Sökresultat:
846 Uppsatser om Frivilliga naturvćrdsavsättningar (voluntary retentions) - Sida 57 av 57
Skatteincitamenten för pensionssparande : Utmaningar i en global ekonomi
SÄvÀl samhÀllet som den enskilde individen har ett starkt intresse av att det finns vÀlfungerande system för frivilligt pensionssparande. Pensionen Àr ett verktyg för att omfördela resurser frÄn en tidpunkt i livet till en annan och utgör en trygghet för försörjningen nÀr man pÄ grund av hög Älder inte lÀngre kan arbeta. ErsÀttningar frÄn de statliga Älderpensionssystemen förvÀntas, med hÀnsyn till den demografiska utvecklingen och de höga kostnaderna för sÄdana system, i framtiden utgöra en mindre del av den totala pensionen. Det frivilliga pensionssparandet kommer med andra ord fortsÀtta att öka i betydelse.För att uppmuntra till frivilligt pensionsparande förenas dessa sparformer ofta med olika typer av skatteincitament, som vanligen bestÄr i att beskattningstidpunkten senarelÀggs eller att en del av pensionsinkomsten undantas frÄn beskattning. De flesta lÀnder beskattar idag pensioner enligt den sÄ kallade EET-modellen, vilket innebÀr att pensionen beskattas först nÀr den betalas ut.
Stadsliv och stormarknader : En fallstudie över Sandvikens centrum
Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.
Hur kan Gina Tricots redan utarbetade CSR-arbete stÀrka företagets varumÀrkesimage?
Corporate Social Responsibility, CSR, kan förklaras som ett företags frivilliga samhÀllsansvar, dÀr grunden för ett lyckat arbete handlar om att finna balans mellan ekonomiskt, miljömÀssigt och socialt ansvarstagande. Företagen ska inte bara fokusera pÄ dess lönsamhet, utan ocksÄ bidra till etisk social och miljömÀssig förbÀttring, faktorer som idag har blivit en sjÀlvklarhet för att bidra till en hÄllbar utveckling men ocksÄ för att bygga, stÀrka och bevara varumÀrket. Ett varumÀrke anses ofta vara ett företags frÀmsta tillgÄng vilket ocksÄ kan skapa vÀrde för ett företag och pÄ sÄ sÀtt ses som en konkurrensfördel. Företagets varumÀrkesimage Àr i sin tur kundens uppfattning om varumÀrket och Àr nÄgot kunden skapar pÄ en egen hand. En varierande bild av företaget kan dÄ uppstÄ, eftersom individer har olika uppfattningar om ett varumÀrke.Gina Tricot Àr det företag som ligger i fokus för studien dÄ vi anser att de Àr ett vÀlkÀnt varumÀrke inom fast fashion branschen.
Stadsliv och stormarknader - En fallstudie över Sandvikens centrum
Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka
stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika
karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och
mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets
framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom
vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns
plats fo?r i centrala la?gen.
BurtrÀsk mitt i vÀrlden: ortsanalys och förslag pÄ fysiska ÄtgÀrder
BurtrÀsk ligger vackert i landskapet cirka 40 kilometer sydvÀst om SkellefteÄ med omkring 1600 invÄnare. Ortens centrum har förÀndrats med tiden och en del butikslokaler stÄr idag tomma. Ett antagande Àr att antalet butiker inte kommer att öka till den nivÄ det en gÄng har varit. OmstÀllningen som skett i centrum har försvagat en tydlig mötesplats för invÄnare och besökare. KamvÀgen som gÄr genom centrum fungerar som genomfartsled i samhÀllet vilket prÀglar trafiksituationen med tung trafik.
Sexköpslagen- hinder eller möjlighet?
VÄrt syfte i denna studie har varit att undersöka och belysa diskurser om sexköp och sexköpslagen med fokus pÄ den manliga sexköpares perspektiv. UtifrÄn vÄr studie har vi kommit fram till att diskurser om sexköp och sexköpslagen som finns pÄ de arenor dÀr sexköpare befinner sig skiljer sig i viss utstrÀckning av de diskurser som Àr allmÀnt accepterade i samhÀllet. Vi har funnit att det finns en stor samstÀmmighet hos de flesta av de mÀn vi har kommit i kontakt med nÀr det gÀller sexköpslagens fortsatta existens. Det stora flertalet har en negativ instÀllning till lagen och anser att den borde slopas. UtifrÄn de manliga sexköparnas resonemang Àr lagen orÀttvis eftersom den slÄr hÄrt mot vanliga mÀn och dessutom inte gör nÄgon skillnad mellan dessa och de kriminella ligor som i huvudsak Àgnar sig Ät trafficking.