Syfte med denna uppsats är att göra en beskrivning och analys av redovisningspraxis i några idrotts ? och handikappföreningar.Vår metod är litteraturstudie, insamling av information genom frågeformulär och personliga intervjuerSamtliga undersökta föreningar har ordnad bokföring Föreningar har anställd personal som driver den dagliga verksamheten. Vår slutsats är att undersökta ideella föreningar avslutar sina räkenskaper med års/ekonomisk redovisning. Inga av undersökta föreningar använder fullt ut gällande redovisningsnormer. Våra hypoteser har inte fått stöd i empiriska materialet..

År 2002 tog EU och International Accounting Standard Board (IASB) beslutet att alla noterade företag ska följa de internationella reglerna International Financial Reporting Standards (IFRS). Detta medförde dock att regelverket för de mindre noterade företagen blev alltför komplicerat. Därför beslutade Bokföringsnämnden år 2004, att ändra inriktningen på normgivningen och började arbetet med K-projektet. Här delas företagen in i fyra olika kategorier (K1-K4) beroende på storlek och företagsform. Företagen kan till dess att alla de viktigaste delarna i lagstiftningen trätt i kraft, välja att tillämpa reglerna inom sin aktuella kategori eller fortsätta med nuvarande regler. Denna uppsats inriktar sig på enskilda näringsidkare som tillhör Kategori 1 och har en nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor.

Grunden till denna studie är att se om det uppstått någon förändring för företag i relation till banker efter avskaffandet av revisionsplikten. Huvudpunkterna i denna uppsats behandlar lån och räntor hos banker samt kvaliteten i årsredovisningarna från bankernas sida.År 2006 gav Regeringen Justitiedepartementet i uppdrag att se över reglerna vad beträffar revisionsplikten för småföretag. Detta skulle komma att resultera i en utredning som lämnades in 2008 vilket innebar att revision blev frivillig för vissa företag. De nya bestämmelserna vad beträffar revisionsplikten blev lagstadgade den 1 november 2010 och kom till att beröra ca 250 000 aktiebolag. Kriterier som skulle komma att gälla för att ha kvar revision var om bolaget under de senaste två räkenskapsåren uppfyllde minst två av dessa krav:? I medeltal fler än 3 anställda.? Balansomslutning 1,5 miljoner kr.? Nettoomsättning 3 miljoner kr.Slutsatsen i denna studie är att det varken skett någon förändring i lånemöjligheter eller i räntevillkor för företag efter avskaffandet av revisionsplikten.

BAKGRUND OCH PROBLEM: IAS 19 är en erkänt komplex standard som efter flera tidigare förändringar nu återigen är föremål för omarbetning. En av förändringarna är att korridorregeln som alternativ för redovisning av aktuariella vinster och förluster tas bort. Forskning visar att många företag samlat på sig stora pensionsförpliktelser och det kan därför finnas viss skepsis kring förändringen. Därför är det intressant att diskutera effekterna av förändringen.SYFTE: Att diskutera vilka effekter den föreslagna förändringen på IAS 19 kan få på företags finansiella ställning och resultat samt redovisningens förmåga att uppfylla de kvalitativa egenskaperna.AVGRÄNSNINGAR: Uppsatsen fokuserar på den del i utkastet som handlar om korridorregelns borttagande. Undersökningen omfattar bara företag noterade på Nasdaq OMX Large Cap samt 60 av 227 st.

Denna studie utgår från ett problemområde och en hypotes, nämligen den att det inom biståndshandläggningen finns en svårighet då det gäller självbestämmande och delaktigheten för den äldre i biståndshandläggningen.Syftet med denna studie är att öka kunskapen och förståelse för hur biståndshandläggarna beaktar den äldres självbestämmande och delaktighet vid biståndshandläggningen samt vad det innebär för biståndshandläggaren. För att besvara syftet finns det tre frågeställningar.? Vad innebär självbestämmande och delaktighet för biståndshandläggaren vid en behovsbedömning?? På vilket sätt tar biståndshandläggaren hänsyn till den äldres självbestämmande under behovsbedömningen?? På vilket sätt tar biståndshandläggaren hänsyn till den äldres delaktighet under behovsbedömningen?Metoden jag har använt mig utav är kvalitativ och studien bygger på intervjuer. Dessa intervjuer har genomförts med 5 olika individer som alla jobbar som biståndshandläggare, utifrån socialtjänstlagen med inriktning mot äldre. Mitt resultat visar att biståndshandläggarna upplevde att självbestämmande är, när insatserna bygger på en frivillig överenskommelse med den enskilde, men också att den äldre själv får bestämma över sin tillvaro.

Finansiell information är att anses som värderelevant om den kan användas av intressenter i deras värderingsbeslut. Ett värderelevant tal bör således påverka ett företags marknadsvärde. Utifrån Easton och Harris (1991) avkastningsmodell undersöker vi relationen mellan resultat och avkastning före (2001-2004) och efter (2005-2008) införandet av IFRS/IAS-förordningen. Vi utvecklar avkastningsmodellen genom att bryta ut minskningen av goodwillpostens värde från resultatet för att på så sätt undersöka goodwillkomponentens värderelevans. Vi finner att värderelevansen hos de undersökta variablerna försämrats mellan perioderna, och att de nya redovisningsstandarderna gällande redovisning av goodwill inte gett resultat..

Bakgrund och problemdiskussion: Earnings management kan v?cka fr?gor om trov?rdighet i den finansiella rapporteringen d? problematiken ligger i m?jligheten att vilseleda redovisningen. Anv?ndningen av ?big bath?-strategier och goodwillnedskrivningar kan skapa en snedvriden bild av f?retagens l?nsamhet genom att p?verka f?retagens redovisning. Utifr?n den unika ekonomiska situationen som COVID-19 utgjorde, samtidigt som regeringen tillhandah?ll omfattande krisst?d till f?retag, uppst?r nyfikenhet f?r hur f?retag kan ha hanterat sin redovisning, inklusive nedskrivningar av goodwill, under pandemin. I enlighet med IFRS ska f?retag genomf?ra ?rliga nedskrivningspr?vningar av goodwill, men p? grund av f?retagsledningens m?jlighet till diskretion?ra bed?mningar v?cks fr?gan om nedskrivningar av goodwill anv?nds som en form av earnings management i st?llet f?r att ?terspegla den korrekta bilden av f?retagens finansiella st?llning. Syfte: Syftet med studien ?r att studera omfattningen av nedskrivningar av goodwill bland b?rsnoterade f?retag i Sverige under COVID-19, samt om det finns tecken p? earnings management. Metod: Studien till?mpar en kvantitativ metod med deduktiv ansats.

Goodwill har under en längre tid varit ett av redovisningens stora problemområden. Debatten om redovisning av detta komplexa begrepp har pågått länge. Frågan om tidsperioden för avskrivningar eller om koncernmässig goodwill överhuvudtaget skall skrivas av har varit en av de mest omstridda redovisningsfrågorna.International Accounting Standards Board är ett oberoende organ vars åtaganden är att fastställa standarder inom redovisning och finansiell rapportering. IFRS är det regelverk som ges ut av IASB. Utvecklandet av IFRS sker genom en internationell process däralla intressenter (nationella normgivare, utgivare och användare av finansiella rapporter, revisorer mm) som berörs är beviljade att delge sin uppfattning.

Goodwill har under en längre tid varit ett av redovisningens stora problemområden. Debatten om redovisning av detta komplexa begrepp har pågått länge. Frågan om tidsperioden för avskrivningar eller om koncernmässig goodwill överhuvudtaget skall skrivas av har varit en av de mest omstridda redovisningsfrågorna.International Accounting Standards Board är ett oberoende organ vars åtaganden är att fastställa standarder inom redovisning och finansiell rapportering. IFRS är det regelverk som ges ut av IASB. Utvecklandet av IFRS sker genom en internationell process däralla intressenter (nationella normgivare, utgivare och användare av finansiella rapporter, revisorer mm) som berörs är beviljade att delge sin uppfattning.

Inledning: Redovisning handlar i grunden om att bolagen fo?rser sina intressenter med den information dessa beho?ver fo?r sitt beslutsfattande. Fo?r att redovisningen skulle vara anpassad efter bolagets storlek bo?rjade BFN utvecklingen av K-projektet 2004. Detta har resulterat i fyra kategorier med samlade regelverk, K1-K4.

Immateriella tillgångar är i de flesta företag till mängden fler än de materiella tillgångarna. Därför har intresset för de immateriella tillgångarna ökat i dagens samhälle. Företag kan antingen välja mellan att aktivera eller kostnadsföra de immateriella tillgångarna. Aktivering innebär att den immateriella tillgången bokförs som en tillgång i balansräkningen. En avskrivning görs årligen över nyttjandeperioden.

Syftet med denna studie var att undersöka hur klienter med en tidigare missbruksproblematik och behandlare inom missbruksvård upplevde behandlingsrelationen, motivationen och förändringsprocessen hos klienten. Studien baserades på en kvalitativ metod där sju respondenter deltagit i semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av fyra klienter och tre behandlare. Respondenternas utsagor har analyserats utifrån begreppen behandlingsrelation, motivation och livssituation. De teorier som använts är empowerment, motivationsrelation, demotivationsrelation och Stages of change-modellen.

De senaste åren har flödet av regler, normer och praxis inom redovisningen ökatlavinartat och det finns inte minsta tillstymmelse till avmattning. Särskilt har influenserfrån den internationella normgivningen varit starkt påverkande. Bokföringsnämnden(BFN) arbetar just nu med ett projekt som innebär en förenkling av redovisningsreglerna,bland annat i samarbete med Skatteverket (SKV). Genom att ta fram samlade regelverkför fyra kategorier av företag hoppas nämnden att redovisningen ska bli mindreavancerad och tydligare för bolagen. Först ut ändrades reglerna för enskilda näringsidkaresom omsätter högst tre miljoner kronor årligen.

Intresset för att redovisa hållbarhetsinformation har ökat kraftigt sedan 1990-talet. Denna redovisning fick till att börja med följa med som en bilaga till den årliga finansiella redovisningen. När det sedan blev allt vanligare med denna sorts redovisning, och redogörelserna dessutom tenderade att öka i omfattning, började man separera det som man idag kallar för hållbarhetsredovisning från den finansiella redovisningen. Trots att det fortfarande är en relativt liten andel företag som upprättar hållbarhetsredovisningar runt om i världen, så har det blivit en vanlig standard bland många stora internationella företag. Granskning av hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt fenomen och det är endast en handfull svenska företag som låter granska sina hållbarhetsredovisningar.

Föreliggande arbete är en redovisning av en attitydundersökning som gjordes 2010, gällande gymnasieelevers uppfattning om i vilken grad de nationella proven är rättvisa. Studien visade att eleverna överlag var positiva till proven både gällande det proven mätte samt bedömningen av proven. Vissa oregelbundenheter som bröt mönstret kunde dock påvisas. Slutsatsen blev att elevernas upplevelse av rättvisegraden är viktig för provens existensberättigande samt att central, från lärare och elever distanserad, rättning och bedömning av proven är eftersträvansvärd..