I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier. Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.

Background and problem discussion: Sustainability reporting has recently risen in importance and a rising number of companies choose to issue voluntary stand-alone sustainability reports. Their non-regulated nature increases the opportunity for management to angle the information in these disclosures to their own advantage. Lately the focus has shifted from examining what kind of information is provided in environmental disclosures, to analyzing how the information is presented.Purpose: The purpose is to examine if managers in the energy sector use optimistic tone when issuing sustainability reports. The aim is to find out if the tone applied in environmental disclosures is in congruence with either the environmental or economic performance or if an excessively positive tone is being used to mislead readers.Limitations: This study is limited to information found in environmental disclosures from private companies in the energy sector, issued in 2012 or 2013. Environmental performance is defined as the amount of CO2e emissions and economic performance refers to annual company revenues.Methodology: The quantification of optimistic tone is conducted using a content analysis, relying on a pre-specified wordlist and a pilot study.

VÀxjö kommun ingick Är 1998-2000 i ett projekt för att tydliggöra roller och grÀnsdragningar mellan frivilligorganisationer och kommunen. Detta utmynnade i ett kommunfullmÀktige-beslut om att inrÀtta en frivilligcentral som blev en VolontÀrbyrÄ 2006. Det övergripande syftet med vÄr uppsats Àr att analysera olika aktörers syn pÄ roller och grÀnsdragningar mellan frivilliga insatser och offentlig verksamhet. VÄra frÄgestÀllningar handlar om hur olika aktörer nu uppfattar frivilligorganisationernas roller i förhÄllande till kommunen och hur grÀns-dragningen hanteras.Vi har gjort en kvalitativ hermeneutisk studie med abduktiv ansats eftersom vi utgÄr frÄn empiriska data men samtidigt tolkar och analyserar utifrÄn teori och tidigare forskning om frivilligorganisationers roller och grÀnsdragning. Vi utgÄr frÄn Erik Blennbergers roll-kategorisering: avantgarde, komplement, alternativ och ersÀttare.

Titel: Extern redovisning och intern styrning av sjukfrĂ„nvaro - den sjuka sanningen Seminariedatum: 2005-06-03 Ämne/kurs: FEK 591 Magisteruppsats, 10 poĂ€ng Författare: Anna Constantien & Linda Johansson Handledare: Per Magnus Andersson Fem nyckelord: sjukfrĂ„nvaro, extern redovisning, intern styrning, belöningssystem, motivation Syfte: Syftet Ă€r att beskriva och analysera hur information om sjukfrĂ„nvaro anvĂ€nds i företags externa redovisning och interna styrning och speciellt vilken effekt lagen om obligatorisk redovisning av sjukfrĂ„nvaro har fĂ„tt pĂ„ dessa omrĂ„den. Metod: Uppsatsen bestĂ„r av tre skilda delstudier för vilka olika tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt har tillĂ€mpats. Dessa omfattas av en Ă„rsredovisningsstudie, en enkĂ€tstudie och en djupintervjustudie. Teoretiska perspektiv: Det teoretiska underlaget har tagit sin form genom studier av sĂ„vĂ€l facklitteratur, forskningsrapporter och statliga utredningar. Empiri: Det empiriska materialet bestĂ„r av fakta frĂ„n Ă„rsredovisningar, artiklar och företagsintern information, samt material frĂ„n de intervjuer som har utförts.

Uppsatsens o?vergripande syfte a?r att underso?ka fo?resta?llningar och uppfattningar hos elever som uttrycker ett starkt motsta?nd mot sko?nlittera?r la?sning i skolan. Med utga?ngspunkt i elevernas upplevelser av fiktionsla?sning a?r uppsatsens ambition ocksa? att reflektera o?ver la?rarens roll, hur la?rare kan arbeta tillsammans med eleverna och vad la?rare kan la?ra sig av dem.Fo?r underso?kningen har fyra elever intervjuats som alla tillho?r en sa?rskild undervisningsgrupp da?r jag a?r undervisande la?rare och ansvarig fo?r svenskundervisningen.Underso?kningen visar hur viktigt det a?r att lyssna pa? eleverna. Na?r la?raren lyssnar pa? sina elever a?r de ocksa? beredda pa? att lyssna pa? la?raren och mer o?ppna fo?r att ta till sig den kunskap skolan har att erbjuda.

SAMMANFATTNINGIdentitetsfrÄgan har fascinerat och intresserat mÀnniskan sedan lÀnge. Den vetenskapliga forskningen har genom Ärtionden pÄ olika sÀtt nÀrmat sig den mÀnskliga identiteten. I vÄr uppsats har vi, med utgÄngspunkt i sociologisk och pedagogisk filosofisk forskning, konstruerat tvÄ skilda perspektiv av hur man kan se pÄ mÀnniskan och hur hon fungerar. Inom dem ryms tolkningar om vilka vi Àr och varför vi Àr som vi Àr. Enligt det ena perspektivet, det moderna, har mÀnniskan en fast identitet som kan utvecklas och mogna.

Both authors of this study have been involved in the School of Business at UmeÄ University Student Association (HHUS) and is due this discovery deficiencies and problems within the association. The pressure to engage in HHUS is compared with other financial organizations around the country very low. This led us to consider why this is the case. From experience we know that communication between the association and its members are not functioning optimally. Communication itself is essential for motivating students and for that motivation should be high for the students to experience good quality on the engagement. The purpose of this study is to identify lines of communication and motivational factors that affect students who are members of HHUS to get involved or not.

Problem & bakgrund: Den grundlÀggande problematiken med etisk redovisning Àr att den inte Àr lagstadgad, dÀrför kan företagen sjÀlva styra hur de vÀljer att redovisa den samt hur de vÀrderar informationen.  Etisk redovisning Àr ett viktigt och aktuellt Àmne som succesivt bör utvecklas i nÀringslivet. Detta eftersom intressenter har börjat stÀlla högre krav pÄ företagen att ta sitt miljömÀssiga, moraliska och etiska ansvar och inte bara fokusera pÄ den ekonomiska aspekten av företaget. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr förklara vad etisk redovisning Àr samt att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka hur företag anvÀnder sig av etisk redovisning. Metod: Undersökningen Àr en litteraturstudie som bygger pÄ en abduktiv forskningsmetod med en kvalitativ ansats. Resultat & slutsatser: Efter att ha granskat lagar och rekommendationer, den insamlade teoretiska grunden, tidigare forskning och tre olika branscher inom Sverige, textilindustrin, gruvindustrin och konsultbranschen som alla har sina egna risker och krav. Slutsatsen Àr att de faktorer som pÄverkar hur företagen redovisar etisk redovisning och varför de gör detta Àr storleken pÄ företaget, trovÀrdighet hos intressenterna samt att de andra företagen inom samma bransch vÀljer att redovisa etisk redovisning likvÀrdigt det största företaget inom branschen.Det sista mÄlet med uppsatsen var att ta reda pÄ vad etisk redovisning Àr. Etisk redovisning Àr en icke-finansiell redovisning som företag vÀljer att redovisa frivilligt för att skapa förtroende hos intressenter.

Spra?kbruk inneha?ller till stor del konventionaliserade spra?kliga mo?nster. Det kan handla om specifika ord, mer eller mindre fasta eller kompositionella flerordsenheter, hela yttranden eller grammatiska strukturer. En god ka?nnedom av dessa spra?kliga mo?nster ho?jer graden av idiomaticitet i spra?kanva?ndningen.

Introduction: Parents have been shown to be of great importance in preventing cannabis use among adolescents. Parenting practices such as control, open communication and good relations within the family have shown to be protective factors, whereas lack of communication and weak social and emotional support have been associated with an increased risk for cannabis use among adolescents. Aim: The aim of the study has been to explore parents? perceptions about their own importance in preventing cannabis use among adolescents. Method: A qualitative method consisting of focus group interviews has been used to fulfill the aim.

Bakgrund: Sjukgymnaster undersöker och behandlar personer med muskel- och ledproblem. En viktig del i undersökningen och utvÀrderingen av behandlingen av dessa patienter Àr mÀtning av aktiv och passiv ledrörlighet. För att mÀta ledrörlighet anvÀnds ofta en goniometer. Inom sjukgymnastiken finns det ett behov av en goniometer som gör att man kan anvÀnda samma referens vid varje mÀtning. Om man kan anvÀnda horisontalplanet som referens minskar beroendet av ett korrekt ögonmÄtt och dÀrmed minskas risken för fel.

Papperslösa immigranter har begrÀnsade rÀttigheter utifrÄn nationell lagstiftning pÄ grund av sin juridiska "icke legala" status, vilket utmanar det sociala arbetets globala etiska vÀrden med fokus pÄ mÀnskliga rÀttigheter. UtifrÄn detta var studiens syfte att undersöka nÄgra socialarbetares arbete med papperslösa immigranter inom kommunens SocialtjÀnst. Med utgÄngspunkt i en kvalitativ ansats har fyra intervjuer gjorts med socialarbetare som arbetat med papperslösa immigranter. Fokus har varit; hinder och möjligheter att kunna hjÀlpa gruppen, beaktande av nationell lagstiftning och internationella principer samt upplevelsen av etiska dilemman i att vilja hjÀlpa och hinder i myndighetsutövningen. Studiens teoretiska utgÄngspunkter har varit nationalistisk byrÄkratisering samt anti- diskriminerande socialt arbete.

CSR Àr frivilliga Ätaganden och handlar om hur man ser sig sjÀlv som en aktör i samhÀllet. Definitionen kring CSR har lÀnge diskuterats runt om i vÀrlden och det finns ingen generell överenskommelse. Detta leder till att kraven Àr tvetydliga och det finns mÄnga olika modeller för hur man ska lyckas med ett bra CSR-arbete. Ett sÀtt att öka tydligheten Àr att anvÀnda gemensamma krav för innebörden av ett CSR-arbete. Betygsystem Àr en annan möjlighet att förbÀttra strukturen och möjliggöra ett enklare samspel mellan företag och alla dess intressenter.

Bakgrund: Under senare tid har mÀnniskor blivit mer uppmÀrksamma om hur företag hanterar sociala- och miljömÀssiga frÄgor. Detta fokus frÄn omvÀrlden kan pÄverka företagen att redovisa just denna frivilliga information i Ärsredovisningen. De senaste Ärens mÄnga företagsskandaler i kombination med en intensiv klimatdebatt, har lett till ett ökat fokus pÄ företagens sociala ansvar. En kategori som Àven Àr i fokus nÀr företagen beslutar om att avslöja frivillig information. Negativ uppmÀrksamhet i media kan pÄverka företagens beslutsfattande angÄende frivilligt utlÀmnande av information.

VÄr studie om utanförskap lyfter problematiken kring utanförskap bland elever i fritidshem. Studien visar hur vanligt förekommande utanförskap Àr bland elever i fyra olika fritidshem i en mindre kommun i SmÄland. Vad som uppmÀrksammas i studien Àr huruvida fritidspedagogerna Àr medvetna kring utanförskapet, bÄde det frivilliga och ofrivilliga, samt ifall fritidspedagoger möjligen kan arbeta utifrÄn ett deliberativ demokratiskt synsÀtt för att försöka motverka utanförskap. Deliberativ demokrati innebÀr att man lÄter eleverna vara delaktiga och fÄ inflytande i gemenskapen samt verksamheten, genom samtal, argumentation och diskusson. Vi har valt att intervjua Ätta fritidspedagoger samt gjort observationer i barngrupper i fyra olika fritidshem i kommunen för att försöka fÄ fram ett resultat.