Sökresultat:
734 Uppsatser om Fritt kassaflöde - Sida 3 av 49
Hur anser lÀrare att de arbetar med barns kommunikation vid bildskapande
Hur lÀrare anser att de arbetar med barns kommunikation vid bildskapande. Metoden har varit enkÀtundersökning som har vÀnts sig till 62 lÀrare i förskola, fritidshem och grundskolans tidigare Är. Resultatet visade att lÀrares frÀmsta syfte vid bildskapande var att barnen skulle fÄ skapa fritt , pröva material och tekniker och att det var en lustfylld stund. Ett fÄtal av respondenterna ansÄg att syftet var att utveckla den kommunikativa kompetensen..
AngÄende presens particip. En korpusstudie av presens particips syntaktiska funktion i svenskt skriftsprÄk.
Denna uppsats handlar om hur presens particip fungerar syntaktiskt isvenskt skriftsprÄk. Genom sökningar huvudsakligen i Stockholm-UmeÄ-korpusen Suc II, men Àven i Parole, hÀmtas drygt 800 exempel pÄhur presens particip anvÀnds i svenskt skriftsprÄk. Dessa particip delasupp i undergrupper beroende pÄ vilken syntaktisk funktion de har:huvudord i nominalfras, attribut, bundet och fritt predikativ, adverbialoch predikativt attribut. Det sistnÀmnda redovisas tillsammans med frittpredikativ.FrÄgan om de presens particip som fungerar attributivt har adjektiviskeller verbal betydelse undersöks. Denna bestÀms genom att de attributsom har verbal betydelse antas kunna skrivas om till en relativsats.Resultatet visar bl.a.
Digitala tredimensionella visualiseringsmetoder : AnvÀndning av prefabricerat material för att skapa digitala landskap
AnvĂ€ndandet av digitala visualiseringar möjliggör nya sĂ€tt att kommunisera och presentera det skapade materialet. Ăr det möjligt att i de digitala tredimensionella visualiseringarna Ă„terskapa kĂ€nslan och atmosfĂ€ren hos ett naturligt landskap? Stora mĂ€ngder med fritt tillgĂ€ngligt material laddas stĂ€ndigt upp pĂ„ Internet, men hur anvĂ€ndbart Ă€r detta material vid skapandet av digitala landskap? Syftet med arbetet Ă€r att undersöka detta..
Vad kostar det att marknadsföra sig gratis?
Med vÄr studie vill vi belysa de potentiella nackdelarna som finns med att
marknadsföra sig som företag via Facebook. I och med webb 2.0 och den sociala
revolutionen, dÀr alla kan dela med sig av vad de vill nÀr de vill, sÄ ökar
mÀngden data sÄ pass mycket att markandsförare mÄste lÀra sig hantera detta.
All data,
statusuppdateringar, flera typer av media samt lÀnkningar har fÄtt termen ?de
sociala bruset? tilldelat sig. Detta brus mÄste företagen lÀra sig att utnyttja
eller bryta igenom.
Via en komparativ analys kommer vi att stÀlla Pringles och Nestlés
kommunikationsstrategier mot varandra för att kunna urskilja likheter,
skillnader och vad vardera del resulterar i.
En studie av pedagogers tankar om korrektion av elevtexter
Abstract
Andersson, Kajsa och Liljeqvist, Marie (2008). En studie av pedagogernas tankar om
Korrektion av elevtexter. Malmö högskola: lÀrarutbildningen.
Syftet Àr att undersöka sex pedagogers tankar om skrivutveckling, och relatera dessa till
elevernas erfarenheter. VÄra frÄgestÀllningar Àr:
? Hur motiverar de utvalda pedagogerna valet mellan att korrigera eller inte
korrigera i elevernas skrivna texter?
? Vad anser eleverna om skrivtrÀning och att bli korrigerade?
För att fÄ svar pÄ de hÀr frÄgorna har vi intervjuat sex pedagoger pÄ tvÄ olika skolor.
DÀrefter delade vi Àven ut en och samma elevtext till pedagogerna som de skulle
korrigera pÄ sitt sÀtt.
"Varför kan vi inte ha mer teknik i skolan?"
Syftet med vÄrt examensarbet har varit att undersöka om eleverna blev mer sjÀlvstÀndiga och ökade sin kreativitet nÀr de fick lösa en teknikuppgift som var fritt formulerad. Undersökningen skulle ocksÄ visa om det fanns nÄgon skillnad pÄ flickors och pojkars agerande dÄ det gÀllde utformning och konstruktion i teknikuppgiften. Studien skulle samtidigt ge svar pÄ hur samarbetet fungerade nÀr eleverna arbetade i pojk- /flick- och blandade grupper..
Finns det nÄgot samband mellan andrasprÄksinlÀrares uttal och stavning i svenska? ? en undersökning om hur uttal och stavning pÄverkar varandra
I denna uppsats undersöks en grupp andrasprÄksinlÀrares uttal och stavning för att se om det finns nÄgot samband mellan avvikande uttal och stavning i svenska. Det Àr elevernas hantering av vokaler, tje-ljud, sje-ljud, ng-ljud samt i nÄgra fall hantering av r/l i uttal av olika ord som undersöks och jÀmförs med elevernas stavning av samma ord. Elva elever som gÄr i en förberedelseklass Är 7-9 medverkar i studien och eleverna har varit i Sverige mellan 7 mÄnader och 4 Är.För att undersöka om det finns nÄgot samband mellan avvikande uttal och stavning har en diktamen som innehÄller de sprÄkljud som Àr intressanta i undersökningen anvÀnts som metod. I tillÀgg till det har eleverna fÄtt tala och skriva fritt med hjÀlp av bildsekvenser. Eleverna har spelats in pÄ band nÀr de lÀst upp diktamen och nÀr de talat fritt.
Marginaliseringen av adopterade
Med en kritisk diskursanalys undersöks hur den adopterade representeras i tv-serien Leende Guldbruna Ăgon ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. De verktyg som anvĂ€nds i diskursanalysen Ă€r teorierna om semantisk tĂ€thet, hegemoni och inkodning/avkodning. Resultatet av undersökningen Ă€r att den adopterade representeras som ett fritt flytande subjekt mellan den svenska dansbandsdiskursen och invandrardiskursen. SVT:s avkodade budskap Ă€r av undersökningen att döma att den adopterade blir en del av ett homogent blattedansband. Det budskapet har potential att pĂ„verka svenska folkets syn pĂ„ mĂ€nniskor med en kulturell identitet som inte sammanfaller med det som hudfĂ€rgen representerar..
Björk, bjurk eller bjök? : En undersökning om ett möjligt samband mellan dialekt och stavning i Äk 1-2 i grundskolan
Denna uppsats undersöker huruvida det finns ett samband mellan dialekt och stavning. I studien ingĂ„r en skola i SmĂ„land, Stockholm respektive Ă
ngermanland. Eleverna som medverkar gÄr i Äk 1-2 och har deltagit i ett stavningstest pÄ enskilda ord samt fritt skrivit om ett sjÀlvvalt Àmne. Resultatet har jÀmförts med de dialektala sÀrdrag som sÀgs vara karaktÀristiska för dialekten och visar att de elever som tillÀmpar fonetisk stavning i viss mÄn pÄverkas av sin dialekt..
Vivid
Det var i tecknandet som mitt intresse för form började. NÀr jag illustrerar tÀnker jag helt fritt och det kÀnns kravlöst och enkelt. DÄ försvinner tid och rum och jag kÀnner mig fri att lÄta min fantasi styra. NÀr jag tittar pÄ mina illustrationer ser jag en livfull energi och en glÀdje, fantasi, starka fÀrger, och slingrande former som skapar berÀttelser.I mina illustrationer kan jag se den kÀnslan som jag söker efter i mitt skissarbete med möbler, men som ofta tappas bort nÄgonstans pÄ vÀgen. DÀrför vill jag inspireras av mina illustrationer i mitt examensarbete och försöka att skapa samma fria kÀnsla i en produkt..
Nytt koncept för linspridning
Sammanfattning Projektet, Nytt koncept för linspridning, vilket tillhandahölls av Abu Garcia, bestod i att vidareutveckla multiplikatorrullen, Ambassadeur Classic 5000c. MÄlet var att konstruera en multiplikatorrulle, med vilken fritt utkast erhÄlls. PÄ dagens multiplikatorrullar passerar linan genom linspridaren, detta medför att linan följer linförarens rörelse under utkastet. Till följd av linförarens rörelse genereras friktion, vilket i sin tur ger ett kortare kast. För att öka kastlÀngden, skall linspridaren ej vara i kontakt med linan under utkastet.
Yttrandefrihet kontra religionsfrihet
Syftet med uppsatsen var att redogöra för vad som gÀller rent juridiskt nÀr yttrandefrihetslagen kommer i krock med religionsfrihetslagen. Uppsatsen bygger pÄ studier som genomförts med hjÀlp av traditionell juridisk metod, alltsÄ lag, förarbeten, doktrin och praxis. Det Àr mÄnga frÄgestÀllningar som kan beröras gÀllande yttrandefrihetslagen, dÀrför har jag begrÀnsat mig till frÄgor som har med religion att göra, exempelvis nÀr nÄgon inskrÀnker nÄgon annans religion med hjÀlp av yttrandefriheten. MÀnniskan har av naturen rÀtt till yttrandefrihet och religionsfrihet. MÀnniskan har rÀtt att ha vilken tro eller religion hon vill utan att denna rÀtt skall bli inskrÀnkt.
Hur nÄs ett effektivt fiske inom Europa? : ineffektivitets- och kostnadsproblem inom dengemensamma fiskepolitiken
Den gemensamma fiskepolitiken inom EU har lÀnge resulterat i stora problem med överfiskeliksom ineffektivitet och höga kostnader för sÄvÀl medlemsstater som enskilda fiskare.Situationen Àr ett resultat av svaga samt ineffektiva styrmedel som motverkar varandra.Eftersom de styrmedel och regleringar samt bidrag som styr den gemensamma fiskepolitikeninom EU inte Àr effektiva, finns de negativa krafter som ett fritt tilltrÀde innebÀr kvar. Denpolitiska viljan att fatta hÄllbara beslut för fisket inom EU har saknats. Bakom besluten har ihuvudsak representanter som bevakar och skyddar fiskenÀringen suttit. I de flesta ekonomiskaoch politiska analyser brukar ocksÄ EU:s gemensamma fiskepolitik liknas vid ett fiske med ettsÄ kallat reglerat fritt tilltrÀde. Varje enskild fiskare agerar rationellt genom att stÀndigtförsöka öka sin fiskeanstrÀngning i ett delvis reglerat, men i praktiken relativt öppet och fritt,tilltrÀde vilket innebÀr att nivÄn för fiskeanstrÀgningen blir högre Àn vad nivÄn för ett effektivtfiske Àr.
ĂgarlĂ€genheter : En studie om varför etableringen inte slĂ„r igenom i Sverige
Den svenska befolkningen har pratat om att Àga sin lÀgenhet i över 150 Är, nÄgot som kom att bli verkliget i Sverige den 1 maj 2009 dÄ ÀgarlÀgenheter inrÀttades som boendeform. Boendeformen finns redan i andra Europeiska lÀnder sÄ som Belgien, Norge och Holland och har etablerats i Sverige. PÄ tre Är har media övervakat upprÀttad byggnation av ÀgarlÀgenheter dÀr skilda Äsikter framkommit av intressenter, byggherrar och banker. Det Àr dessa Äsikter som undersökts och ligger till grund för antalet ÀgarlÀgenheter som byggts i landet. Det Àr viktigt att titta pÄ vilka boendeformer som finns i landet idag och hur dessa förhÄller sig till varandra.
Nytt koncept för linspridning
Sammanfattning
Projektet, Nytt koncept för linspridning, vilket tillhandahölls av Abu Garcia,
bestod i att vidareutveckla multiplikatorrullen, Ambassadeur Classic 5000c.
MÄlet var att konstruera en multiplikatorrulle, med vilken fritt utkast
erhÄlls. PÄ dagens multiplikatorrullar passerar linan genom linspridaren, detta
medför att linan följer linförarens rörelse under utkastet. Till följd av
linförarens rörelse genereras friktion, vilket i sin tur ger ett kortare kast.
För att öka kastlÀngden, skall linspridaren ej vara i kontakt med linan under
utkastet. Det Àr dock viktigt att linan sprids direkt pÄ spolen vid pÄbörjad
invevning.