Denna studie berör samspelet mellan lärare och elever och har ett sociokulturellt perspektiv. Syftet är att undersöka hur elever uppfattar den sociala relationens betydelse i individuell musikundervisning. Förhoppningen var att få reda på om det förekommer några skillnader i det vi, som blivande lärare, föreställer oss är en givande och lärande relation och det eleverna själva upplever under lektionerna. Genom observationer och kvalitativa intervjuer har vi tagit del av åtta elevers uppfattning av den sociala relationen mellan dem och deras lärare. Vi har frågat dem hur de upplever att den sociala relationen är och hur de önskar att den skulle kunna vara.

En kvalitativ studie genomfördes för att studera vad som påverkar och skapar motivation till beteendeförändring hos drogmissbrukare. Studien undersökte också miljöns betydelse för att bryta ett drogmissbruk. En intervjuguide med öppna frågor skapades. Genom ett kriteriebaserat snöbollsurval kontaktades tio personer varav nio män och drogfriheten var i genomsnitt 3.2 år. Enligt drive theories är motivation en drivkraft som ger energi till att sätta igång, upprätthålla och rikta behovsrelaterade mål.

Den svenska värnplikten (1901-2010) var obligatorisk för män men frivillig för kvinnor, som inte tilläts göra militärtjänst förrän på 1980-talet. Som plikt enbart för män sände värnplikten tydliga signaler om samhällets syn på könsskillnader. Syftet är att undersöka hur några av de få kvinnor som har gjort militärtjänst upplevde sin tid inom Försvarsmakten, genom semistrukturerade intervjuer med 13 kvinnor som har genomfört värnplikten. Genom tematisk analys utkristalliserades åtta deskriptiva teman: valet attgöra värnplikt, känslan av att sticka ut och stå i fokus, relationen till andra värnpliktiga kvinnor, det speciella med att leva tätt ihop med män, gruppens betydelse för individen, bemötandet från befäl och värnpliktiga, samt det hårda klimatet och dess betydande påverkan på individen. Respondenterna tjänstgjorde på männens villkor i en fientlig arbetsmiljö.

Sedan den första november 2010 finns det inte längre något lagkrav på att samtliga svenskaaktiebolag ska använda sig av en revisor. Trots att de minsta bolagen nu är undantagna frånlagen väljer den största delen av dem fortfarande att använda sig av en revisor. Dennaundersökning försöker svara på frågan varför. Genom att intervjua fyra redovisningskonsulteroch få deras syn på revision i de minsta bolagen hoppas författaren kunna ge ännu enförklaring till varför så många bolag fortfarande revideras efter införandet av den nyaregleringen. Resultatet visar att de främsta anledningarna till att så stor andel valt att behållarevisorn är på grund av ett delat ägande, en relation till en bank som kräver revision eller föratt bolaget och redovisningskonsulten vill kunna få hjälp i svårare skattefrågor som kanuppkomma.

Den första november 2010 trädde ett nytt regelverk ikraft, en frivillig revision, ett regelverk som berör aktiebolag och deras valfrihet att välja fri revision. Aktiebolag som har möjlighet att välja fri revision benämns mikroföretag, dem verkar inom ramen för regelverkets gränsvärden. Ambitionen med studien är att undersöka vilka faktorer som gör att mikroföretag i Sverige väljer att anlita revisor, fastän de enligt lag inte behöver. Studien är en surveyundersökning som bygger på kvalitativ data från intervjuer med 30 stycken mikroföretagare. Studien resulterade i att mikroföretagarna som väljer att anlita revisor gör det på grund av olika orsaker, det som förekom mest frekvent hos mikroföretagarna är att de gör det; för sin egen skull, för sitt eget välbefinnande, förändring tar tid, informationsasymmetri, skatteverket och behov av rådgivning.För att kunna säga att dessa anledningar till att anlita revisor är signifikanta för mikroföretag i Sverige föreslås en framtida studie, exempelvis en surveyundersökning med kvantitativ data..

Den svenska värnplikten (1901-2010) var obligatorisk för män men frivillig för kvinnor, som inte tilläts göra militärtjänst förrän på 1980-talet. Som plikt enbart för män sände värnplikten tydliga signaler om samhällets syn på könsskillnader. Syftet är att undersöka hur några av de få kvinnor som har gjort militärtjänst upplevde sin tid inom Försvarsmakten, genom semistrukturerade intervjuer med 13 kvinnor som har genomfört värnplikten. Genom tematisk analys utkristalliserades åtta deskriptiva teman: valet attgöra värnplikt, känslan av att sticka ut och stå i fokus, relationen till andra värnpliktiga kvinnor, det speciella med att leva tätt ihop med män, gruppens betydelse för individen, bemötandet från befäl och värnpliktiga, samt det hårda klimatet och dess betydande påverkan på individen. Respondenterna tjänstgjorde på männens villkor i en fientlig arbetsmiljö.

Studiens syfte är att få en inblick i hur musikämnet på två grundskolor i västra Sverige hanteras. För att undersöka detta har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med en musiklärare och en rektor på respektive skola. Studien utgår ifrån teorier som handlar om skolans kulturella förändring och den politiska styrningen av skolan. Musikämnet i skolan har genomgått en stor förändring under 1900-talet, från att vara starkt knutet till kyrkan och dess nytta, till att på 2000-talet vara ett ämne vars egenvärde betonas. Genom de historiska perspektiven är det möjligt att se och förstå varför musikämnet är utformat som det är idag.

Veronica Hultgren: Musiklivet vid skola, kyrka och regemente i Eksjö stad 1843-1939. Uppsala: Musikvetenskap, 60 p., 2002.Denna uppsats ar skriven med avsikt att dels presentera musiklivet vid kyrka, skola och regemente i Eksjöstad under knappt 100 år (1843-1939, dels att undersöka de musikaliska sambanden mellan dessa institutioner.Kapitlen rörande skola och kyrka vilar till största del på källor som årsredogörelser för läroverket och kyrkorådsprotokoll, medan kapitlet om regementena har litteratur om Eksjö regementen till grund.Stora förändringar har ägt rum inom de tre institutionerna. I skolan fanns det 1843 ingen musikundervisning. 1939 hade ämnet utvecklats så att det fanns undervisning på ett flertal olika instrument, skolorkester, kör och dessutom fick mer än hälften av eleverna sång- och musikteoriundervisning. Kyrkan fick ny orgel hela tre gånger mellan 1843 och 1939.

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om kompetensförsörjningsprocessen inom äldrevården. Fokus ligger på delarna som handlar om att attrahera, utveckla och behålla personal. Vår avsikt är att undersöka vilka faktorer som påverkar dessa delar samt om det finns någon skillnad mellan de undersökta enheterna. Empirin samlades in genom en enkät som delades ut till undersköterskor och vårdbiträden på två hemtjänstenheter och ett äldreboende i en medelstor svensk kommun.Resultaten visar att en önskan att få arbeta med människor är den främsta anledningen till att söka sig till äldrevården. Vi fann dock att en bra lön inte är någon stor anledning till att söka sig dit.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka motivationsfaktorer som ligger bakom viljan att fortsätta musicera år efter år. Fokus ligger vid blåsorkestern och blåsinstrumentalister, de äldre instrumentalisterna i orkestern. Studien är avgränsad till att vara en positiv undersökning av motivation i samband med musicerande, främst musicerande i grupp.  Uppsatsen handlar om olika motivationsfaktorer som verkar motiverande för att hålla intresset för att musicera vid liv, detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Efter arbetet med studien har tre olika motivationsfaktorer växt fram, social motivation, motivation genom personlig utveckling samt musikalisk motivation. Motivationsfaktorerna bygger på faktorer som ungdomar pratar om enligt Minda Birgestam och Rebecka Källner (2011), det sociala, personlig utveckling och den musikaliska upplevelsen.

Denna uppsats har syftat till att undersöka elevers uppfattningar av att arbeta med digitala verktyg i sångundervisning. Med hjälp av inspelningsverktyg i musikstudio fick elever analysera sina egna sångtagningar och på så vis arbeta med självbedömning. Efter tre inspelningstillfällen gjordes intervjuer där intentionen var att fånga de medverkande elevernas uppfattningar av att arbeta med datorstödd självbedömning i sångundervisning. De medverkande eleverna gick i grundskolans senare år. Intervjuerna visar att eleverna uppskattat denna typ av sångundervisning med hjälp av digitala verktyg.

Detta examensarbete är en studie om danslärares val av undervisningsmetoder och hur dessa kan förändras. Syftet med undersökningen var att synliggöra hur danslärare förändrar sitt sätt att undervisa beroende av hur undervisningsgruppen ser ut, elevernas ålder samt hur danserfarna eleverna är. Uppsatsen behandlar danslärares tankar om val kring olika undervisningsmetoder. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med verksamma danslärare. Litteraturen behandlar förklaringar av dansläraryrket, vilka och hur olika institutioner styr danslärarens arbete och förklaringar av undervisningsmetoder för danslärare.

I denna uppsats intervjuas pedagoger för att undersöka hur en skola hanterar mångfalden bland eleverna. Syftet med undersökningen är dels att analysera vad mångfald innebär för respondenterna dels att undersöka i vilken utsträckning elevernas erfarenheter och kulturella bakgrund tas tillvara i undervisningen. Vi vill också se hur dessa frågor framställs i litteratur. Alla tillfrågade i undersökningen lägger etnicitet i begreppet mångfald och alla utom en anger det som det allra första de tänker på. Vid utförligare beskrivning nämns även kön, social klass, sexualitet, funktionshinder och intressen som delar av mångfalden.

Syftet med denna uppsats är att belysa högstadieelevers syn på musiken som skolämne men även den musik  som man  spelar  eller  sjunger  på  fritiden.  Resultatet  är  baserat  på  ett  antal  enkäter utlämnade till elever i årskurserna 7-9 från två olika skolor. Dessa resultat har sedan kategoriserats utifrån  ett  sociokulturellt  perspektiv  på  lärande,  såsom  intelligenta  och  språkliga  redskap, kommunikativa  redskap  samt  fysiska  verktyg  och  redskap.  Utifrån  dessa  har  sedan  slutsatsen  att elevers musicerande på fritiden påverkar till viss del deras kunskaper och betyget inom skolämnet musik.  Mycket  av  lärandet  i  musiken  bygger  på  att  eleven  ska  kunna  behärska  olika  begrepp  och instrument, skillnader är att vissa elever besitter förkunskaper inom musiken och att detta i sin tur påverkar betyget. Resultatet har visat att skillnaden mellan de elever som går i musikskola och de som  inte  gör  det  är  en  fråga  kring  kunskaper  i  att  spela  och/eller  behärska  noter  och  ackord. Däremot finns ingen tydlig skillnad kring betygen utan alla elever ser ut att ha samma möjligheter att  nå  höga  betyg  i  musiken.  Andra  resultat  är  att  elevernas  uppfattning  kring  innehållet  i musikundervisningen  skiftar och  även om man går  i  samma  klass och  får  samma kunskaper  så uppfattar eleverna kunskapen på olika sätt..

Problemdiskussion: För 25 år sedan infördes revisionsplikt i Sverige för samtliga aktiebolag. Idag diskuteras huruvida den lagen ska avskaffas och vilka bolag som ska kunna avsäga sig revision.Syfte: Författarna vill utreda om en avskaffad revisionsplikt kan leda till en ökning av den ekonomiska brottsligheten, därtill hur denna lagförändring kan påverka Skatteverkets arbete att bekämpa den.Metod: En kvalitativ studie har genomförts. Där den empiriska datainsamlingen bygger på intervjuer med tre regionchefer på skattverket. Den övriga datainsamlingen har skett via Internet, litteratur och via databaser vid Örebro universitet.Slutsats: För att den ekonomiska brottsligheten ska öka som en följd av revisionspliktens avskaffande krävs det att företaget anser att nyttan att frånsäga sig revision är större än den hjälp revisorn bistår med idag. Många bedömer att företag i framtiden kommer att använda sig av frivillig revision eftersom deras intressenter kommer att kräva detta..