Frivillig enkelhet Àr en livsstil/rörelse som tar avstÄnd frÄn cirkeln av lönearbete och konsumism som av anhÀngarna anses vara roten till förlusten av en meningsfull tillvaro, möjligheten till sjÀlvförverkligande, förestÄende miljökris och de starka gemenskapernas försvinnande (Grigsby 2004). Syftet med uppsatsen var att beskriva och skapa djupare förstÄelse för frivilliga förenklares identitetskonstruktion och vÀlbefinnande utifrÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Identitetsteori med utgÄngspunkt i Mead (1934/1976), livsstil utifrÄn Bourdieu (1984) och vÀrderingar utifrÄn Kasser och Ryans (1996) inre/yttre-vÀrderingsmodell anvÀndes och relaterades till en sen-/postmodern kontext. Empirin utgjordes av Ätta semistrukturerade intervjuer. Den viktigaste slutsatsen var att frivillig enkelhet och vÀlbefinnande gÄr att kombinera.

Motion Àr viktigt för vÄr hÀlsa, men mÄnga som börjar motionera slutar inom en snar framtid (Fallon, Hausenblas, & Nigg, 2005). Det Àr dÀrför viktigt att utveckla strategier som motiverar mÀnniskor till trÀning. Visualisering Àr en teknik som visats ha en motivationshöjande effekt hos motionÀrer. Kim och Giacobbi (2009) menar dock att det finns ett behov av att skilja pÄ innehÄll, syfte och effekter inom motionsvisualiseringen och att ett nytt mÀtinstrument dÀrför behövs. Syftena med studien var dÀrför att: (1) utveckla och testa mÀtinstrumentet the Individual Profile of Imagery Experiences in Exercise (IPIEE; Weibull & Johnsson 2010), samt att (2) studera motionÀrers frivilliga och spontana visualiseringsupplevelser.

Bakgrund: MÀnniskor som stÀller upp frivilligt i ideella organisationer mÄste samordnas för att de skall kunna arbeta tillsammans med syfte att uppnÄ gemensamma mÄl, men gÄr det att styra dessa mÀnniskor? Det ligger nÄgonting paradoxalt i tanken pÄ styrd frivillighet. Betyder inte en frivillig handling nÄgot som sker spontant, sjÀlvvalt och oombett? Samtidigt som samhÀllet stÀller krav pÄ att organisationerna skall uppnÄ konkreta resultat, kan de frivilliga nÀr som helst hoppa av om det inte lÀngre kÀnns motiverande att stanna kvar. Detta medför att det Àven Àr viktigt för organisationerna att beakta de frivilligas motiv till engagemanget och tillfredsstÀlla deras personliga önskemÄl sÄ att de inte lÀmnar organisationerna.

NÀr Sovjetunionen anföll Finland 1939 bad Finland Sverige om hjÀlp. Sveriges regering beslutade att vara icke krigförande d.v.s. inte hjÀlpa Finland med reguljÀra styrkor för att hÄlla Sverige utanför kriget sÄ lÀnge det gick. En svensk frivilligrörelse skapades och totalt vÀrvades drygt 8000 man. Idag Äker över tusen svenska frivilliga om Äret pÄ internationella uppdrag runtom i vÀrlden, för att som det har varit hittills, bevara fred.

Bakgrund och problemdiskussion: Den traditionella redovisningen tillgodoser inte intressentensinformationsbehov dÄ aktivering av humankapital inte Àr möjligt. Företagen kompenserarbristen pÄ vÀrdering av humankapital i de finansiella rapporterna genom att lÀmna flertaletfrivilliga upplysningar om personalen i sina Ärsredovisningar. Tidigare studier har valt attfokusera pÄ rapporteringen av personalupplysningar i Ärsredovisningarna. Idag utgör bolagenshemsida det största mediet. Att enbart studera Ärsredovisningar kan dÀrför tÀnkas ge en bristfÀlligbild av den information som bolagen faktiskt kommunicerar ut till sina intressenter.Syfte: Uppsatsens primÀra syfte Àr att urskilja om upplysningar om humankapital, vad gÀllerslag och mÀngd, skiljer sig Ät mellan företagens Ärsredovisningar och deras hemsidor.AvgrÀnsningar: Samtliga tvingande upplysningar har exkluderats i studien.Metod: I uppsatsen har totalt 14 företag i industri- och materialbranschens Ärsredovisningaroch hemsidor studerats.

Kandidatarbetet Àr utfört inom kursen Att gestalta Offentliga Rum. Syftet med projektet har varit att bidra till en djupare förstÄelse för begreppen offentlighet och offentliga rum samt att ta fram och presentera ett förslag som kan förvÀntas förstÀrka Stortorgets funktion som ett offentligt rum i Karlskrona. Gemensamt för olika teoretikers definition av begreppet offentlighet Àr att det bestÄr av tvÄ delar. För att ett stadsrum ska kunna kallas för offentligt ska det vara allmÀnt ? det vill sÀga öppet och tillgÀngligt för alla ? samt gemensamt i motsats till privat.

Under 1900-talet har synen pÄ ideella organisationer och deras roll i samhÀllet skiftat. FrÄn att ha varit de som i stort sett stod för samhÀllets sociala omsorg till att ha en marginal roll under vÀlfÀrdsstatens storhetstid Àr de nu Äter pÄ framfart. I slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har det frÄn regeringens sida lagt allt mer fokus pÄ att stÀrka kommunernas stöd till anhöriga som vÄrdar Àldre och sjuka, och framförallt pÄ att ge de frivilliga en roll i detta. Det har avsatts stimulansmedel för ett utvecklat anhörigstöd och ett krav för att fÄ del av pengarna Àr att kommunerna ska anvÀnda minst en femtedel av bidraget till försöksverksamhet med nya eller fördjupade former för samverkan med frivilliga och ideella krafter. I en av SkÄnes kommuner bedrivs det sedan Är 2005 ett sÄdant projekt och uppsatsens syfte Àr att kartlÀgga hur kommunen och de frivilliga upplevt samarbetet i just detta projekt. Dessutom kommer samarbetet att analyseras utifrÄn teorier om frivilligsektorns roll och samverkan.

Senast som revisionsplikten var föremÄl för aktiebolagskommitténs arbete var 1995. SkÀlet som angavs dÄ för inskrÀnkning av revisionsplikten var att revisionen innebar en kostnad för företagen. Vid det tillfÀllet skedde inga Àndringar dÄ revisionsplikten ansÄgs förhindra ekonomisk brottslighet i framförallt de mindre bolagen med ett litet aktiekapital. Vid ett möte i mars 2007 betonade det Europeiska rÄdet kraftiga gemensamma insatser för att minska de administrativa bördorna för företag. Det betonades att smÄ och medelstora företags kostnader för revision och redovisning Àr sÀrskilt betungande.

Bakgrund och problem: Årsredovisningar har förĂ€ndrats mycket de senaste Ă„rtiondena och gĂ„tt frĂ„n att vara kortfattade finansiella dokument till att bli ett public relations dokument samt ökat kraftigt i omfattning och kommit att innehĂ„lla mer, exempelvis Corporate Social Responsibility. Hur har utvecklingen sett ut de senaste 100 Ă„ren och vad kan förklara den? Vad kan en lĂ€ngre tidsperiod pĂ„ studien tillföra? Vi utgĂ„r frĂ„n hela Ă„rsredovisningen och undersöker sedan delar av den. Kan tidigare studier pĂ„ exempelvis brittiska företag Ă€ven bekrĂ€ftas gĂ€llande ett svensk företag?Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att kartlĂ€gga och presentera den utveckling som skett av Ericssons Ă„rsredovisningar i ett lĂ€ngre tidsperspektiv gĂ€llande totalomfattning, frivilliga upplysningar och innehĂ„llet av sociala och utvecklande personalengagemang.

Uppsatsen redogör för tre svenska klÀdföretags miljöredovisningar och hur dessa uppfyller de kvalitativa egenskaperna: begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jÀmförbarhet. Dessa kvalitativa egenskaper ska enligt det internationella redovisningsorganet IASBs förestÀllningsram vara uppfyllda i de finansiella rapporterna som företagen lÀmnar. De tre klÀdföretag som vi har valt att undersöka har offentliggjort frivilliga miljöredovisningar. I dagslÀget finns det inga lagkrav pÄ hur frivilliga miljöredovisningar ska presenteras, dÀremot finns det olika rekommendationer. Vi menar att IASBs fyra kvalitativa egenskaper kan appliceras pÄ frivilliga miljöredovisningar i syfte att sÀkerstÀlla ett visst mÄtt av kvalitet.

Det finns ca 22 000 frivilliga hemvÀrnssoldater i hela Sverige för att skydda och stötta samhÀllet vid svÄra katastrofer. Dessa hemvÀrnssoldater övar och utbildar sig för att kunna stötta, bemöta och lösa svÄra uppgifter som skogsbrÀnder, översvÀmningar, epidemier eller eftersök av försvunna personer. Genom ett frilligt engagemang finns hemvÀrnssoldaterna för samhÀllet. Men vad skall HemvÀrnet, Norrbottensgruppen göra för att behÄlla den engagerade personalen för att fortsÀtta att stötta samhÀllet? Varför slutar frivillig personal och vad motiverar och vÀrdesÀtter hemvÀrnssoldaterna i sitt frivilliga engagemang? Att behÄlla frivillig personal omfattar mÄnga olika faktorer som motiverar en individ i sin befattning.

Syftet med denna c-uppsats har varit att kartlĂ€gga PensionĂ€rernas riksorganisations (PRO) roll inom Ă€ldreomsorgen i ÖsterĂ„kers kommun. I vilket avseende PRO Ă€r ett komplement eller en ersĂ€ttning till kommunens verksamhet. Den hĂ€r studien faller under kvalitativ forskning och bygger enbart pĂ„ skriftligt underlag. Materialet Ă€r PRO: s mĂ„l, handlingsprogram pĂ„ riksnivĂ„ och verksamhetsberĂ€ttelse 2004 för ÖsterĂ„kers kommun och kommunens mĂ„l, riktlinjer och verksamhetsberĂ€ttelse 2004. Studien har visat att frivilliga organisationer i nĂ€stan alla under-sökningar man har gjort har haft en stark roll inom den offentliga sektorn.

Kandidatarbetet Àr utfört inom kursen Att gestalta Offentliga Rum. Syftet med projektet har varit att bidra till en djupare förstÄelse för begreppen offentlighet och offentliga rum samt att ta fram och presentera ett förslag som kan förvÀntas förstÀrka Stortorgets funktion som ett offentligt rum i Karlskrona. Gemensamt för olika teoretikers definition av begreppet offentlighet Àr att det bestÄr av tvÄ delar. För att ett stadsrum ska kunna kallas för offentligt ska det vara allmÀnt ? det vill sÀga öppet och tillgÀngligt för alla ? samt gemensamt i motsats till privat.

Bakgrund och problem: Dagens redovisning har allt mer utvecklats till ett informationssystem ochföretagen förvĂ€ntas att, förutom den lagstadgade informationen, lĂ€mna ytterligare ochkompletterande frivillig information. Årsredovisningen Ă€r det mest heltĂ€ckande dokumentet överföretags verksamhet som finns tillgĂ€ngligt för allmĂ€nheten och fĂ„r dĂ€rför anses som det huvudsakligaupplysningsverktyget. Problemet idag Ă€r inte att företag utesluter information av frivillig karaktĂ€rutan snarare att den information som lĂ€mnas riskerar att bli allt för omfattande och mĂ„nga gĂ„ngersvĂ„rtolkad. DĂ„ utvecklingen gĂ„r mot en alltmer innehĂ„llsrik informationsgivning Ă€r det av stor vikt attrapporterna Ă€r tillförlitliga och relevanta.Syfte: Studien syftar till att visa hur den frivilliga informationen har förĂ€ndrats i Ă„rsredovisningenöver tid och att analysera denna förĂ€ndring med avseende pĂ„ anvĂ€ndbarheten för företagensintressenter. Rapporten syftar vidare till att belysa omrĂ„den som företaget anser vara sĂ„ viktiga att detas upp i Ă„rsredovisningen samt att se hur de olika omrĂ„dena behandlats över tid.AvgrĂ€nsningar: Frivillig information kan erhĂ„llas frĂ„n en mĂ€ngd olika kĂ€llor.

Sammanfattning:Audionomyrket har utvecklats frÄn ett assisterande till ett sjÀlvstÀndigt yrke. Framsteg inom forskning berörande audiologi stÀller höga krav pÄ audionomens kompetensutveckling. Internationellt har det undersökts hur kompetensutveckling kan förbÀttras, genom bildandet av frivilliga eller obligatoriska kompetensutvecklingsprogram, för att ge en sÀker patientvÄrd och en tillfredsstÀllande yrkesutveckling. I Sverige ansvarar varje audionom enskilt för sin kompetensutveckling. Det finns i dagslÀget inga studier som undersöker svenska audionomers instÀllning till att införa liknande kompetensutvecklingsprogram som finns internationellt, vilket Àr motivet bakom studien.