Sökresultat:
530 Uppsatser om Frivillig barnlöshet - Sida 16 av 36
Samtida ideella sjÀlvidentifikationer : En förstÄelse av vittnesstöds och stödpersoners upplevelser och identifikationsprocesser under 2000- talets Sverige
Inom Brottsofferjouren finns ideellt verksamma vittnesstöd och stödpersoner sedan nÄgra decennier tillbaka. FörÀndringar inom bÄde samhÀllet och kring ett av uppdragen vÀcker reaktioner hos uppdragstagarna. Funderingar kring deras insats och omgivning vÀcks ocksÄ i samband med dessa förÀndringar. NÄgra av uppdragstagarna kÀnner sig ambivalenta angÄende regeringens pÄbud om att den ideella vittnesstödsverksamheten bör finnas vid alla tings- och hovrÀtter i landet. Det för in frÄgan pÄ om de borde fÄ betalt för sin insats och varför de egentligen arbetar ideellt.
Ny pÄ jobbet - en fallstudie om nyanstÀlldas förvÀntningar kopplat till rekryteringsprocessen
Bakgrund: Enligt tidigare forskning leder oinfriade förvÀntningar hos en nyanstÀlld till sÀmre arbetsprestation och slutligen till frivillig avgÄng. Vi har i vÄr undersökning sett nÀrmare pÄ vilken betydelse förvÀntningar har för den nyanstÀlldes arbetsupplevelse, dÄ vi tagit utgÄngspunkt i bland annat Vrooms förvÀntningsteori. Undersökningen har gjorts pÄ en av vÄra egna arbetsplatser, dÄ vi upplevde att mÄnga av de nyanstÀllda tidigt valde att lÀmna organisationen och vi sÄg ouppfyllda förvÀntningar som en möjlig anledning till dettaSyfte: VÄrt syfte med arbetet Àr att genom ett begrÀnsat antal intervjuer pÄ fallföretaget, ta reda pÄ om de nyanstÀlldas förvÀntningar inför det nya arbetet motsvarar den verklighet de sedan möter. Detta för att kunna skapa en förstÄelse för vilken betydelse annonsen och anstÀllningsintervjun har för den nyanstÀlldes förvÀntningar.Metod: Vi har genom en kvalitativmetod gjort en intervjuundersökning pÄ vÄrt fallföretag. Resultat: Vi kom i studien fram till att den anstÀllde genom anstÀllningssamtalet fÄtt en realistisk bild av vad arbetet skulle gÄ ut pÄ.
Redovisning av humankapital : - Ăr det möjligt?
Syftet med externredovisning Ă€r att ge en sammanfattande bild av en organisations finansiella stĂ€llning och resultat. Den behövs för att öka tilliten hos ett företags intressenter samt som underlag vid beslut om företaget. Under de senaste Ă„rtiondena har en typ av företag vuxit fram vars viktigaste tillgĂ„ng Ă€r personalen. Problem uppstĂ„r nĂ€r dessa företag ska vĂ€rderas dĂ„ personalen inte kan tas upp som en tillgĂ„ng i den traditionella redovisningen.Dagens lagstiftning för redovisning av humankapital Ă€r ytterst liten. Utöver de fyra paragrafer som nĂ€mns i Ă
rsredovisningslagen Àr det upp till det enskilda företaget hur de vill redovisa sitt humankapital vilket leder till stora skillnader mellan företagens redovisningar samt Ätskillnader över Ären av rapporteringen.
Vad gör vi nÀr du inte fungerar i vÄr organisation?
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur företag gÄr tillvÀga i situationer dÄ en medarbetare inte fungerar pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt. Uppsatsen utgÄr ifrÄn empiri som samlats in genom att intervjua personer med personalansvar i medelstora och stora kunskapsintensiva organisationer. Dessa verksamheters framgÄng Àr starkt kopplad till medarbetarnas prestationer och det Àr dÀrför extra viktigt att sÄdana företag har en tydlig personalidé som Àven innefattar strategier för avveckling av personal. RÄdande lagar som reglerar anstÀllningsförhÄllande Àr inte helt anpassade efter hur företagens situation ser ut idag. Kraven pÄ anstÀllningstrygghet stÄr mot kraven pÄ arbetskraftens rörlighet.
SLOPAD REVISIONSPLIKT : ? faktorer som pĂ„verkar smĂ„företagaren i valet av fortsatt revision BEHOV ? RELATION ? KONTAKT - VĂRDE
Studiens syfte Ă€r att förklara hur smĂ„företagaren uppfattar nyttan med revision och revisionsnĂ€ra tjĂ€nster. Vidare syftar studien till att förklara hur relationen med den revisor smĂ„företagaren har idag pĂ„verkar framtida beslut om att behĂ„lla revisionen nĂ€r revisionsplikten slopas. Studien bygger pĂ„ tidigare forskning över nyttan med revision i smĂ„företag. Samt behov ? och relationsattribut som pĂ„verkar valet av fortsatt revision. I studien anvĂ€nds en kvantitativ metod med en hypotetisk-deduktiv ansats, dĂ€r empirin insamlats via en enkĂ€tundersökning till 180 smĂ„ Ă€garledda aktiebolag inom Ăstersunds Kommun.
Lek Àr inte pÄ riktigt-men bör tas pÄ allvar.
I denna uppsats tar jag upp vad leken Àr och vad den betyder för barn samt för deras utveckling och interaktion i förskolan. NÄgra nedslag i historien visar att lekens betydelse alltid varit mer eller mindre aktuell. Med utgÄngspunkt i nÄgra teoretiska perspektiv pÄ lek har jag intervjuat tvÄ förskollÀrare om deras syn pÄ lek och lekens betydelse för barns utveckling och lekens utrymme i förskolan. I leken sker interaktion mellan barnen som ger dem möjlighet att utvecklas bÄde som individer och samhÀllsmedlemmar. De kan i leken förbereda sig pÄ ett liv som vuxen genom att pröva, öva och uppleva kÀnslor och situationer som dyker upp tillsammans med andra.Med utgÄngspunkt i litteratur om lek har jag diskuterat skillnaden mellan fri lek och styrd lek.
Ny pÄ jobbet En fallstudie om nyanstÀlldas förvÀntningar kopplat till rekryteringsprocessen
Bakgrund: Enligt tidigare forskning leder oinfriade förvÀntningar hos en nyanstÀlld till sÀmre arbetsprestation och slutligen till frivillig avgÄng. Vi har i vÄr undersökning sett nÀrmare pÄ vilken betydelse förvÀntningar har för den nyanstÀlldes arbetsupplevelse, dÄ vi tagit utgÄngspunkt i bland annat Vrooms förvÀntningsteori. Undersökningen har gjorts pÄ en av vÄra egna arbetsplatser, dÄ vi upplevde att mÄnga av de nyanstÀllda tidigt valde att lÀmna organisationen och vi sÄg ouppfyllda förvÀntningar som en möjlig anledning till detta
Syfte: VÄrt syfte med arbetet Àr att genom ett begrÀnsat antal intervjuer pÄ fallföretaget, ta reda pÄ om de nyanstÀlldas förvÀntningar inför det nya arbetet motsvarar den verklighet de sedan möter. Detta för att kunna skapa en förstÄelse för vilken betydelse annonsen och anstÀllningsintervjun har för den nyanstÀlldes förvÀntningar.
Metod: Vi har genom en kvalitativmetod gjort en intervjuundersökning pÄ vÄrt fallföretag.
Resultat: Vi kom i studien fram till att den anstÀllde genom anstÀllningssamtalet fÄtt en realistisk bild av vad arbetet skulle gÄ ut pÄ.
Revisionsplikt i mikroföretag - ur företagarnas perspektiv
SammanfattningI Sverige infördes lagstadgad revisionsplikt för alla aktiebolag, oavsett storlek, Är 1983. Alla aktiebolag ska enligt revisionsplikten upprÀtta en Ärsredovisning med balans ? och resultatrÀkning, noter samt en förvaltningsberÀttelse. Dessutom ska alla aktiebolag ha en kvalificerad revisor som granskar företagets Ärsredovisning samt hur verksamheten förvaltats. Enligt EU: s fjÀrde bolagsdirektiv har medlemslÀnderna möjlighet att undanta smÄ aktiebolag frÄn revisionsplikten och detta utnyttjas av alla lÀnder utom Sverige och Finland.I dagens debatt angÄende revisionsplikt i mikroföretag, det vill sÀga företag med mindre Àn 3 000 000 SEK i omsÀttning och fÀrre Àn tio anstÀllda, Àr den centrala frÄgan om nyttan överstiger kostnaden.
Revisionens vara eller icke vara Det Àr frÄgan?
SammanfattningMagisteruppsats i företagsekonomi, Handelshögskolan i Jönköping, VT 2012Författare: Sigge KleenTitel: Revisionens vara eller icke vara, Det Àr frÄgan? Bakgrund och Problem: 2010 avskaffades revisionsplikten för de minsta aktiebolagen i Sverige, syftet var att hjÀlpa mindre företag med kostnadsbesparingar dÄ revisionen ansÄgs som betungande. För att inte förÀndringen skulle bli för stor för samhÀllet valde regeringen att sÀtta grÀnsvÀrdena för vilka företag som fick omfattas av frivillig revision relativt lÄgt. Genom SoU 2008:32 kan utlÀsas att en trolig utveckling i EU Àr att grÀnsvÀrdena för vilka företag som fÄr undantas av revisionsplikten kommer att höjas i framtiden varav frÄgan Àr hur de svenska företagen ser pÄ denna utveckling.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att fÄ ett klarare perspektiv pÄ hur företagsgruppen som idag omfattas av revisionsplikt men som vid en eventuell lagÀndring till EUs maximala grÀnsvÀrden inte kommer att omfattas ser pÄ revisionsplikten och revisionens roll i sin helhet. För att fÄ en helhet i huruvida företagen kan pÄverkas av att bortse frÄn revision Àr syftet ocksÄ att undersöka hur företagets intressenter skulle stÀlla sig till att företaget inte lÀngre pÄvisade en revision.AvgrÀnsningar: Uppsatsen berör företag mellan dagens satta grÀnsvÀrden och EU direktivets maximala undantag.
(Re)visionens avskaffande
NÀr det nya lagförslaget trÀder ikraft kommer med stor sannolikhet, flertal olika aktörer att beröras. Vi har valt att fokusera oss pÄ hur revisionsbyrÄerna blir pÄverkade av det nya lagförslaget samt hur revisionsbolagen förbereder sig för de eventuella förÀndringar som avskaffandet kan tÀnkas föra med sig. Hur stora förÀndringarna kommer att bli i framtiden Àr svÄrt att förutse dÄ man inte vet i vilken omfattning frivillig revision kommer att efterfrÄgas av de smÄ bolagen.Vilka effekter kan ett avskaffande av revisionsplikten fÄ för revisionsbyrÄerna? Vilka strategiska val vÀljer byrÄerna att göra inför ett avskaffande av revisionsplikten och hur kan man utifrÄn dessa bevisa revisionens nytta? Hur kommer lagförÀndringen att pÄverka arbetsmetoderna för Skatteverket och kreditgivarna? Syftet med vÄr D-uppsats Àr att undersöka vilka konsekvenser ett avskaffande av revisionsplikt kan medföra för revisionsbyrÄerna, samt beskriva hur revisionsbolagen förbereder sig inför de framtida förÀndringarna.I vÄr uppsats har vi valt att nyttja metoder sÄ som intervjuer samt litteraturstudier. Respektive metodval har tagits fram utifrÄn det Àmnesval vi har valt att beröra.
Avskaffandet av revisionsplikten : En studie om vilka faktorer som pÄverkar smÄ aktiebolags val att ha kvar revisionen
Background: With the removal of audit requirement for companies in Sweden from the first of november 2010, a lot of companies has chosen not to keep the audit requirement. So far 57 percent of the small companies has chosen to keep the audit, in spite of that they donÂŽt need to which led us to the problem statement: Which are the factors that affect a small limited company to choose to keep the audit, in spite that now there is a possibility to choose not to use audit anymore?Purpose: The purpose of the essay is to examine why small limited companies choose to keep the audit, in spite that now there is a possibility to choose not to use audit?Method: This research founds itself in a qualitative study with a deductive research approach. We have been studying secondary data in books and articles and preformed 29 phone interviews with small ltd company owners in Sweden. The selection consisted of 14 companies with credit debts and 15 companies without credit debts.
Det ideella arbetets betydelse för individen : En inblick i nÄgra individers personliga utveckling och lÀrande samt karriÀrutveckling genom deras ideella arbete
What impact has volunteering on the individual and their career development? For the young man about to enter the world of work, for the non-profit organization that needs to recruit new volunteers or employers who are facing hiring new staff. This study may provide a new approach in their search for work, volunteers or employees. The purpose of this study is to highlight the experiences of volunteering for individuals' personal learning and development, and the importance of volunteering for their career development. The study has a qualitative approach.
Redovisning av frivilligt arbete i ideella föreningar : En undersökning mellan olika insamlingsorganisationer
NÀr det nya lagförslaget trÀder ikraft kommer med stor sannolikhet, flertal olika aktörer att beröras. Vi har valt att fokusera oss pÄ hur revisionsbyrÄerna blir pÄverkade av det nya lagförslaget samt hur revisionsbolagen förbereder sig för de eventuella förÀndringar som avskaffandet kan tÀnkas föra med sig. Hur stora förÀndringarna kommer att bli i framtiden Àr svÄrt att förutse dÄ man inte vet i vilken omfattning frivillig revision kommer att efterfrÄgas av de smÄ bolagen.Vilka effekter kan ett avskaffande av revisionsplikten fÄ för revisionsbyrÄerna? Vilka strategiska val vÀljer byrÄerna att göra inför ett avskaffande av revisionsplikten och hur kan man utifrÄn dessa bevisa revisionens nytta? Hur kommer lagförÀndringen att pÄverka arbetsmetoderna för Skatteverket och kreditgivarna? Syftet med vÄr D-uppsats Àr att undersöka vilka konsekvenser ett avskaffande av revisionsplikt kan medföra för revisionsbyrÄerna, samt beskriva hur revisionsbolagen förbereder sig inför de framtida förÀndringarna.I vÄr uppsats har vi valt att nyttja metoder sÄ som intervjuer samt litteraturstudier. Respektive metodval har tagits fram utifrÄn det Àmnesval vi har valt att beröra.
RevisionsbyrÄernas strategiförÀndring inför revisionspliktens avskaffande
Svenskt NÀringsliv ville att regeringen skulle undersöka frÄgan om revisionspliktens avskaffande och begÀrde dÀrför en utredning som resulterade i SOU 2008:32 som kom i mars 2008. I denna föreslogs att endast 4 procent av företagen i Sverige skulle omfattas av revisionsplikten, för resterande skulle revisionen bli frivillig dÄ lagen Àr tÀnkt att trÀda i kraft den 1 juli 2010. Den slopade revisionsplikten medför en omvÀrldsförÀndring för revisionsbyrÄerna, och vi vill undersöka vad revisionsbyrÄerna gör för att möta denna. Vi vill ocksÄ försöka förklara varför revisionsbyrÄerna har vidtagit, eller inte vidtagit, de ÄtgÀrder de gjort, och vad det beror pÄ. För att undersöka hur revisionsbyrÄerna möter den kommande omvÀrldsförÀndringen som ett avskaffande av revisionsplikten innebÀr, har vi valt att göra en fallstudie samt en enkÀtundersökning.
Utmaningar pÄ GMU i förhÄllande till vuxenutbildning : ur ett officersperspektiv
Den 1 juli 2010 avskaffades vÀrnplikten i förmÄn för ett yrkesförsvar, varpÄ premisserna för utbildningen av soldater förÀndrades. Idag har mÀn och kvinnor frÄn 18 Är möjlighet att genomföra s.k. GrundlÀggande MilitÀr Utbildning (GMU) under tre mÄnader pÄ frivillig basis. De nya premisserna kan m.h.t. frivilligheten stÀllas i paritet med civil vuxenutbildning, dÀr bÄda upplever exempelvis avhopp till följd av motivationsbrist.Syftet med studien Àr delvis att identifiera officerarnas upplevda utmaningar pÄ GMU avseende rekryternas tidigare erfarenheter, motivation samt lÀrarrollen.