Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera hållbarhets-redovisningar i icke-direkt miljöpåverkande företag som antingen är svenska statligt ägda eller noterade på svenska Large Cap, samt ur företagens perspektiv undersöka varför CSR redovisas och vilket behov som finns av CSR-redovisning i dessa företag. Metod: En abduktiv ansats har använts genom hela uppsatsen. Empiriinsamlingen är både kvantitativ och kvalitativ, då årsredovisningar har analyserats och intervjuer genomförts. Fokus ligger på bolag inom sektorn Finans och fastighet. Teoretiska perspektiv: Teorin täcker vad CSR är, positiva och negativa infallsvinklar på CSR, intressentteori, legitimitetsteori, kulturell- och politisk påverkan samt teori om kvalitetssäkring, för att skapa en förståelse kring ämnet.

Bakgrund och problem: Det finns många problem med redovisning i småföretag somdet kan finnas många orsaker till. Företag är per definition en vinstmaximerande enhet.Ekonomi är att hushålla med resurser. Att producera redovisning kräver resurser ochsmåföretagare upplever sig ofta ha kontroll över den ekonomiska situationen utan formellexternredovisning varför nyttan med redovisningen inte alltid uppfattas som stor.Samtidigt finns motiv att fuska med redovisningen för att slippa undan med skatter.Oavsett vad felen beror på, är inte småföretagare fokuserade på vad som är rätt eller fel iredovisningen. Däremot av kostnaden för rätt eller fel i redovisningen. Kunskap omvilka typer av fel som oftast leder till kostnader i form av eventuella skattetillägg ellerstraff bör därför kunna motivera småföretagare till att från början lägga ned tillräckligaresurser på redovisningen och därigenom undvika dessa fel.

Syftet med denna uppsats var att undersöka och analysera de redovisningsansvarigas åsikter angående fair-value redovisning av finansiella instrument och de principiella förändringar som detta innebär. Studien baseras på en teoretisk diskussion med hjälp av utvald litteratur och artiklar från olika tidskrifter. Vår analys baseras på en enkätundersökning. Genom att jämföra de diskussioner vi fört kring fair-value med resultatet från våra enkäter, har vi gjort en analys av de redovisningsansvarigas åsikter. P.g.a en låg svarsfrekvens, ca 13 %, kunde vi inte uttala oss generellt.

Tidigare studier har visat på att en finansiell kris leder till en minskad förekomst av earnings management som anses vara ett stort problemen i modern redovisning. Denna uppsats undersöker earnings managements förekomst bland svenska företag och hur den påverkas av en finansiell kris samt om det finns skillnader mellan olika branscher. Vi använder en modifierad variant av Jones modell för att mäta de diskretionära periodiseringarna, som likställs som earnings management, och jämför sedan förekomsten av earnings management före och under krisen samt mellan de fyra branscherna som studerats. Vi finner inte några skillnader i earnings managements förekomst innan och under finanskrisen men vi kan se att branschen Sällanköp i större utsträckning än övriga studerade branscher bedriver earnings management. Vår förklaring till detta är att övervakningen av företagens redovisning är generellt sett bra vilket minimerar möjligheten att bedriva earnings management men att det kan finnas brister för branschen Sällanköp..

Bakgrund och problem: Antalet multinationella företag har stadigt ökat under 2000-talet vilket föranlett till uppkomsten av globala finansiella marknader samt en ökad internationell handel. Harmonisering av redovisningsreglering som ett kommunikationsmedel har därför fått en ökad betydelse. Sedan år 2005 är IFRS obligatoriskt för alla europeiska börsnoterade bolag, och konvergensprojektet med dess amerikanska motsvarighet FASB kommer att fortskrida. I USA kostnadsförs FoU som huvudregel medan IASB kräver aktivering när vissa krav är uppfyllda. De senaste åren har det riktas kritik mot dagens värderingsmetoder av FoU.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om aktieprisets volatilitet förändras signifikant i samband med annonseringen av en VD-avgång. En eventstudie tillämpades med aktieprisets volatilitet som mått. Modelleringen har utgått ifrån ?Constant Mean Return Model?. Studien är baserad på 67 VD-avgångar från 53 olika företag på Stockholmsbörsens A-lista mellan åren 1999-2005.

Svenskar byter jobb allt oftare och denna r?rlighet p? arbetsmarknaden ?r kostsam f?r arbetsgivarna. D? det har visat sig att frivillig personaloms?ttning i m?nga fall skulle kunnat kunnat motverkas av arbetsgivaren ?r det relevant att utforska hur organisationer kan arbeta med bibeh?llandet av personal. Ett samlingsbegrepp f?r ?tg?rder som syftar till att fr?mja bibeh?llandet av personal ?r employee retention.

Enligt IAS 40 ? Förvaltningsfastigheter, definieras förvaltningsfastigheter som ?mark eller byggnader eller del av byggnad som innehas i syfte att generera hyresinkomster eller värdestegring?. Onoterade fastighetsbolag i Sverige har idag möjlighet att välja mellan att värdera sina fastigheter till anskaffningsvärde eller verkligt värde.IAS ? International Accounting Standards är en internationell redovisningsstandard inom EU som började tillämpas i januari 2001, men blev obligatorisk för börsnoterade bolag år 2005. Dessutom har alla medlemstater möjlighet att lagstifta om IAS-redovisning i icke-noterade bolag.

Uppsatsen redogör för tre svenska klädföretags miljöredovisningar och hur dessa uppfyller de kvalitativa egenskaperna: begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Dessa kvalitativa egenskaper ska enligt det internationella redovisningsorganet IASBs föreställningsram vara uppfyllda i de finansiella rapporterna som företagen lämnar. De tre klädföretag som vi har valt att undersöka har offentliggjort frivilliga miljöredovisningar. I dagsläget finns det inga lagkrav på hur frivilliga miljöredovisningar ska presenteras, däremot finns det olika rekommendationer. Vi menar att IASBs fyra kvalitativa egenskaper kan appliceras på frivilliga miljöredovisningar i syfte att säkerställa ett visst mått av kvalitet.

I Sverige har samtliga aktiebolag revisionsplikt, vilket innebär att en revisor granskar ett företags verksamhet. Redovisning och revision tillfredsställer olika informationsbehov för företagens intressenter t.ex. bank och skattemyndighet.På uppdrag av regeringen har en utredning utförts som föreslår avskaffande av revisionsplikten för små aktiebolag. Motivet är att dessa företag skall undvika kostandena för revisionsarvode för att uppnå bättre lönsamhet. Om förslaget tillämpas kommer 96 % av Sveriges aktiebolag att stå inför frivillig revision.

Koncernbidrag är en transaktion som syftar till att genom vinstöverföring mellan bolag i en koncern jämna ut förluster och därmed minska koncernens totala skatt. Redovisning av koncernbidrag i Sverige saknar direkt reglering, utan har utlämnats till praxis och rekommendationer, som visar sig vara oeniga om huruvida koncernbidrag ska redovisas över resultaträkningen eller direkt i balansräkningen. Från och med 2005 ska alla börsnoterade bolag, i enlighet med EU-lagstiftningen, upprätta sina koncernredovisningar enligt International Accounting Standards Board:s föreskrifter. Studien visade hur övergången till redovisning enligt IASB:s regler har påverkat de noterade bolagen i deras redovisning av koncernbidrag genom att utreda om IASB har några uttalade regler för hur koncernbidrag ska redovisas, till vilken kategori i redovisningen koncernbidrag kan hänföras, om standard saknas eller om de enligt IASB inte ska ingå i redovisningen överhuvudtaget?Syftet var att kartlägga vilken historisk utveckling regleringen av koncernbidragsredovisning har genomgått, vilken redovisningspraxis som finns och hur den förhåller sig till svenska och internationella regler.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

År 2004 inledde Bokföringsnämnden K-projektet, som innebär förändringar inom normgivning gällande redovisning för svenska företag och syftet med projektet är att åstadkomma förenklingar vid upprättande av årsredovisning. BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag, även benämnt K2-reglerna, är andra steget i K?projektet. I samband med införandet av ett nytt regelverk kan det uppstå både positiva och negativa konsekvenser för redovisningen och dens tolkning, vilka kan vara av stor vikt att granska.Syftet med denna studie är därför att undersöka om de nya K2-reglerna avviker från allmänna redovisningsprinciper samt om personer som är insatta inom redovisning tror att de regler som eventuellt avviker kan komma att påverka tolkningen av ett företags årsredovisning.Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi utgick från ett urval av de punkter där K2 eventuellt avviker från allmänna redovisningsprinciper. För att uppnå vårt syfte genomförde vi sedan djupintervjuer med kreditgivare samt en företagskonsult.Resultatet av vår studie visar att det nya regelverket faktiskt kan anses avvika från allmänna redovisningsprinciper på ett flertal punkter.

Immateriella tillgångar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmärksamhet kring deras redovisning och värdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler är tänkta att förändra redovisningen till det bättre med mål att ge en så korrekt och verklighetsnära bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp är redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgångar och vilken finansiell påverkan redovisningsreglerna har genom att räkna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen är inriktad på att forska kring immateriella tillgångar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nämligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia där en fallstudie har utförts.

Under de senaste åren har det skett en ökning i antalet företagsförvärv och i samband meddetta riktas fokus ofta på goodwillhanteringen och identifieringen av immateriella tillgångar.Det är ett intressant och aktuellt ämne och därför ämnar uppsatsen undersöka hur revisorerupplever företags inställning till redovisning av goodwill och varumärken. Utredningen skallundersöka om företag är villiga att redovisa varumärke eller om de hellre vill ha kvar det igoodwill, om revisorer måste tvinga företagen att separera de två posterna ifrån varandra ellerom företagen själva är villiga att utföra denna process. Därtill ämnar uppsatsen ta reda påvilken varumärkesvärderingsmetod som används. Det teoretiska ramverket presenterarprincipal-agentteorin utifrån ett redovisningsperspektiv, redovisning av goodwill och andraimmateriella tillgångar, de olika metoderna för varumärkesvärdering samt lämpligaredovisningsstandarder. För att ta reda på studiens syfte har en kvalitativ studie genomförtsdär tre revisorer med flera års erfarenhet inom området intervjuats.