- och revisionstjänster de behöver. Följden blir även att de svenska bolagen får kostnadsbesparingar och på så vis förbättrar sin konkurrenskraft.Revision är betydelsefull för intressenter som ägare, kreditgivare, leverantörer, kunder, anställda och stat och kommun.

År 2006 beslutades att reglerna om revisionsplikten för små företag skulle ses över ochregeringens utredare skulle föreslå dem ändringar som krävs för att ta bortrevisionsplikten för små företag. Revisionsplikten innebär att alla svenska aktiebolagenligt lag måste ha reviderade räkenskaper. Avskaffandet av revisionsplikten kommer attinnebära att revisionen för de små företagen inte längre är lagstadgad utan det kommer attbli frivilligt. Revisionspliktens avskaffande i Sverige är en följd av en pågående europiskharmonisering.I samband med dessa förändringar kommer bland annat företagens kreditmöjligheter attpåverkas om företag väljer att inte ha kvar revision och vårt syfte har därför varit attundersöka vad avskaffandet av revisionsplikten kommer att innebära för bankerskreditbedömningsprocess. Vi har genomfört vår undersökning med en kvalitativ metod iform av två intervjuer, dels med en bank dels med en revisionsbyrå.

Bakgrund och problem: Expandering av multinationella företag har fått till följd att en internationell harmonisering av redovisningen har efterfrågats för att öka jämförbarheten mellan företag. Resultatet av detta har blivit att EU beslutat att införa gemensamma redovisningsregler för alla börsnoterade företag. Dessa skall från och med den 1:a januari 2005 följa IAS/IFRS. Reglerna innebär bland annat att goodwill numera inte skrivs av utan istället skall nedskrivningsprövning utföras minst årligen. Vid nedskrivningsprövningen föreligger inslag av bedömningar vilka är av intresse att studera.

Idag lever 80 procent av Europas befolkning i urbana miljöer. Städerna står för 70 ? 80 % av energianvändningen i EU och står för lika stor andel av växthusgasutsläppen. Transporter är helt nödvändiga och viktiga för staden och samhället, men är också källan till trängsel och miljöproblem i våra städer, så som lokala luftföroreningar, utarmning av icke förnybara fossila bränslen, fragmentering av öppna ytor med vägar, växande förorter samt nedbrytning av stadsdelars livskvalitet. Inom dagens stadsplanering ses transporter som en viktig del i styrningen mot en hållbar stadsutveckling och det är allmänt erkänt att det finns ett behov av att hantera efterfrågan på resor. Denna studie visar på att infrastrukturutbyggnaden är en viktig del i att ge goda förutsättningar för hållbara transportslag, emellertid kan den fysiska strukturen enbart hantera en del av trafikproblemen.

Bakgrund: Under senare år har det skett en internationell harmonisering av den externa redovisningen. IFRS är ett principbaserat regelverk vilket innebär att företag i många fall får göra uppskattningar och tolkningar. Enligt IAS 16 ingår en uppskattad utgift för nedmontering, bortforsling och återställande av plats i anskaffningsvärdet. Förpliktelser för dessa utgifter redovisas och värderas i enlighet med IAS 37. Före övergången till IFRS redovisade de företag som författarna valt att se närmare på alla enligt Redovisningsrådets rekommendationer i vilka det finns liknande rekommendationer som i IFRS.

På grund av att användare av egendomsvärdering har ökat internationellt har behovet av harmonisering av värderingspraxis och värderingsstandarder vuxit och idag har en utveckling av värderingsstandarder skett. IAS 40 anger hur förvaltningsfastigheter ska behandlas och värderas i redovisningen och fastställer vilka upplysningar som krävs. Förvaltningsfastigheter ska enligt IAS 40 redovisas enligt anskaffningsvärde eller verkligt värde. I det senare fallet ska värdeförändringen redovisas i resultaträkningen. Idag har det visat sig att värdering till verkligt värde har blivit den mest förekommande värderingen i redovisningen.

Bakgrund och problem: Hållbarhetsrapportering har de senaste 40 åren utvecklat från attvara ett enkelt komplement till den finansiella redovisningen till allt mer komplexa rapportersom allt fler företag väljer att presentera. Organisationer har gjort försökt till att definierahållbarhet och frivilliga ramverk för hållbarhetsredovisning har framställts. Det finns dockinga krav på att upprätta en hållbarhetsrapport eller ett reglerat ramverk för hur en rapport skautföras. Detta leder till att hållbarhetsrapporter uppfattas som diffusa och eller används somett marknadsföringsverktyg som inte speglar den sanna bilden av en verksamhet.Syfte: Studiens syfte är att med hjälp av ett LCSP- test analysera nivån av täckningsgraden idagens hållbarhetsrapportering av svenska börsbolag och jämföra resultatet med tidigareforskning.Avgränsningar: Studien har avgränsats till de 66 svenska börsbolag som var listade påNasdaq OMX Large Cap per 2014-11-19. Materialet har begränsats till publicerade års- ochhållbarhetsredovisningar, inget har hämtats från webbsidor eller CDP rapporter.Metod: I studien har både ett kvalitativt och kvantitativt angreppssätt valts.

I utbildningen till lärare ingår verksamhetsförlagd utbildning, VFU. VFU genomförs på en skola, förskola eller fritidshem hos en lärare i verksamheten, en VFU-lärare. För bedömning och kvalitetssäkring av utbildningsmomentet besöker en lärarutbildare från universitetet den lärarstuderande på VFU-platsen.Under besöket genomför i regel den lärarstuderande ett utbildningsmoment med barnen/eleverna där den besökande universitetslärarens observation av undervisningsmomentet tillsammans med information från VFU-läraren och den studerande utgör det bedömningsunderlag som lärarutbildaren behöver för att kunna examinera den lärarstuderandes VFU. Bedömningen, som görs mot kursplanens lärandemål, sker i det s.k. VFU-samtalet där parterna deltar och som vanligen hålls efter den studerandes undervisningsmoment.Det är inte ett tvång att dokumentera den lärarstuderandes prestation och samspel med barnen/eleverna, vilket medför en viss rättsosäkerhet eftersom en ny bedömning utifrån det genomförda undervisningstillfället inte är möjlig.

Problemdiskussion: Bokföringsnämnden fick år 2004, i uppdrag av Regeringen, att förenkla redovisningen i Sverige då den ansågs vara för komplex. BFN valde att lösa den komplexa redovisningen genom att införa fyra olika regelverk, som delar in företagen, efter deras storlek. Genom indelningen skapade BFN regelverken K1, K2, K3 och K4, där K1 riktar sig till de minsta företagen och K4 till företag som redovisar enligt IFRS-reglerna. Regelverket K2, som studien behandlar, riktar sig till mindre aktiebolag, enligt ÅRL:s äldre definition av mindre aktiebolag. Dessa bolag kännetecknas av, att de understiger samma två av dessa tre rekvisit de senaste två åren: mindre än 50 stycken anställda, en balansomslutning lägre än 25 miljoner kronor samt en nettoomsättning som understiger 50 miljoner kronor.

Riskhantering i företag har sedan finanskrisen 2008 fått allt högre prioritet. Detta kan bero på att många fått upp ögonen för den ineffektiva riskhantering i företag som bland annat orsakade den finansiella krisen 2008. Det finns ingen tydlig tidpunkt som fastslår när intresset för hur företag hanterar sina risker började. Det har snarare sakta vuxit fram och sedan millenniumskiftet har det utvecklats mer dramatiskt.De svenska börsnoterade fastighetsbolagen har en betydande roll i det finansiella systemet och därför är det viktigt att risker hanteras på ett effektivt sätt. Årsredovisningarna är det primära kommunikationsverktyget mellan företaget och dess intressenter vilket gör dessa intressant att studera.

Syftet med studien har varit att förstå hur företrädare för idéburna organisationer med social inriktning inom äldreomsorg ser på sin egen, organisationens och civilsamhällets roll som serviceproducent av offentligt finansierad välfärd. För att uppnå syftet har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex företrädare på ledande nivå inom idéburna organisationer med skiftande storlek och geografisk spridning. Lundquists förbindelseteori har delvis använts som en teoretisk utgångspunkt i analysen. De har i Lundquists termer gett uttryck för ett aktörskap som vi har försökt förstå genom att sätta det i relation till de strukturer företrädarna verkar inom och är beroende av.Resultatet från intervjuerna visar generellt på att de två lagrum som styr villkoren för driften av äldreomsorg på entreprenad och i egen regi, lagen om valfrihetsysten respektive lagen om offentlig upphandling ger kommunerna stora friheter i tillämpningen. Det gör att förutsättningar att bedriva äldreomsorg varierar stort vilket skapar osäkerhet och kan hämma de idéburna att ta en större roll.

Bakgrund och problem: Banker är en viktig institution i vårt samhälle, och i den senaste finanskrisen var bankerna en viktig aktör. Detta i och med de subprime-lån som var en av orsakerna till krisen utbrott, vars redovisning inte innehöll tillräckligt med information om riskerna. Som ett gensvar på den pågående krisen valde IASB att göra förändringar i IFRS 7, som behandlar upplysningar av finansiella instrument. Krisen vittnar om att bankers agerande kan medföra stora konsekvenser för samhället. De som är anställda inom bank har därför ett stort samhällsansvar, eftersom redovisningen av risker, trots ändringen i IRFS 7, lämnar utrymme för subjektiva bedömningar av vilken information som skall tillföras den.