Sök:

Sökresultat:

526 Uppsatser om Frivillig barnlöshet - Sida 17 av 36

Lek Àr jÀtteviktigt!

BAKGRUND: Leken Àr ett stort begrepp och mÄnga forskare har försökt beskriva den. Detsom de flesta kommit fram till Àr att den Àr lustfylld, frivillig, spontan, symbolisk och attmedel dominerar över mÄl (Pramling Samuelsson och Sheridan 1999, s. 84). I bakgrundenpresenterar vi relevant forskning för vÄr studie om barns lÀrande och utveckling genom lek.Vi beskriver leken ur ett historiskt perspektiv, pedagogens roll, vad lek Àr och vad leken harför betydelse för barns utveckling. Vidare tar vi upp lekens förutsÀttningar samt vad som stÄratt lÀsa om leken i lÀroplanerna för förskola och skola.SYFTE: Vi vill i vÄr undersökning studera ett antal pedagogers förestÀllningar/uppfattningar om lekens betydelse för barns lÀrande och utveckling.

Upplevelse av avancemangsmöjligheter : En kvantitativ studie av den svenska arbetsmarknaden

Tidigare forskning frÄn andra lÀnder har visat att klass fortfarande Àr en pÄverkansfaktor vad gÀller avancemangsmöjligheter, medan vi inte har hittat nÄgon tidigare forskning pÄ svensk arbetsmarknad dÀr avancemangsmöjligheter kopplas till klass. Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilken pÄverkan klass har pÄ upplevda interna samt externa avancemangsmöjligheter, samt att se om det finns nÄgra skillnader mellan mÀn och kvinnor vad gÀller upplevda avancemangsmöjligheter. Vi fokuserar endast pÄ hur individer upplever sina möjligheter till avancemang, det vill sÀga frivillig mobilitet uppÄt. VÄr uppsats bygger pÄ kvantitativa data, dÀr det datamaterial som har anvÀnts Àr frÄn LevnadsnivÄundersökningen (LNU) frÄn Är 2010. I vÄr uppsats kommer vi endast att titta pÄ individer som uppbar arbete, samt var i Äldrarna 25 till 44 Är, vid det tillfÀllet dÄ LNU 2010 genomfördes.

Ett annorlunda ledarskap : Ledarskapssyn i ideellt arbete i Svenska kyrkan

This study aims to examine attitudes and conceptions of staff who work with mentally disabled persons, concerning normalization and gender. Six qualitative interviews with such professionals were performed and subsequently analyzed. Since the method of this study is qualitative, no claim of generalizability is made. The interview material has been categorized into themes by means of coding. The result of the study is presented according to those themes.

FRIVILLIG MERVÄRDESSKATT

Huvudsyftet med uppsatsen Àr att nÀrmare undersöka de tillÀmpningsproblem som uppstÄr utifrÄn den frivilliga skattskyldigheten pÄ verksamhetslokaler. Ytterligare en aspekt som diskuteras i arbetet Àr i vilken grad fastighetsÀgarnas ekonomi samt hyressÀttningen pÄverkas. Det Àr i huvudsak den rÀttsdogmatiska metoden som anvÀnds, med gÀngse tolkning av lagtext, förarbete, praxis, doktrin samt artiklar i bransch forum som i uppsatsen jÀmstÀlls med doktrin. För att fÄ ytterligare ett per-spektiv undersöks hur mervÀrdesskatten pÄverkar ekonomin för hyresvÀrd och hyresgÀst i ett mindre fastighetsbolag.MervÀrdesskatt Àr en konsumtionsskatt och en sÄkallad indirekt skatt i den mening att den ska vÀltras över pÄ slutkonsumenten, vilket nÀr det gÀller bostÀder och skattefria lokaler Àr hyresgÀsten. Fastigheter Àr undantaget den generella mer-vÀrdesskatteplikten vilket har till följd att en kumulativ effekt uppstÄr i och med att fastighetsÀgaren inte fÄr lyfta mervÀrdesskatt pÄ t.ex.

Intellektuellt kapital i Ärsredovisningar : En studie av redovisningen av intellektuellt kapital

Bakgrund och problem: De senaste Ären har det blivit allt större fokus pÄ immateriella tillgÄngar, specifikt intellektuellt kapital. Problemet Àr att intellektuellt kapital inte uppfyller alla de kriterier som krÀvs för att fÄ tas upp som en immateriell tillgÄng i balansrÀkningen. Företag mÄste dÀrför hitta andra vÀgar att redovisa sitt intellektuella kapital för att bemöta intressenternas informationsbehov samt legitimera sitt börsvÀrde. Idag sker detta genom frivillig upplysning i Ärsredovisningen dÄ inget specifikt regelverk finns tillgÀngligt.Syfte: Syftet Àr att fÄ kunskap om utvecklingen av redovisat intellektuellt kapital i svenska bolag, samt fÄ kunskap om det finns skillnader mellan tjÀnsteinriktade bolag och produktionsinriktade bolag.Metod: Med hjÀlp av datorbaserad innehÄllsanalys studeras tio bolag pÄ Nasdaq OMX Nordic Stockholm för perioden 2008-2012. Sökord har med hjÀlp av relevant litteratur framtagits och anvÀnds för att analysera redovisningen av intellektuellt kapital.Resultat & slutsatser: Resultatet visar att det har skett en ökning av redovisningen inom intellektuellt kapital pÄ Nasdaq OMX Nordic Stockholm.

Konsekvenserna med avskaffad revisionsplikt och sÀnkt aktiekapital - En studie ur revisorns perspektiv

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ aktiebolag i Sverige. Detta innebar att ca 250 000 aktiebolag nu kan vÀlja bort revision. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om de aktiebolag, som nu har möjligheten att vÀlja bort revision, gör det. Vidare syftar undersökningen till att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar detta val och jÀmföra resultaten med tidigare forskning. För att uppnÄ syftet anvÀndes en kvantitativ metod i formen enkÀt som skickades till 364 smÄ aktiebolag inomvSödermanlands lÀn.

"Det finns inte en cell i min kropp som vill ha barn!" : En fenomenologisk fallstudie av en kvinnas upplevelser av att vara barnfri

Idag Àr forskningen kring barnfrihet till skillnad frÄn barnlöshet begrÀnsad och beskrivningar kring upplevelser av fenomenet barnfrihet beskrivs sÀllan. Vi kan dock hitta litteratur som beskriver en komplexitet i valet av att som kvinna vÀlja barnfrihet, vilket vi i denna studie nÀrmare beskriver utifrÄn en kvinnas upplevelser samt erfarenheter. Syftet med denna studie Àr att undersöka en kvinnas upplevelser kring valet av att vara barnfri. Detta syfte har vi kunnat nÄ genom att göra en fenomenologisk fallstudie dÀr vi genom tvÄ intervjutillfÀllen med en kvinna kunnat fÄ en djupgÄende berÀttelse om hennes upplevelser samt erfarenheter av att vara barnfri. Hon har under en lÄng tid varit sÀker pÄ att hon inte vill ha barn och att det inte finns en cell i hennes kropp som vill det.

Trygga v?rdnadshavare f?r trygga barn

Enligt l?roplanen ?r det arbetslagets ansvar att se till att en god introduktion erbjuds till barn och familj. V?rdnadshavarna ska ?ven f? m?jlighet till delaktighet i verksamheten samt att ett gott samarbete m?jligg?rs mellan parterna. Syftet med unders?kningen ?r att genom v?rdnadshavares erfarenheter och uppfattningar bidra med ?kad kunskap och f?rst?else f?r hur trygghet skapas under barnets introduktion tillsammans med v?rdnadshavare och pedagoger.

?Folk som inte Àr HBT-personer Àr rÀtt ointresserade av HBT?. - En kvalitativ studie av kuratorers bemötande av HBT-personer i primÀrvÄrden.

Denna uppsats Àr en studie av fosterförÀldrar i en familjeby i RumÀnien. FosterförÀldrarna arbetar för en frivillig organisation i RumÀnien som har svenska grundare. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och mitt syfte Àr att studera fosterförÀldrarnas förÀldraskap och familjernas betydelse för barnen som vÀxer upp i frÄnvaro av sina biologiska förÀldrar i dagens RumÀnien. Jag belyser hur barnens bakgrund ser ut, hur relationerna till barnens biologiska förÀldrar Àr, vilken motivation som driver fosterförÀldrarna i arbetet med barnen och hur den kristna ideologin pÄverkar deras attityder och arbete. Jag jÀmför arbetet med forskning om familjehem i Sverige samt teorier om utvecklingspsykopatologi och resilience forskning, samt kristen tro och socialt ansvar, vilket ocksÄ Àr mina teoretiska utgÄngspunkter .

Fanerdunetableringen i Kalmar : frÄn början till slut (?)

PÄ en konkurrenskraftig marknad Àr det viktigt för företag att differentiera sig genom ett starkt varumÀrke. Genom att vara en ?god medborgare? i form av Corporate Social Responsibility, CSR, kan företagstÀrka relationen mellan kund och företag och pÄ sÄ sett varumÀrket. CSR innebÀr att företag pÄ frivillig grund integrerar sociala och miljömÀssiga hÀnsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenterna, utöver vad lagen krÀver. Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för hur företag arbetar med CSR och vidare diskutera vad som stÀrker ett varumÀrke, för att sedan klargöra om och hur företagens CSR-arbete kan definieras som varumÀrkesstÀrkande.

Corporate Social Responsibility som varumÀrkesstÀrkande aktivitet?

PÄ en konkurrenskraftig marknad Àr det viktigt för företag att differentiera sig genom ett starkt varumÀrke. Genom att vara en ?god medborgare? i form av Corporate Social Responsibility, CSR, kan företagstÀrka relationen mellan kund och företag och pÄ sÄ sett varumÀrket. CSR innebÀr att företag pÄ frivillig grund integrerar sociala och miljömÀssiga hÀnsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenterna, utöver vad lagen krÀver. Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för hur företag arbetar med CSR och vidare diskutera vad som stÀrker ett varumÀrke, för att sedan klargöra om och hur företagens CSR-arbete kan definieras som varumÀrkesstÀrkande.

En familjeby i RumÀnien. - en kvalitativ studie om fosterförÀldrar i en kristen organisation

Denna uppsats Àr en studie av fosterförÀldrar i en familjeby i RumÀnien. FosterförÀldrarna arbetar för en frivillig organisation i RumÀnien som har svenska grundare. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och mitt syfte Àr att studera fosterförÀldrarnas förÀldraskap och familjernas betydelse för barnen som vÀxer upp i frÄnvaro av sina biologiska förÀldrar i dagens RumÀnien. Jag belyser hur barnens bakgrund ser ut, hur relationerna till barnens biologiska förÀldrar Àr, vilken motivation som driver fosterförÀldrarna i arbetet med barnen och hur den kristna ideologin pÄverkar deras attityder och arbete. Jag jÀmför arbetet med forskning om familjehem i Sverige samt teorier om utvecklingspsykopatologi och resilience forskning, samt kristen tro och socialt ansvar, vilket ocksÄ Àr mina teoretiska utgÄngspunkter .

Sjuksköterskors upplevelser av etiska dilemman inom sluten psykiatrisk vÄrd

Bakgrund: All sjukvÄrd som bedrivs i Sverige Àr frivillig, Àven den psykiatriska vÄrden. Dock kan vÄrden ibland ske med tvÄngslagar mot patienters vilja. NÀr sjuksköterskan begrÀnsar en patients autonomi i form av tvÄngsÄtgÀrder kan det bidra till att sjuksköterskan upplever det etiskt jobbigt Àven om syftet Àr att göra gott för patienten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att utföra tvingande ÄtgÀrder mot patienter med psykossjukdom inom psykiatrisk slutenvÄrd, ur ett etiskt perspektiv. Metod: En litteraturstudie med tio kvalitativa artiklar bearbetades och analyserades av författarna.

Riskredovisning omkring ekonomisk turbulens: Longitudinell studie av tre bolag inom skogs- och tillverkningsindustrin

Trenden Àr att det stÀlls högre krav pÄ börsnoterade bolag att redovisa mer omfattande extern bolagsinformation genom Ärsredovisningen. En del av informationen behandlar bolagens exponering och hantering av risker, ett omrÄde som fÄtt större utrymme med Ären eftersom riskredovisningen har stor betydelse för bolag som sÄvÀl anvÀndare. Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för hur börsnoterade bolag genom extern redovisning av risk kan efterstrÀva minskad informationsasymmetri och ökad legitimitet omkring en ekonomisk turbulent tidsperiod. För att adressera studiens syfte har en longitudinell flerfallsstudie i svenska börsnoterade skogs- och tillverkningsbolag genomförts mellan Ären 2006-2012. Ett aktörssynsÀtt antogs dÀr bolagens Ärsredovisning analyserades genom diskurs- och innehÄllsanalys.

HÄllbarhetsredovisning inom den svenska skogsindustribranschen : En jÀmförelse mellan det statliga skogsbolaget Sveaskog och fem av de största privatÀgda skogsbolagen

Skogsindustribranschen hör till föregÄngarna vad gÀller hÄllbarhetsredovisning. Detta beror bland annat pÄ branschens miljöpÄverkande karaktÀr vilket gör att allmÀnheten har ett stort intresse för företagens hÄllbarhetsarbete. Företagen anvÀnder dÀrför sin hÄllbarhetsredovisning som ett marknadsföringsverktyg, för att legitimera sin verksamhet samt för att ge omvÀrlden insyn i företagens verksamhet. VÄr undersökning Àr en fallstudie som baseras pÄ kvalitativa intervjuer med en representant frÄn respektive skogsbolag. Ett statligt och fem framstÄende privata bolag ingÄr i undersökningen.

<- FöregÄende sida 17 NÀsta sida ->