Bakgrund och problem: Kritiken mot en alltför byråkratisk och ineffektiv offentlig sektor ledde till att New Public Management växte fram i Sverige i slutet på 1980-talet. Detta inne-bar stora förändringar, med fokus på bl.a. kostnadskontroll och resultatmätning för att öka effektiviteten. Verksamheterna adopterade även ekonomistyrningsmodeller som ursprung-ligen utvecklats för den privata sektorn. Vissa offentliga verksamheter, inte minst sjukvården, har varit och är än idag utsatta för finansiella problem, ökad konkurrens och allmänhetens krav på bättre kvalitet.

Sammanfattning HIV/AIDS är en epidemi i Sydafrika och antalet kvinnor som lever med denna sjukdom ärhögre än män. Studiens frågeställningar var, att genom organisationsrepresentanterna ta reda på; vad berodde detta på, hur smittades dessa kvinnor och hur upplevde och hanterade de sin sjukdom. Vilken hjälp och stöd fick de för att de skulle kunna leva ett någorlunda normalt liv samt hur behandlades dessa kvinnor av omgivningen? Studiens metod var en kvalitativ studie bestående av fem intervjuer med personer som arbetar med dessa kvinnor inom den frivilliga organisationen, Treatment Action Campaign (TAC) i Kapstaden i Sydafrika.Vidare genomfördes en observationsstudie för att ge en ram för de genomförda intervjuerna.Studien visade att de olika kulturernas syn på kvinnor, kvinnornas ekonomiska beroende av sina män, männens sexvanor, fattigdom, våldtäkter och okunskap om sjukdomen var de faktorer som bidrog till att flest kvinnor än män blev smittade av HIV/AIDS.Genom TAC fick vi också kunskap om att HIV/AIDS var en stigmatiserad sjukdom vilket gjorde det svårt för vissa av dessa kvinnor att tala öppet om sin status vilket i sin tur gjorde att de inte kunde få hjälp, stöd, vård och medicinerig. Dessa kvinnor kunde bli misshandlade, stenade eller dödade på grund av sjukdomen, både av sina män och av andra i deras omgivning.Studien belyser även HIV/AIDS ur ett könsperspektiv eftersom det var fler kvinnor som smittades av sjukdomen..

Syftet med denna uppsats är att förklara om den frivilliga miljöredovisningen påverkar finansanalytikers investeringsbeslut. Vi vill dessutom försöka få klarhet i om en analytikers etiska motiv kan ge en förklaring på vilket sätt de påverkas av den legitimerande miljöinformationen. Studier som gjorts tyder på att allt fler börsnoterade och större publika onoterade bolag har börjat lämna en mer omfattande miljöinformation i sina årsredovisningar. En del företag försöker påverka intressenternas inställning till företagets verksamhet genom att försköna bl.a. miljöinformationen.

Bakgrund och problem: Forskning kring hur informationsutgivning påverkar ett bolags kostnadför kapital är mycket omfattande och relationen mellan mängden lämnade upplysningar och desskoppling till kostnad för kapital beskrivs som ett av de ?fundamentala sambanden? inomredovisning och finans (Leuz & Schrand, 2009). Sambandet har bland annat undersökts avBotosan (1997), som fann ett negativt samband mellan kapitalkostnad och upplysningsnivå iårsredovisningar. Botosan och Harris (2000) beskriver hur investerare på kapitalmarknaden drarnytta av kvartalsrapporter och vi finner det därför intressant att undersöka både årsredovisningaroch kvartalsrapporters påverkan på företagets kostnad för kapital.Syfte och Avgränsningar: Vi ämnar besvara vår forskningsfråga med utgångspunkt frånBotosans (1997) studie och hennes valda variabler för mätning av upplysningsnivå. Studienundersöker årsredovisningar för 2010 och kvartalsrapporter för Q3 2011.

Syftet med denna studie är att beskriva och förklara vad börsnoterade företag redovisar som socialt ansvar. Fokus i denna uppsats är att granska vad företag själva lägger störst vikt vid i sitt frivilliga arbete i upprättandet av en hållbarhetsredovisning och vilket socialt ansvar de anser sig ta..

Att nyttja Internet är för de flesta människor ett vardagligt och helt naturligt fenomen. Dock är det inte alltid i en underhållande och positiv bemärkelse som redskapet nyttjas. Syftet med studien är att försöka lyfta fram och synliggöra det växande problemet med kränkande behandling via nätet, som tenderar att bli en alltmer vanlig företeelse bland ungdomar. Grunden i studien är att först klargöra vad kränkande behandling är, och därefter hur kränkande behandling över nätet kan se ut. Vidare granskas vilka psykiska följder den utsatta individen kan drabbas av, samt hur skolan kan arbeta i ett förebyggande syfte.

Frågeställning:        ? Hur kommer kvalitetssäkringen av redovisningskonsultens arbete att utföras när frivillig revision råder? ? Kommer den frivilliga revisionen att påvisa en ökning av den ekonomiska brottsligheten och hur kommer detta i sådana fall att hanteras av branschen och dess kontrollerande organ?Syfte:                       Uppsatsen syftar till att undersöka och analysera hur den faktiska kvalitetssäkringen sker för redovisningskonsulters arbete i de fall ingen revision längre utförs, samt att utreda hur den ekonomiska brottsligheten påverkas av den frivilliga revisionen.                  Metod:                     Uppsatsen utgår från en kvalitativ studie där verkligheten har studerats för olika respondenter och deras organisationer. Totalt genomfördes sex intervjuer med åtta respondenter verksamma på redovisnings- och revisionsbyråer, Skatteverket samt Sveriges Redovisningskonsulters Förbund. En teorigenomgång görs också för ämnesrelevanta områden.Slutsats:                   Införandet av den nya lagen har resulterat i att kvalitetssäkring har blivit allt viktigare då auktorisation för redovisningskonsulter är i fokus när det gäller valmöjligheten om frivillig revision råder.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om aktieprisets volatilitet förändras signifikant i samband med annonseringen av en VD-avgång. En eventstudie tillämpades med aktieprisets volatilitet som mått. Modelleringen har utgått ifrån ?Constant Mean Return Model?. Studien är baserad på 67 VD-avgångar från 53 olika företag på Stockholmsbörsens A-lista mellan åren 1999-2005.

Samhällets intresse för miljörelaterade frågor ökar stadigt och alltfler engagerar sig för miljön. För företag är miljöredovisningen ett viktigt sätt att visa och förmedla sina intressenter om det miljöarbete som bedrivs. Utbudet av frivilliga miljö- och hållbarhetsredovisningar har ökat sedan 90-talet och idag miljöredovisar både privata och kommunala bolag. Vår utgångspunkt i uppsatsen är att kommunala och privata bolag miljöredovisar av olika anledningar. Vi har därför i vår undersökning försökt komma fram till skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning, vilket gjorts med hjälp följande problemformulering: Vilka skillnader finns mellan privata och kommunala bolags frivilliga miljöredovisning? Syftet med vår uppsats har varit att utifrån intressentteorin, legitimitetsteorin och institutionell teori komma fram till skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning.

Vi lever i en komplicerad värld och ett mångfalt samhälle. Vi utsätts för mängder av fakta och informationslödde som eleverna måste förhålla sig till och ta ställning till. För att våra elever ska kunna klara denna utmaning måste de utrustas med förmågor och förståelse, att kunna lösa de problem vi står inför. Syftet med studien är att beskriva och analysera gymnasieelevers uppfattningar om hållbar utveckling i relation till läroplanen för de frivilliga skolformernas mål. Förutom vetenskapliga fakta måste eleverna förvärva sig värderingar och förståelse för att vara aktiva och ansvarsfulla medborgare. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna har positiva uppfattningar om begreppet hållbar utveckling, eleverna anser att det finns hinder för undervisningen i hållbar utveckling, eleverna tycker också att det behövs förbättringar i undervisningen.

Företagens intressenter har ökat betydligt då allt fler privatpersoner sparar i aktier eller fonder, vilket även ökat deras behov av information. Årsredovisningen utgör sannolikt den viktigaste länken i den information om ett företag som olika intressentgrupper förfogar över för analys. Investerare efterfrågar information så att de kan värdera företagen och ta investeringsbeslut. Ett incitament för företagen att publicera frivillig information är att konkurrensen efter investerare på kapitalmarknaden är hård. Den frivilliga informationen i årsredovisningarna innebär en kostnad för företagen.

This paper examines how the ideal of manhood is portrayed and constructed and how the participation of Swedish soldier volunteers are motivated and legitimatized. The purpose of this examination is to gain understanding and knowledge about the Swedish soldiers in the Swedish brigade, how they legitimatize and motivate their participation and how the ideal of manhood is portrayed and constructed. The study is based on material from the war archive in Stockholm. The empirical material is composed by letters and propaganda material. In the analysis of the empirical study, there have been two theories used which are Eric Hobsbawms historical method and theory about invented traditions and Peter Aronssons historical method and theory about ?historiebruk? and legitimacy.

Bakgrund och problem: Medarbetarna och den kompetens de besitter, så kallat humankapital,har blivit en allt viktigare tillgång för företagen och en kritisk framgångsfaktor. Dennatillgång har ökat i betydelse i förhållande till de mer klassiska, materiella tillgångarna. Dockuppstår problem inom redovisningen då det inte är tillåtet att aktivera personalen som en tillgångi företagens balansräkning. Detta resulterar i att den finansiella rapporteringen blir missvisande.För att komplettera den finansiella rapporteringen och återge en mer rättvisande bildlämnar företagen frivilliga upplysningar om personalen. Tidigare studier som genomförts föratt undersöka de frivilliga personalupplysningarna har studerat årsredovisningar, men idaganses hemsidan vara företagens viktigaste verktyg för att kommunicera med sina intressenter.Samtidigt finns det de som hävdar att det som återges på hemsidan är en kopia av informationeni årsredovisningen.

Inledning: Sjukvården är beroende av frivilliga bloddonatorer. Det behövs alltid fler bloddonatorer då vi med dagens sjukvård kan utföra alltmer avancerad kirurgi samt rädda och hjälpa allt fler sjuka samt skadade, med hjälp av blod från frivilliga donatorer.Syfte: Syftet var att undersöka vilka skäl som anges till att inte donera blod, samt undersöka om viljan att ge blod skiljer sig beroende på kön, ålder och om man har yrkes- eller studieanknytning till sjukvård. Syftet var också att undersöka vilka faktorer potentiella blodgivare anger som motiverande till att donera blod.Metod: Denna uppsats baseras på en kvantitativ tvärsnittsstudie, bestående av en webbenkät som delats av författarnas på det sociala mediet Facebook. Enkäten vände sig till personer som enligt blodcentralens kriterier får donera blod, totalt inkom 90 svar, med ett bortfall på totalt 11 personer. Enkäter analyserades sedan kvantitativt med hjälp av statistikprogrammet SPSS.Resultat: Studien visar att den vanligaste orsaken till att respondenten inte gått och donerat blod är att de tillfrågade har tänkt på det men att det inte blivit av.

Bakgrund: I en allt mer internationell värld finns det idag ett tryck från intressenter att företag ska ge en mer snabb och öppen information om deras ansvarstagande, varför företag idag väljer att lämna ut mer information i årsredovisningen än vad som är lagstadgat. Den frivilliga information som företag presenterar utgörs bland annat av VD-brevet. VD har en viktig roll i företaget, inte främst för att skapa förtroendekapital hos företagets intressenter. Studier visar att VD-brev ofta innehåller ord som tyder på att VD försöker försköna framställningen av företagets resultat samt att de ofta själva vill framställa sig i en ofelbar självbild.Problemformulering: Vilken information presenterar företagen i sina VD-brev?Syfte: Rapportens syfte är att studera och redogöra för den information som uppges i VD-brev från 2010 i sex företag, vilka är verksamma inom två olika branscher, samt se eventuella likheter och skillnader mellan branschernas VD-brev.Metod: För att kunna besvara studiens problemformulering har en kvalitativ metod används och en textanalys på sex företags VD-brev har där gjorts.