Syftet med det här examensarbetet är att få en djupare förståelse och mer kunskap om förskollärares syn på lek. Mina frågor är: Vad är lek och vad är lärande enligt förskollärare? Hur använder sig förskollärare leken för att utveckla barns lärande? Jag har gjort fem intervjuer med förskollärare från en förskola. Utifrån mina frågeställningar visar resultatet att: Leken är lärande av det vardagliga livet. Leken är frivillig och ska vara rolig.

Bakgrund och problem: År 2005 beslutade EU att alla noterade företag inom unionen måste följa IASBs regelverk gällande koncernredovisning. Detta var ytterligare ett steg för att öka den internationella jämförbarheten mellan företags redovisning. Företag inom EU har i och med det nya regelverket snarlika regler jämfört med de amerikanska US GAAP, även om vissa mindre skillnader kvarstår. Tidigare forskning har visat att europeiska företag gör lägre nedskrivningar av goodwill, samt att trenden är att andelen goodwill ökar i Europa medan den ligger på en mer stabil nivå i USA (Markovic & Senay Oguz, 2011). Sverige är tydligt exempel på ett europeiskt land där andelen goodwill har ökat kraftigt sedan 2005 samtidigt som nedskrivningarna varit blygsamma (Marton, Runesson & Catasus, 2011).

Enligt IAS 40 ? Förvaltningsfastigheter, definieras förvaltningsfastigheter som ?mark eller byggnader eller del av byggnad som innehas i syfte att generera hyresinkomster eller värdestegring?. Onoterade fastighetsbolag i Sverige har idag möjlighet att välja mellan att värdera sina fastigheter till anskaffningsvärde eller verkligt värde.IAS ? International Accounting Standards är en internationell redovisningsstandard inom EU som började tillämpas i januari 2001, men blev obligatorisk för börsnoterade bolag år 2005. Dessutom har alla medlemstater möjlighet att lagstifta om IAS-redovisning i icke-noterade bolag.

Bakgrund och problem: År 2002 antogs EU-parlamentets och rådets förordning omtillämpning av internationella redovisningsstandarder, den så kallade IAS-förordningen. Förde svenska bolagen innebar detta att IFRS skulle tillämpas i noterade bolagskoncernredovisningar från och med 1 januari år 2005. Redovisning enligt IFRS innebär i stortatt tillgångar i större utsträckning skall värderas till verkligt värde istället föranskaffningsvärde, samt ökade krav på tilläggsupplysningar. Bolag som ingår i en koncern ärsjälvständiga juridiska enheter. Om dessa skulle tillämpa IFRS fullt ut skulle detta orsakaproblem då det finns en koppling mellan redovisning och beskattning i Sverige.

I januari 2012 ändrades rekvisitet frivillig till på eget initiativ för rättelse av oriktig uppgift i samband med skatteförfarandelagens införande. Enligt förarbetena ska detta förstås som en utvidgning som möjliggör rättelse även efter Skatteverkets information om generell kontroll. Ändringen har vidtagits eftersom information i media om kontrollaktionerna utgör ett effektivt kontrollmedel och förmår fler rättelser. Lagändringen är dock kortfattad och många tolkningar återstår att göras av rättstillämparen avseende när möjligheten till rättelse är förtagen. Jag anser att rättelsen utvidgats som en följd av informationsutbytesavtalen och Skatteverkets agerande med anledning av dem.

Bakgrund: Immateriella tillgångar såsom kundrelationer, varumärke och teknologier utgör ofta den drivande faktorn för att ett företag beslutar att förvärva ett annat företag. Sådana tillgångar representerar ofta en väsentlig del av förvärvade värde. År 2005 infördes en ny reglering gällande upprättande av koncernredovisningar. Den nye standarden IFRS 3 medförde att i samband med företagsförvärv ska man identifiera och separera immateriella tillgångar från goodwill. Standarden skulle bidra till att redovisning av förvärv blir tydligare och mer jämförbar och därigenom redovisningens användbarhet kommer att ökaProblem: Författaren till denna uppsats ville undersöka om redovisning av immateriella tillgångar i samband med rörelseförvärv har förbättrats jämfört med likadana studier genomförda strax efter införande av IFRS.Syfte: Syftet med denna studie är att granska om regler i IFRS 3 efterlevs genom att undersöka om det har blivit några förbättringar när det gäller identifiering av immateriella tillgångar och om företagen lyckades placera tillräckliga upplysningar i sina årsredovisningar.Avgränsningar: Rapporten avgränsar sig till de immateriella tillgångar som uppkommer som en del av företagsförvärv.

I samband med klimatdebatten har flygbranschen blivit starkt kritiserad för utsläppen av koldioxid. Vissa flygbolag har infört frivilliga koldioxidkompensationssystem för sina flygresenärer, i syfte att hantera dessa utsläpp. Vårt syfte är att analysera flygresenärers attityder till frivilliga koldioxidkompensationssystem för att diskutera möjligheten till samverkan inom miljöområdet mellan flygbolag och flygresenärer. Uppsatsen baseras på en enkätundersäkning bland 300 flygresenärer och på tre intervjuer med chefer inom SAS Danmark. Analysen görs utifrån teorier om CSR och co-creation mellan företag och kunder.

Arbetet handlar om hur förskollärare arbetar med antalsuppfattning i förskoleklass och vad de utgår ifrån för material i detta arbete då deras läroplan Lgr 11 (Skolverket, 2011) inte har med något om antalsuppfattning. Förskoleklass är övergången mellan förskola och skola från hösten då eleven fyller sex år. Det är en frivillig skolform. Syftet med arbetet var att besvara följande frågeställningar: Hur arbetar lärare i förskoleklass med antalsuppfattning? Vilket material utgår lärarna från i sitt arbete med antalsuppfattning? Vi har använts oss av en kvalitativ undersökning.

Sedan ?de? internationella ?redovisningsstandarderna ?info?rdes ?2005 ?har ?redovisningen ?av ?inkomstskatt ?blivit ?mer ?transparent. ?Fo?retagens ?omgivning ?sta?ller ?allt ?ho?gre ?krav ?pa? ?att ?intressenterna ?skall ?fo?rses ?med ?upplysningar ?ga?llande ?vad ?som ?pa?verkar ?deras ?inkomstskatt. ?Thomas ?Andersson, ?partner ?pa? ?Deloitte ?och ?verksam ?pa? ?avdelningen ?Corporate? and ?International ?Tax ?Services, ?ma?rker ?i ?sitt ?arbete ?att ?klienterna ?har ?ett ?sto?rre ?intresse ?fo?r ?effektiv ?skatt.? Betydelsen ?av ?att ?fra?mst ?a?gare ?och ?investerare ?skall ?fa? ?fullsta?ndig ?och ?anva?ndbar ?information? om ?fo?retagens ?effektiva ?skatt? har? gjort ?att? fo?rfattarna ?fa?tt ?i ?uppdrag ?av ?Thomas ?Andersson ?att ?underso?ka? hur ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?redovisar ?sin ?effektiva ?skatt.Fo?rfattarna har ?formulerat ?fo?ljande ?forskningsfra?gor ?fo?r ?denna ?studie: ?Hur ?redovisar ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?sin ?effektiva ?skatt? ?Finns ?det ?na?gra? samband? mellan? den? effektiva ?skattens ?storlek ?och ?antalet ?uppfyllda ?underso?kningspunkter? Syftet? med ?denna ?studie ?a?r ?att ?identifiera ?hur ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?redovisar ?sin ?effektiva ?skatt ?samt ?att ?urskilja ?vilka? skillnader ?som ?finns ?mellan ?koncernernas ?redovisning.

Syftet är att beskriva och analysera värdering och redovisning av förvaltningsfastigheter enligt reglerna om redovisning till verkligt värde och hur svenska fastighetsbolag förhåller sig till referensramens kvalitativa egenskaper. För att uppnå uppsatsens syfte har vi använt oss av en kvalitativ djupstudie. Detta kommer till uttryck genom att vi granskar tre olika börsnoterade fastighetsbolag och gör en jämförelse mellan nuvarande redovisningsregler, gällande värdering av förvaltningsfastigheter, och kommande regler och dess påverkan på de svenska fastighetsbolagen. I uppsatsen görs en fallstudie av de tre fastighetsbolagen samt en revisor som intervjuats. Dessutom har fastighetsbolagens årsredovisningar för 2002 räknats om och försetts med fastighetsbeståndens verkliga värde.

BFN har sedan början av 2000-talet arbetat med att ta fram ett nytt allmänt råd med tillhörande vägledning för större onoterade företag, K3. K3 är tänkt att vara huvudregelverk i K-projektet som består av K1, K2 och K4, där K1 är till för de minsta företagen, K2 är för mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar och K4 för de större noterade företagen. Syftet med att ta fram ett nytt regelverk har varit eftersträvan att nå en ekonomisk jämförbarhet mellan internationella företag i samma storlek. K3 ska vara en översättning av det internationella regelverket IFRS for SME.Syftet med vår uppsats har varit att ta fram de skillnader som finns mellan de gällande svenska rekommendationerna och lagtext samt den internationella motsvarigheten av K3, IFRS for SME. De områden vi valt att undersöka är immateriella tillgångar, rörelseförvärv och goodwill samt leasing då dessa anses vara redovisningstekniskt komplicerade.Vi har genom ett juridiskt och analytiskt synsätt arbetat för att ta fram de skillnader som finns mellan de gällande reglerna och rekommendationerna.

Revisionsplikten för de minsta aktiebolagen i Sverige avskaffades 2010, främst för att minska dessa bolags kostnadsbörda. Detta skapade olika reaktioner hos bolagens externa intressenter, både positiva och negativa. Det sågs som positivt för företagandet i Sverige, men det uttryckes också oro för risken att fel i bokföring och deklarationer skulle öka när en revisor inte längre behövde granska dem. Dessa fel kan resultera i felaktigt redovisad skatt och ett ökat skattefel. I skattefel inkluderas alla fel som har en påverkan på den redovisade skatten, och de kan vara både avsiktliga och oavsiktliga.

Titel Den outforskade parten i ett leasingavtal ? En studie om hur leasegivande företag kommer att påverkas ifall en ny redovisningsstandard för leasing införsFörfattare Fredrik Hellblom-Björn och Daniel HåkanssonHandledare Rolf RundfeltIntroduktion IASB har under lång tid diskuterat behovet av en ny redovisningsstandard för leasing. Förslagen har mottagit mycket kritik, då många anser att de inte förbättrar redovisningen. Trots den stora kritiken på förslagen till leasegivares redovisning, har väldigt få studier genomförts på leasegivare.Syfte Syftet med studien är att undersöka hur leasegivande företag kommer att påverkas om en ny redovisningsstandard för leasing införs.Metod Studiens induktiva ansats innebär att insamlad empiri har bildat grund för de slutsatser som dras. Undersökningens design har följt en Små-N-studie, vilket innebär att ett mindre antal kvalitativa intervjuer har utförts.

Som ett led i den internationella harmoniseringsprocessen inom redovisningen ska alla noterade bolag i Sverige från och med 1 januari, 2005 följa de Europeiska redovisningsstandarderna IFRS på koncernnivå. För svenska företag innebär detta stora förändringar för redovisningen eftersom att IFRS skiljer sig mot tidigare inhemska rekommendationer. Historiskt sett har ett av de mest kontroversiella områdena inom redovisningen varit goodwill och frågan om dess värdering. Den 31 mars 2004 publicerade IASB standarden IFRS 3 som behandlar redovisning av företagsförvärv. Denna rekommendation innebär att Europeiska företag för första gången följer gemensamma regler kring goodwill.

År 2004 inledde Bokföringsnämnden K-projektet, som innebär förändringar inom normgivning gällande redovisning för svenska företag och syftet med projektet är att åstadkomma förenklingar vid upprättande av årsredovisning. BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag, även benämnt K2-reglerna, är andra steget i K?projektet. I samband med införandet av ett nytt regelverk kan det uppstå både positiva och negativa konsekvenser för redovisningen och dens tolkning, vilka kan vara av stor vikt att granska.Syftet med denna studie är därför att undersöka om de nya K2-reglerna avviker från allmänna redovisningsprinciper samt om personer som är insatta inom redovisning tror att de regler som eventuellt avviker kan komma att påverka tolkningen av ett företags årsredovisning.Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi utgick från ett urval av de punkter där K2 eventuellt avviker från allmänna redovisningsprinciper. För att uppnå vårt syfte genomförde vi sedan djupintervjuer med kreditgivare samt en företagskonsult.Resultatet av vår studie visar att det nya regelverket faktiskt kan anses avvika från allmänna redovisningsprinciper på ett flertal punkter.