Sammanfattning I detta examensarbete ska jag behandla ämnet trygghet respektive otrygghet och studera vad som kan göras genom fysisk planering för att skapa ökad trygghet på en offentlig plats i Karlshamn. En allmän plats kan definieras som ett område med fritt tillträde för allmän användning. (Teknisk rapport SIS-CEN/TR 14383?2:2 008 Brottsförebyggande genom stadsplanering och byggnadsutformning ? Del 2: Stadsplanering, 2007, s 12) Detta innebär gata, väg, park, torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är ämnad för en gemensam behövlighet (www.boverket.se). Tryggheten är något som idag börjat växa fram och uppmärksammats från olika håll, samhället har intresserat sig för detta utifrån ett bebyggelseperspektiv.

Med anledning av vargens (Canis lupus) återetablering i Sverige presenteras och jämförs de boskapsvaktande djuren hund (Canis lupus familiaris), lama (Lama glama) och åsna (Equus asinus). Boskapsvaktande djur används sedan länge i många rovdjurstäta länder, men i Sverige används idag främst rovdjurssäkra stängsel för att hindra varg från att riva får (Ovis aries). Stängsel är dock kostsamma och begränsar dessutom betesytan. Under 2006 hade 32 % av fårflockarna i USA hundar, 14 % lamor och 9 % åsnor som vaktdjur. En boskapsvaktande hund måste växa upp i en fårflock för att socialiseras med fåren.

Offentliga platser i städer är viktiga för att människor ska kunna mötas men även av demokratiska skäl. Det offentliga livet har utspelat sig på olika sätt under historien och i dag präglas stadsutvecklingen av en neoliberalistisk inriktad planering och politik. En trend i denna utveckling är att offentliga ytor privatiseras och förvaltas av privata aktörer. Detta arbete fokuserar på hur privatisering av offentliga platser kan beskrivas utifrån ett planerings- och maktperspektiv. Syftet är att undersöka hur privatisering av offentliga platser legitimeras och styrs av olika aktörer i en detaljplaneprocess samt vilken påverkan omgestaltning får över det offentliga livet på platsen.

Denna rapport berör ekonomisk brottslighet, vilket kan sägas vara brott som begås i sambandmed näringsverksamhet i syfte att uppnå ekonomisk vinning. Exempel på sådana brott ärbokföringsbrott och olika typer av skattebrott. Närmare bestämt har vi inriktat oss på denekobrottsgranskning som sker vid konkurser. Enligt lag har en konkursförvaltare nämligen iuppgift att granska om det finns misstanke om brott, exempelvis genom att se över deaffärshändelser som skett före en konkurs. Om brottsmisstanke finns har förvaltaren även enskyldighet att anmäla detta till en åklagare.Enligt Brottsförebyggande rådet, BRÅ, finns en stor variation i de anmälningar sominkommer från olika konkursförvaltare.

Idag projekteras byggnader för att spara energi och minimera värmeförluster som sker genom klimatskal. För att kunna minska behovet av aktiv uppvärmning för de boende utvecklades en idé om att byggnaden skulle uppvärmas med hjälp av passivvärme. Detta ledde till skapandet av passiv och lågenergihus.Det har funnits passivhus i mer än 20 år och vanligen används denna princip av privatvillor. På senare tid har dock passivhustekniken börjat integreras vid uppförandet av flerbostadshus. Syftet är naturligtvis att minska årsbehovet av aktiv uppvärmning för byggnader och samtidigt minska värmeeffektbehovet.

I dagens samhälle där alltfler köpcentrum byggs och där konkurrensen mellan dem ökar är det av stor betydelse att kunna erbjuda sina kunder något de inte hade förväntat sig för att på så sätt sticka ut ur mängden och bli kundernas självklara val. Ett sätt kan vara att underlätta deras shopping och det är just detta som denna kandidatuppsats kommer att handla om: ?Hur köpcentrum kan underlätta kundernas shopping - En fallstudie på Baronen Köpcentrum?. Syftet är att se vad köpcentrum i allmänhet och Baronen Köpcentrum i synnerhet kan göra för att få kunderna att stanna kvar längre i köpcentrumet genom att underlätta deras shopping.Vi har studerat den forskning som råder inom området samt att vi valt att genom ett kvalitativt tillvägagångssätt samla in data till vår uppsats. Valet av en kvalitativ ansats var självklart då avsikten var att ge våra intervjuobjekt möjlighet att uttrycka sig fritt inom området samt spegla sin syn på det hela.

MARIA HEDIN, CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET, Ergonomisk design och produktion MARIA MARKLUND, TEKNOLOGIE MAGISTEREXAMEN, Industriell design Examensarbetet har utförts inom programmen Industriell design samt Ergonomisk design och produktion vid Luleå tekniska universitet under en period av 20 veckor i oktober 2006 till februari 2007. Uppgiften var att utveckla koncept för ett lyfthjälpmedel till den MultiTask-cell (MTC) som nyligen installerats i Volvo Aeros produktion i Trollhättan. Cellen består av fem MultiTask-maskiner vilket innebär att varje maskin kan utföra alla nödvändiga operationer (borrning, svarvning, fräsning etc.). I maskinerna bearbetas detaljer till flygmotorer med hjälp av verktyg som till största delen hanteras av industrirobotar. När den bearbetande delen på verktygen ska bytas sker däremot hanteringen manuellt av operatörerna. I MTC:n finns ett område speciellt avsett för byte av den bearbetande delen på verktyg, även kallat ställning av verktyg.

År 2000 blev det möjligt för svenska börsnoterade bolag att göra återköp av egna aktier. Detta har medfört ytterligare en möjlighet för hur bolagen kan distribuera den vinst de gör vid brist på andra gynnsamma investeringar. Under perioden 2000 till 2013 har 139 olika bolag genomfört återköp av egna aktier och bland dessa bolag varierar mängden återköpta aktier och antalet genomförda återköpsprogram kraftigt. Aktiebolagslagen sätter ramarna för återköpet och per återköpsprogram får maximalt tio procent av det totala aktiekapitalet köpas tillbaka. Bolagstämman beslutar om återköp skall bli aktuellt och beslutet sträcker sig som längst till nästa bolagsstämma.

Offentliga platser i städer är viktiga för att människor ska kunna mötas men även av demokratiska skäl. Det offentliga livet har utspelat sig på olika sätt under historien och i dag präglas stadsutvecklingen av en neoliberalistisk inriktad planering och politik. En trend i denna utveckling är att offentliga ytor privatiseras och förvaltas av privata aktörer. Detta arbete fokuserar på hur privatisering av offentliga platser kan beskrivas utifrån ett planerings- och maktperspektiv. Syftet är att undersöka hur privatisering av offentliga platser legitimeras och styrs av olika aktörer i en detaljplaneprocess samt vilken påverkan omgestaltning får över det offentliga livet på platsen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur två olika stora mjölkgivor påverkar kalvars tillväxt och kraftfoderkonsumtionen under mjölkperioden och vid avvänjningen. Anledningen till att försöket gjordes var att få fram uppdaterade uppgifter om konsumtionen av mjölkersättning och tillväxten för att kunna utnyttja sambandet mellan dessa för att uppskatta hur mycket mjölk kalvar konsumerar som tillåts dia fritt från modern. Kalvarna utfodrades med mjölkersättning med samma energiinnehåll som i helmjölk. Studien var en del av ett större projekt där kalvar gick med mödrarna i ett lösdriftsstall med robotmjölkning. I foderförsöket ingick 47 kalvar av båda könen och av rasen SRB.

Importen av livsmedelsprodukter står för nästan hälften av det som konsumeras i Sverige i dag. Detta står i kontrast till den svenska lantbruksbranschens villkor gentemot de utländska jordbruksföretagen. Svensk livsmedelsproduktion har höga krav när det gäller klimat, miljö och djuromsorg. Med bakgrund av detta bör det finnas goda förutsättningar att vända trenden genom att bland annat lyfta fram matkulturella värde, nya produkter, distributionsvägar och sätt att marknadsföra sina produkter. Genom att möta en diversifierad efterfrågan från konsumenterna är syftet med denna studie att lyfta fram de faktorer som påverkar detaljistens/handlarens val av primärproducerande affärspartners som producerar regional- och lokalproducerad mat. Affärsstrategin relationsmarknadsföring handlar om att uppnå framgångsrika konkurrensfördelar genom att man skapar, underhåller och utvecklar företagets relationer med kunder och andra intressenter såsom t ex. leverantörer.

Föreliggande uppsats behandlar lönesättning på den svenska arbetsmarknaden. Lönesättningen i Sverige är inte i vidare utsträckning reglerad i lag. Grunden för lönesättningen är att det råder avtalsfrihet och att det är upp till arbetsmarknadens parter att genom kollektivavtal reglera området. Kollektivavtalen innehåller olika typer av reglering avseende arbetsgivarens lönesättning, exempelvis anges ofta minimilöner samt utrymme för lönehöjningar vid lönerevision. Avtalen innehåller dessutom oftast lönesättningsprinciper för hur löneutrymmet ska fördelas mellan enskilda arbetstagare.

Syfte: Syftet med vår uppsats var att undersöka hur elever i år 9 i vår kommun beskriver gymnasieprogrammen och vilka kunskaper de har om området. Vi ville också ta reda på om gymnasieprogrammen hade olika status och vilka faktorer ungdomarna tycker är viktigast att ta hänsyn till vid gymnasievalet samt om de omedvetet blir påverkade av genus, kulturellt kapital eller habitus. Vi ville också studera hur de påverkas av varandra i sin uppfattning.Teori: I vår studie utgår vi ifrån en sociokulturell teori där social samverkan är utgångspunkten för lärande och utveckling (Dysthe, 2003). Både social och kulturell tillhörighet spelar stor roll för individens utveckling då den är beroende av vilken typ av miljö vi växer upp och lever i. Relationer till andra människor är förutsättning för förståelse och skapande av begrepp och kunskap.

Bakgrund och problem: Ett sedan länge identifierat problem på redovisningsområdet är denoproportionerligt höga kostnaden mindre företag har för att uppfylla kraven på finansiellrapportering, relativt nyttan de har av de rapporter som skapas. Många gånger handlar mindreföretags problem med redovisningen också om den mängd redovisningsval som karaktäriseraräldre normering på området, och som skapats i syfte att tillgodose informationskrav somsällan finns i de mindre bolagen. Dessa problem har föranlett utarbetandet av en ny nationellredovisningsreglering, med tydliga förenklingsambitioner för mindre bolag, kallat K2-regelverket. Efter att K2-regleringen lanserades i slutet av år 2008 har det stått mindreaktiebolag fritt att använda sig av den nya förenklade regleringen, eller den äldre meromfattande normeringen, fram tills det kommande alternativet K3 presenterats och bliralternativet till K2. Endast ett fåtal procent av de företag som tillåts använda sig av detförenklade regelverket har dock valt att göra det, något som tyder på att förenklingarna intevarit adekvata eller att normgivaren inte nått ut med sitt budskap.Syfte: Uppsatsens syfte är att besvara vår frågeställning: Vilka är de bakomliggandeorsakerna till mindre företags val om tillämpande av K2-regelverket?Avgränsningar: Geografiska avgränsningar har gjorts p.g.a.

Detta examensarbete behandlar ämnet medborgardeltagande i den fysiska planeringen och frågan om hur man kan få med invandrare i fysiska planeringsprojekt. Alla människor i samhället har rätt att framföra sina åsikter i den fysiska planeringen. Medborgares och folkrörelsers synpunkter är lika viktiga som näringslivets och de politiska partiernas. För att medborgarna ska kunna medverka, måste politiker och planerare ge dem den möjligheten. Idag är det oftast högutbildade och resursstarka personer som deltar i den fysiska planeringen och Boverket har konstaterat att den till stor del domineras av medelålders män.