Konvergerande ekonomier har gett upphov till nya behov såsom ett internationellt standardiserat redovisningssystem. I EU gäller sedan den första januari 2005 för noterade företag International Accounting Standards Boards (IASBs) system kallat IFRS. Detta regelsystem styr bland annat vilken information som företag ska lämna kring sina finansiella instrument. Just dessa regler är dock i en utvecklingsfas, vilket ledit till att företag för 2005 års årsredovisningar fått välja mellan att redovisa efter den äldre standarden IAS 32 eller den nyare vid namn IFRS 7. Svenska storbanker har genomgående valt att redovisa efter den nyare standarden.Trots att införandet av IFRS 7 till stor del är motiverat av en strävan efter att öka användares förståelse för hur finansiella instrument påverka företags exponering för finansiella risker så varnas det för att 2005 års årsredovisningar inte alltid blir jämförbara, då bland annat på grund av den valfrihet som företag har.

Syftet med den här uppsatsen är att få en bild över hur en controller arbetar i ett medelstort företag. Studien har genomförts med en fallstudie av två företag över en tre veckors period. Studien visar att controllers i medelstora företag har många olika arbetsuppgifter. Controllern tenderar att arbeta med redovisning och den framtida styrningen av företaget har en lägre prioritet. Hursomhelst har vi funnit att en controller i ett medelstort företag har fler arbetsuppgifter än vad litteraturen beskriver att en controller har.

Friluftsplanen är ett frivilligt dokument som enbart beskriver friluftslivets intresse i kommunen. Detta för att dokumenten är frivillig och att det inte finns några bestämmelser om vad ett friluftsdokument ska innehålla. Detta arbete är en fallstudie som syftar till att undersöka om friluftsdokumenten innehåll. Friluftsplanen visade sig ofta vara del i annan plan eller program vilket innebar att arbetet breddades och kom att undersöka flera friluftsdokument med olika namn. Innehållet i friluftsdokumenten analyserades och jämfördes sinsemellan.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur IFRS 3 och IAS 36 påverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur nedskrivning av goodwill påverkar redovisningens kvalitativa egenskaper. Syftet är även att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen.Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen är gjorda utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på data från litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor.

I dagsläget samlas data från tunneldrivning in manuellt och skrivs sedan in i ett dataprotokoll.Dessa protokoll används sedan som dokumentation och redovisning gentemot beställaren. Föratt effektivisera denna datahantering har här en ny systembeskrivning upprättats. Värdena som inhämtas från tunneldrivningsmaskinerna skall automatiskt skickas över till en databas, vilket innebär att all information kommer att vara digital. Syftet är att utveckla ett nätverk som är kopplat mellan maskinerna nere i tunneln och datorerna på kontoret.Alla viktiga värden som fås i samband med bergdrift ska samlas från olika tunnelprojekt och lagras i en databas. Med viktiga värden menas all tänkbar typ av data som ärtill nytta för kalkylering, uppföljning, ekonomi och KMA (kvalitet, miljö och arbetsmiljö) för projektet som t.ex.

Bakgrund och problem: Utvecklingen inom redovisningen har gått mot förenkling och att denadministrativa bördan skall lättas för mindre aktiebolag. Detta har lett till att Bokföringsnämnden harstartat K?projektet som ska ge företagen möjlighet att välja ett samordnat och förenklat regelverk. Idet nya projektet har framförallt kategorin som gäller för mindre aktiebolag, K2, varit hettomdebatterat. Författarna tycker därför att det är intressant att studera vad som skulle hända medredovisningen i ett specifikt FoU?företag vid en övergång till detta regelverk då diskussioner förts omdenna typ av företag kan komma att stöta på problem.

Syftet med vår uppsats var att vi ville, genom intervjuer med familjehemsföräldrar och socialsekreterare, få kunskap om och djupare förståelse för små barn som lever i familjehem. Våra frågeställningar blev därmed: Vilka erfarenheter har familjehemsföräldrar/socialsekreterare av små barn som placeras? Vid ett omhändertagande, hur kan man bibehålla relationen mellan barn och biologiska föräldrar och vilka möjligheter har barn att knyta an till familjehemsföräldrar? Hur skiljer sig en placering som är frivillig från en tvångsplacering? Vilka erfarenheter har familjehemsföräldrar/socialsekreterare angående barns återförening till biologiska föräldrar? Resultatet från intervjuerna visade på att såväl familjehemsföräldrar som socialsekreterare upplever svårigheter vid placering av små barn och att man bäst bevarar relationen mellan biologiska föräldrar och barn genom kontinuerliga umgängen. Familjehemsföräldrar har inte upplevt några svårigheter för barnet att knyta an till dem och de har skilda erfarenheter av vilken form av placering som är mest gynnsam för barnet. Både familjehemsföräldrar och socialsekreterare framför att målet är att barnet ska återförenas med ursprungsfamiljen, men de kan se svårigheter när barnet känner tillhörighet i familjehemmet..

Den här studien ämnar förklara hur bedömningar av skogstillgångar till verkligt värde har påverkat värderelevansen mellan redovisningen och börsvärdet för svenska skogsbolag noterade på Stockholmsbörsen.Studien har ett positivistiskt perspektiv som utgångspunkt vilket innebär en föreställning om att det existerar en objektiv värld utanför forskarna själva. En deduktiv ansats tillämpas där teori insamlas i syfte att skapa förväntningar om hur verkligheten ser ut för att sedan samla empiri i syfte att jämföra med teorin. Studien präglas av en kvantitativ metod med kvantifiering av primärdata från årsredovisningar och sekundärdata från Avanza samt OMX Nordic.Studien visar att samtliga av de tre undersökta bolagens materiella anläggningstillgångar -med de biologiska tillgångarna inräknade- steg kraftigt under redovisningsåret 2005. Detta var samma år som IAS 41 trädde i kraft och redovisning till verkligt värde av skogstillgångar blev obligatoriskt för skogsbolag noterade på Stockholmsbörsen. Utifrån studiens resultat förefaller det att redovisning till verkligt värde höjer redovisningens värderelevans - även för bolag med stora innehav av växande skog.Ett förslag på framtida forskning kan vara en kvalitativt inriktad studie där både privata och institutionella investerares åsikter på området insamlas - förslagsvis genom intervjuer eller enkäter.

Detta examensarbete är utfört på Institutionen för teknik och naturvetenskap på Linköpings universitet som en avslutade del av mina studier i Medie- och Kommunikationsteknik. Målet med examensarbetet vär att utveckla ett datorspel med Macromedia Director i vilket man kan spela mot andra spelare över Internet.Examensarbetet ska också resultera i en presentation av några av de tillgängliga metoderna för att skapa nätverksapplikationer med Macromedia Director.Rapporten inleds med en teoridel som beskriver Macromedia Director och vad det kan användas till, samt en redovisning av olika metoder för att skapa nätverksapplikationer i Macromedia Director. Därefter följer en beskrivning hur spelet är uppbyggt och en genomgång av de viktigaste funktionerna. Programkoden till dessa funktioner finns i bilagorna till rapporten..

Background: To maintain or increase the trust in the market, companies can disclose more voluntary information in the annual reports. According to prior research the annual report is the primary source of information for small shareholders and investors. Thus, it is of interest to investigate why companies chose to report the voluntary information inquired by this group. Purpose: We investigate some company-specific factors to decide whether these determine the extent of voluntary information, particularly inquired by small shareholders and investors, in the annual reports of listed Swedish companies. We also aim to discuss underlying causes for our result.

Detta utvecklingsarbete är utfört på Komvux i Kalix med syfte att utveckla och fördjupa ett gruppcentrerat lärande genom att använda PBL. Arbetet genomfördes under sex veckor och bestod av en inledande planeringsvecka följt av fyra veckor för genomförande och avslutades med en utvärderingsvecka. Undersökningen visade att eleverna utvecklat sig på följande områden: informationssökning, strukturering, muntlig redovisning, kritisk granskning samt arbete i grupp. I utvärderingen fann vi att eleverna särskilt uppskattade den ökade gruppkänsla som momentet medförde. De ansåg att PBL-momentet skapat en grupp av vad som tidigare var en samling individer.

Bakgrund: Medelåldern ökar i dagens samhälle, det uppskattas att cirka 17 % av Sveriges befolkning är 65 år och äldre. Beräkningar visar att år 2030 kommer antalet människor över 80 år vara cirka 750 000. Med en sådan utveckling ställs det högre krav på vad samhället har att erbjuda sina äldre. Här har olika frivilligorganisationer börjat spela en viktig roll för äldreomsorgen. Syfte: Syftet var att belysa personalens upplevelser av och uppfattning om vilken inverkan frivilligorganisationers besök har på den äldre och verksamheten i äldreomsorgens särskilda boenden i Karlskrona kommun.

Bakgrund: Många företag är exponerade mot ränte- och valutarisk. För att hantera de konse- kvenser som dessa kan medföra använder sig företagen av derivat. Dessa har tidiga-re inte inkluderats i företagens finansiella rapportering utan redovisats off-balance. När noterade koncerner från och med 1 januari 2005 skall tillämpa IFRS och då speciellt IAS 39 kommer denna redovisning att förändras. I standarden föreskrivs kontinuerlig omvärdering av derivat till verkligt värde vilket kommer att medföra att noterade koncerner drabbas av svängningar i de finansiella rapporterna.

Revision i samtliga aktiebolag infördes dels för att ge ägare bättre kontrollmöjligheter samt för att hjälpa till att bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Revision innebär en trygghet för företagets intressenter då de vet att informationen är granskad av oberoende part. Tidigare studier visar att små företag ofta har sämre kvalitet på redovisningen jämfört med stora. En förklaring till detta är att små företag saknar internkontroll och kunskap om hur redovisningen skall upprättas. Brist på internkontroll leder även till att dessa företag är speciellt känsliga för fel och bedrägerier.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om informationsmängden i ?VD har ordet? kan relateras till årets resultat före skatt och om informationsmängden har förändrats de senaste åren. Studien syftar också till att öka förståelsen för vilka trender som idag återfinns i den offentliga debatten, och vad som förväntas presenteras i årsredovisningarna.Med utgångspunkt i den offentliga debatten om årsredovisningar konstrueras en kodningsmall. Mallen består av ett antal informationskriterier, för varje informationskriterium som uppfylls i ?VD har ordet? ges det undersökta företaget ett poäng.