Sök:

Sökresultat:

534 Uppsatser om Frivilliga upplysningar - Sida 13 av 36

En studie om svenska börsnoterade fastighetsbolag : hur väl lämnas upplysningar om förvaltningsfastigheters värdering och varför kan detta skilja sig åt?

Property companies? results are affected by unrealized changes in value of properties. Since market values are never completely reliable there is always a risk with revaluation with property´s value. The fair value is determined only when a sale is completed. The paper studies how well the Swedish listed property companies reported under the accounting standard, IAS 40.

Upplysningskravet om verkligt värde på förvaltningsfastigheter i K3-regelverket : En dokumentstudie gällande räkenskapsår 2014

Syftet med studien är att öka förståelsen för hur K3-företagen valde att göra (de facto) vid värdering av förvaltningsfastigheter under räkenskapsåret 2014. Vidare avser studien att undersöka om det finns faktorer som kan förklara vilka likheter och olikheter som finns för företagen gällande redovisning av informationen kring verkligt värde på förvaltningsfastigheter Studien är genomförd med en kvantitativ metod där en dokumentstudie använts för att studera årsredovisningar från företag som ingår i studien. Resultatet i denna studie visar på ett flertal faktorer som påverkar i vilken utsträckning K3-företagen väljer att lämna ytterligare upplysningar utöver vad som står i K3-regelverket i noten om verkligt värde på förvaltningsfastigheter. Studien visar även på faktorer som påverkar företagens val av värderingsmetod vid fastställandet av verkligt värde på förvaltningsfastigheter. Vidare forskning inom området kan innebära att en undersökning görs för att ta reda på vad redovisare anser om K3-regelverket i allmänhet och upplysningsnoten på verkligt värde i synnerhet. Forskning kan även göras gällande andra faktorer som inte finns med i denna studie, som exempelvis genomsnittligt verkligt värde per kvadratmeter. .

Kreditbedömning och revisorns betydelse : - ?Revisionskostnader är peanuts?

Syfte: Med start år 2009 genomförde den svenska regeringen flera åtgärder för att minska de administrativa kostnaderna för företagen, varpå revisionsplikten för mindre aktiebolag upphörde. Finansieringen för de mindre företagen är en viktig fråga för ekonomisk tillväxt i Sverige, och för att kunna utöka verksamheten krävs kapital. Det vanligaste i Sverige är att all expansion sker med lånade pengar. För dessa företag är det av yttersta vikt att kreditprövningen sker med stor aktsamhet för att undvika framtida förluster. Vi ställer oss därför frågande till hur den frivilliga revisionen påverkar företagets möjligheter till lån och i förlängningen den expansion som är viktig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Gymnasieelevers uppfattningar om eget lärande

Syftet med följande arbete är att undersöka och beskriva de uppfattningar elever har om sitt lärande. Vilka förutsättningar behövs för att eleverna ska tänka och förstå det livslånga lärandet, att lära för livet. I arbetet ges läsaren en teoretisk genomgång om bland annat våran läroplan för de frivilliga skolformerna där det står att skolan ska ge en grund för livslångt lärande, betygen, tidens betydelse och vad eleverna förväntas tycka om skola. Studien har genomförts enligt en kvalitativ metod med intervjuer av tre före detta elever till mig och enkäter till två klasser på den skola jag undervisar. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att många komponenter behöver överrensstämma för att eleverna ska lära för livet och komponenter som jag som lärare bör vara medveten om. Eleverna behöver bli berörda för att minnas och då bör man bland annat koppla ihop det teoretiska med det praktiska..

Redovisning av kreditrisk : en undersökning av 26 europeiska bankers redovisning av kreditrisk enligt IFRS 7

Den finanskris som under 2008 drog in över Europa skadade omvärldens förtroende för banker och deras hantering och redovisning av kreditrisker. Transparensen i redovisningen ifrågasattes och krav på ökade upplysningar ställdes. I denna uppsats utreds om bankerna har tagit till sig av kritiken genom en undersökning av huruvida omfattningen av kreditriskupplys­ningar enligt IFRS 7 i 26 europeiska storbankers årsredovisningar har förändrats under 2008 jäm­fört med 2007. Det undersöks också om det finns några skillnader i omfattning av lämnade kreditriskupplysningar mellan studiens 10 undersökta banknationaliteter år 2007 och 2008. Studien har en kvantitativ ansats där 2007 och 2008 års årsredovisningar för de största europeiska bankerna studeras. Utifrån studien dras slutsatsen att kreditriskupplysningarna i europeiska storbankers årsredovisningar har ökat i omfattning mellan år 2007 och 2008.

Hur påverkar ekonomisk ersättning skapandet av socialt kapital i föreningslivet?

Sverige har sedan början av 1900-talet haft en stark folkrörelse där det ideella arbetet har varit en självklarhet. I dagens samhälle tyder mycket på att de äldre folkrörelsernas organisationsprinciper förlorar mark. I dess ställe har principer som centralisering och avlönat ledarskap kommit att ta över allt mer. Uppsatsen syftar därför till att försöka analysera hur det ökade ekonomiska inslagen i det ?traditionella ideella föreningslivet? påverkar utvecklingen av socialt kapital i samhället? Teoretiskt har främst Putnam kommit att användas som anser att deltagandet i frivilliga sammanslutningar utgör grunden för skapandet av socialt kapital.

IFRS 13 : En dokumentstudie över implementeringens påverkan på delårsrapporter i fastighetsbranschen

SammanfattningTitel: IFRS 13 - En dokumentstudie över implementeringens påverkan på delårsrapporter i fastighetsbranschenNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Johannes Fritzin och Pia Siewert SvenssonHandledare: Bengt BengtssonDatum: 2014-01-08Bakgrund: Det har länge diskuterats hur tillgångar ska värderas och redovisas och flera standarder har införts genom åren. I och med införandet av IAS 40 fick företagen möjlighet att värdera förvaltningsfastigheterna till verkligt värde. Kritik har dock riktats mot detta värderingssätt och förste januari 2013 infördes IFRS 13 som bland annat ställer krav på ökade upplysningar.Syfte: Vårt syfte är att studera och beskriva hur väl bolagen inom fastighetsbranschen, som är skyldiga att följa IFRS 13, lever upp till upplysningskraven i sina delårsrapporter vad det gäller värdering av förvaltningsfastigheter. Vi vill också belysa eventuella skillnader och likheter mellan företagens upplysningskvalité och vad dessa kan bero på. Därutöver tänker vi undersöka om implementeringen bidragit till mer information i företagens delårsrapporter. Metod: Studien är en dokumentstudie av delårsrapporter rörande företag i fastighetsbranschen.

Varför väljer fastighetsmäklare att byta yrke? : En studie om frivilliga avregistreringars omfattning och orsaker

Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats var att närmare studera nyregistrerade fastighetsmäklares frivilliga avregistreringar. Då gällande både omfattning, orsaker samt hur de kan förhindras. Studien har genomförts för att skapa information som både arbetsgivare inom branschen och blivande mäklare kan ha nytta av, för att på så sätt försöka förhindra framtida avregistreringar. Metod: Vi har använt oss av kvantitativa metoder vid framtagningen av avregistreringarnas omfattning. Under intervjuerna har däremot kvalitativa metoder använts. Totalt gjordes 40 telefonintervjuer med frivilligt avregistrerade fastighetsmäklare.

Att vara besökare ? I Röda Korsets besöksverksamhet

Röda Korset i Karlskrona bedriver besöksverksamheten i Karlskrona, med syftet att lindra äldres ensamhet med hjälp av frivilliga besökare. Efter förfrågan från Röda Korset fick författarna möjlighet att göra en utvärdering av deras besöksverksamhet. Syftet med denna studie var att utifrån den frivillige besökarens perspektiv, utvärdera värdet av besöken för den frivillige besökaren i Röda Korsets besöksverksamhet, i Karlskrona kommuns särskilda boende. För att få svar på frågan utifrån besökarens perspektiv gjorde författarna intervjuer med hjälp av semistrukturerade frågor. Det som framkom visade att besökarna kände sig behövda.

Frivilligt redovisad information i årsredovisningar : -

Frågor kring frivillig redovisningsinformation har under senare år varit av växande intresse. Missnöjet med den obligatoriska redovisningen bland investerare och andra nyckelintressenter har bidragit till att kraven på företagen att förse dessa intressenter med mer information ökat. Företag uppmuntras därför att förbättra den ekonomiska rapporteringen.Syftet med studien är att beskriva och förklara vilka faktorer som påverkar företag att lämna frivillig information i årsredovisningar.Uppsatsen bygger på kvantitativ forskningsstrategi då den syftar till att kvantifiera förekomsten av frivillig redovisningsinformation i årsredovisningar. Genom en innehållsanalys av 389 slumpmässigt utvalda aktiebolags årsredovisningar med hjälp av ett kodningsschema kvantifieras den frivilliga informationen. Denna kvantitativa information har sedan statistiskt bearbetats för att kunna bidra till att testa de uppställda hypoteserna.Börsnotering är den faktor som har störst inverkan på mängden redovisad frivillig information och den teori som är mest tillämpbar för att förklara förekomsten av frivillig redovisning är legitimitetsteorin..

Disclosure ? Hur redovisas kundfordringar bland svenska storföretag?

Redovisningen av kundfordringar är komplex. Posten är förhållandevis svår att värdera och en felaktig värdering kan förvränga företagets finansiella ställningar. IAS 1 p.9 har ett fåtal regler som uppfattas som vaga för redovisning av kundfordringar vilket gör att skillnaderna ökar. Framförallt öppnas det upp utrymmen för manipulation av redovisningen.Syftet med studien är att ge en bättre förståelse av hur kundfordringar redovisas och att tolka och analysera hur upplysningar av redovisningsmetoder i årsredovisningar underlättar förståelsen av innehållet i rapporteringar. För att syftet ska uppnås studerades 24 företag.Studien visade att även fast alla undersökta företag är börsnoterade (på large cap OMXS30) så råder det stora skillnader i deras disclosure av information kring tillämpande redovisningsmetoder.

Lokala nyheter: trist, tråkigt och alldeles, alldeles underbart : En kvalitativ studie om lokala nyhetsmedier och unga i ett digitalt medielandskap

Huvudresultat: Resultatet visar att det huvudsakliga skälet för informanterna att ta del av nyheter är för att få direkta upplysningar om omvärlden samt att stilla nyfikenhet och allmänt intresse. Det visar sig också att nätet är den främsta kanalen för att ta del av nyheter. Nyhetsmedier är dock bara ett sätt för unga att hålla sig informerade om sin omvärld, de använder också personliga nätverk för detta, både Facebook och genom att prata med kompisar och familj. Lokala nyheter anses av vissa vara intressanta, hos andra saknas intresset helt. Igenkänning en gemensam nämnare för vad som väcker känslor och intresse hos informanterna gällande nyheter, även nyheter med dramatisk eller underhållande prägel intresserar.

Framtidens polis : Vilka är polisens frivilliga samarbetspartners?

I vår kamp att bekämpa brottsligheten är det viktigt att komma ihåg att vi inte är ensamma som poliser. Runt omkring i samhället finns flertalet frivilligorganisationer som entusiastiskt vill delta och hjälpa till. Tyvärr är vi i Sverige dåliga på att ta tillvara dessa krafter och resurser och har svårt att förstå att någon vill jobba utan lön. Vårt samhälle ser det helt enkelt inte som meriterande. Länspolismästaren i Stockholm, Karin Götblad uppmärksammade möjligheterna och startade Volontärprojektet tillsammans med flera andra polischefer.

Konsekvenser av införandet av IFRS 3

Denna uppsats behandlar konsekvenserna av IFRS 3. Vårt syfte har varit att belysa vilka konsekvenser IFRS 3 har medfört för företag två år efter införandet. För att få en mer varierad syn valde vi även att intervjua en auktoriserad revisor. Dessa svar har sedan sammanställts för att undersöka vilka konsekvenser det nya regelverket inneburit för bolagen i fråga. Regeländringen har bland annat som syfte att öka harmoniseringen vad gäller redovisningen från företag världen över.

Årsredovisningens viktigaste intressent? - informationsbehovet hos finansanalytiker och deras samspel med företagen

Vårt syfte är att klargöra analytikers informationsbehov samt deras förhållningssätt till information i företagens finansiella rapporter. Vi ämnar även redogöra för analytikerns synsätt på sitt samspel med företagen och hur detta kan påverka marknaden. Uppsatsen är deskriptiv, induktiv samt kvalitativ och den empiriska undersökningen har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med 10 av Sveriges bästa finansanalytiker. Slutsatser är att analytikern kräver all form av information som kan påverka företagen men är nöjd med årsredovisningens information. Balans- och resultaträkning samt kassaflödet används mest som kontrollinstrument, inte beslutsunderlag.

<- Föregående sida 13 Nästa sida ->