Studiens syfte Àr att genom nÄgra speciallÀrares och specialpedagogers perspektiv belysa och försöka vidga förstÄelsen för vad stöd och sÀrskilt stöd pÄ gymnasieskolan kan innebÀra. Det som studien behandlar Àr hur stödet realiseras pÄ gymnasieskolan och hur specialpedagoger och speciallÀrare uppfattar och definierar det sÀrskilda stödet. Studien Àr kvalitativ. Undersökningen grundar sig pÄ intervjuer med sex specialpedagoger och speciallÀrare pÄ sex olika gymnasieskolor i en svensk storstad. Tolkningen av resultatet har gjorts utifrÄn en hermeneutisk utgÄngspunkt. Resultatet visar att det erbjuds mÄnga former av stöd pÄ gymnasieskolan, men att ansvaret att ta del av stödet förlÀggs ofta pÄ eleven.

AbstractTitle: Where does the news that you read in your localpaper come from? (Vilket ursprung har nyheten som du lÀser i din lokaltidning?)Number of pages: 45 (57 including enclosures)Author: Elin RantakokkoTutor: Göran SvenssonCourse: Media and Communication Studies 30 hpPeriod: Fall of 2007 University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University Purpose/Aim: This paper has the aim to make a systematic survey of the information source and channels that local newspapers use. How much space they get in the paper and how the newspaper works with these sources and channels. The front pages of the newspaper are going to be compared with the insides of the newspaper. The reports roles in the making of news are also examined.Material/method: To be able to answer my questions I?m going to use three different methods.

ObjectiveThe aim of this study was to explore nurses' experiences of informing relatives to critically ill patients in the intensive care unit (ICU).MethodThe study was descriptive with a qualitative approach. Nine nurses were interviewed. The study took place in a university hospital in the midst of Sweden. An interview guide was used, designed in consensus with the study questions. Data was analyzed via qualitative content analysis.FindingsMeeting and preparing relatives at the arrival at the ICU seemed valuable and led to safety and participation among relatives.

Bakgrund:Förskolan, en arena för lustfyllt lÀrande dÀr barns vÀlbefinnande och lÀrande har högsta prioritet. Det metaforiska begreppet lustfyllt lÀrande ligger som en viktig utgÄngspunkt i lÀroplanen, Lpfö 98, dÀr leken Àr av stor betydelse. UtmÀrkande för leken Àr att den Àr spontan, lustfylld och frivillig.Syfte:Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger anvÀnder leken som ett pedagogiskt verktyg i barns lÀrande.Metod:En kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats. DÀr verktyget Àr deltagande observationer.Resultat:Denna studie visar hur nÄgra pedagoger anvÀnder sig av leken i barns lustfyllda lÀrande. Pedagogernas förhÄllningssÀtt uttrycker en respekt för barnens lek och tilltro till barns förmÄga att skapa en mening i sitt lekande och deras lÀrande.

Moderna redovisningssystem erbjuder idag smÄföretag en ny typ av informationstillgÀnglighet som tidigare inte existerade. Studier visar dÀremot att anvÀndandet av ekonomisk information frÄn redovisningssystemen vid beslut fortfarande Àr lÄgt i smÄföretag. Syftet med studien var dÀrför att beskriva och analysera hur smÄföretag anvÀnder ekonomisk information samt om moderna digitaliserade redovisningssystem hjÀlper deras förstÄelse och anvÀndning och i sÄdant fall hur. För att uppfylla studiens syfte undersöktes Àven vilken ekonomisk information som anvÀnds för uppföljning samt hur ofta respektive informationsslag anvÀnds. Studien utgick frÄn ett deduktivt upplÀgg och genomfördes med en kvalitativ fallstudiedesign.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka orsaker som hindrar ett företag att effektivt utnyttja sin business intelligence-process samt hur ett företag bör agera för att skapa högre effektivitet i business intelligence-processen. En fallstudie valdes som forskningsstrategi med kvalitativ empirisk data, vilken samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med anvÀndare av business intelligence-processen. Studien visade att orsaker som hindrar ett företag att effektivt utnyttja sin business intelligence-process var: avsaknad av inriktning för insamling av information, överflöd av information hos beslutsfattare men samtidigt brist pÄ information inom vissa omrÄden. Det var heller inte klarlagt vem som skall ta del av vilken information, en central lagringsplats för omvÀrldsinformation saknades, underrÀttelserna var inte alltid anpassade till beslutsfattarna, ansvarsomrÄden inom processen var oklara och stöd saknades frÄn ledningen. För att skapa en effektiv business intelligence- process visade studien, att ett företag bör arbeta efter en processcykel med klara ansvarsomrÄden, en vÀldefinierad inriktning för insamlingen av data och information, en vÀl utkommunicerad lagringsplats för information om omvÀrlden, analyser som tÀcker anvÀndares olika behov, kontinuerlig kommunikation mellan BI-enheten och beslutsfattare samt sÀkerstÀlla att tillrÀcklig med resurser allokeras till business-intelligence processen..

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Nine out of ten larger companies have an intranet today which is supposed to improve the communication withinthe company and save money. A great part of these intranets were established in the beginning of the 1990?swithout giving any thought to the users and their needs. How does the communication inside the corporationslook like when the intranets that are supposed to be the source for every information request, aren?t usable? Whatother sources do the users use and how much?The aim of this master thesis is to examine information source selection at a specific company.

Kreditbedömningar har utvecklats genom tiderna, detta speciellt efter en ekonomisk kris pĂ„ 1990-talet. Bankerna har försökt hitta bĂ€ttre metoder för kreditbedömning för att förhindra motsvarande situation. Ett sĂ€tt har varit att lĂ€gga mer fokus pĂ„ icke-finansiell information för att kunna bedöma eventuella framtida hĂ€ndelser. Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva vilka faktorer som pĂ„verkar bankernas kreditbedömning för nya respektive etablerade företag. ÄmnesomrĂ„det kreditbedömning har studerats tidigare men vi ville koppla samman finansiell och icke-finansiell information med nya och etablerade företag.

Kreditbedömningar har utvecklats genom tiderna, detta speciellt efter en ekonomisk kris pĂ„ 1990-talet. Bankerna har försökt hitta bĂ€ttre metoder för kreditbedömning för att förhindra motsvarande situation. Ett sĂ€tt har varit att lĂ€gga mer fokus pĂ„ icke-finansiell information för att kunna bedöma eventuella framtida hĂ€ndelser. Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva vilka faktorer som pĂ„verkar bankernas kreditbedömning för nya respektive etablerade företag. ÄmnesomrĂ„det kreditbedömning har studerats tidigare men vi ville koppla samman finansiell och icke-finansiell information med nya och etablerade företag.

I Sverige drabbas 60-70 % av befolkningen nÄgon gÄng i livet av lÀndryggssmÀrta, av dessa blir 90 % besvÀrsfria inom tre mÄnader medan resterande fÄr bestÄende eller Äterkommande problem. Patienters förestÀllningar om lÀndryggssmÀrta Àr viktiga för hur de förhÄller sig till och hanterar sin smÀrta, förestÀllningar i sin tur har visats kunna pÄverkas av information. Syfte: syftet med studien var dels att undersöka och beskriva aspekter av förestÀllningar om lÀndryggssmÀrta och dels kunskap om ryggens struktur/funktion samt erhÄllen/sökt information om lÀndryggssmÀrta, hos patienter med lÄngvarig lÀndryggssmÀrta som har sjukgymnastkontakt. Metod: i studien inkluderades 49 patienter med lÄngvarig lÀndryggssmÀrta som sökt sjukgymnastkontakt pÄ öppenvÄrdsmottagningar. MÀtinstrument: svensk version av Back Beliefs Questionnaire (S-BBQ) anvÀndes för att mÀta förestÀllningar om lÀndryggssmÀrta och dess konsekvenser för det fortsatta livet.

NÀr ett barn insjuknar i cancer rasar vÀrlden samman för hela familjen och förÀldrarna hamnar i en svÄr krissituation. Information och kommunikation Àr dÄ av största vikt för att förÀldrar ska fÄ de bÀsta förutsÀttningarna för att klara av resan under sitt barns cancerbehandling.Syftet med denna litteraturgenomgÄng var att belysa förÀldrars erfarenhet av information under behandlingstiden hos ett cancersjukt barn. Detta gjordes genom att söka efter kvalitativa artiklar utifrÄn sökorden; child, parents, neoplasm/cancer, childhood cancer, information, information needs, education, education needs, communication, communication needs, oncology care, nursing care, teaching. Artiklarna analyserades utifrÄn Ewans analysmodell.Tre kategorier utifrÄn förÀldrarnas stora behov av information framtrÀdde;1. Att informationen/undervisningen sker pÄ ett sÀtt sÄ att jag kan förstÄ och ta den till mig2.

The aim of this project is to find a concept solution for a wireless transmitting system, installed to transmit data from a hydrophone of the ocean floor down by a wave power generator to the office on shore. The project is a literature review in which previous observations and tests are analyzed and put together to find a solution. The result was a comprehensive solution that includes an acoustic modem to transfer captured information from the bottom to the surface, wirelessly through the water. The information is then sent fron the surface on radio waves through the GSM network to the office on land. Between under and over water there are components to convert information between acoustic waves and radio waves, but also various types of modulation, such as amplitude and frequency modulation is required..

För det första konstaterade jag att det Àr vÀldigt svÄrt att mÀta produktivitetsförÀndringar inom IT-omrÄdet. Trots svÄrtigheterna att mÀta förÀndringar var det en som uttryckligen lyckats Ästadkomma mer under arbetstiden eftersom intranÀtet medfört att han kunnat byta ut restimmar mot arbetstimmar. Dessutom kom jag fram till att alla respondenter erhÄller mer information Àn vad de behöver till sina respektive arbetsuppgifter. Situationen Àr mest akut för mÀnniskor som Àr ute och reser mycket, och dÀrför inte har en daglig kontakt till intranÀtet. MÄnga av intranÀtanvÀndarna vÀljer hellre att ta avstÄnd frÄn intranÀtet Àn att riskera att drabbas av för mycket information.Det Àr inte mÄnga av intranÀtanvÀndarna som sitter och letar efter information. Utan hittar de inte informationen pÄ intranÀtet tar de kontakt med personer som de tror ?sitter med informationen?.

Examensarbetet Àr utfört pÄ uppdrag av Generic Systems i syfte att bl.a. utreda begreppet Information Assurance (IA) utifrÄn given definition (IA is the process of establishing trust for the information we use in our business). Fokus kom att hamna pÄ taktiska militÀra ledningssystem inklusive ingÄende individer.Det finns ett stort behov av en sÄdan hÀr studie av flera anledningar bl.a. eftersom det just nu pÄgÄr ett paradigmskifte; frÄn förvaltar- till förbrukarattityd och frÄn need to know till need to share. Det innebÀr alltsÄ att ett helt nytt synsÀtt pÄ information hÄller pÄ att vÀxa framFörsta slutsatsen som drog var att IA Àr ett verkligt multidisciplinÀrt Àmne som krÀver djupa kunskaper inom mÄnga och vitt skilda omrÄden t.ex.