Detta är en vetenskaplig essä där jag undersöker och reflekterar kring frågor som har med samverkan och yrkesroll för fritidspedagogen. Hur ser arbetet ut för fritidspedagogen i skolan? Jag har använt mig av Pierre Bourdieus begrepp kapital, fält och habitus för att problematisera och reflektera kring fritidspedagogens yrkesroll i skolans värld. Är det en risk att fritidspedagogen blir en slags assistent i klassrummet och att de fritidspedagogiska idéerna försvinner? Eller kan det vara positivt att vi som Fritidspedagoger kommer in i klassrummet med vår speciella kompetens? Jag tar upp vikten av att fritidspedagogen får sin legitimitet i skolans fält.

Syftet med denna studie är att synliggöra Fritidspedagogers uppfattningar kring hur fysisk aktivitet påverkar elevers lärande inom fritidshemmets arena. Studiens frågeställningar består av, vilka typer av fysisk aktivitet upplever Fritidspedagoger som särskilt betydelsefulla för elevers lärande? samt vilka pedagogiska möjligheter och hinder uppfattar Fritidspedagoger att det finns med fysisk aktivitet på fritidshemmet? Forskningen som denna studie vilar på belyser den fysiska aktivitetens betydelse för barn samtidigt som den fria leken som fysisk aktivitet berörs. Forskningen framhåller även de hinder och möjligheter som kan uppstå i mötet med fysisk aktivitet som lärande inom fritidshemmets arena. Studiens resultat har analyserats med hjälp av den sociokulturella teorin och pragmatismens filosofi avseende på lärande.

Syftet med studien är att undersöka elevers och Fritidspedagogers uppfattningar om datorn och användningen av den på fritidshemmet.En kvalitativ metod med en induktiv ansats har använts i studien. För att få svar på frågeställningarna genomfördes intervjuer med Fritidspedagoger och elever i fritidsverksamheten. Resultatet från intervjuerna kategoriserades utifrån olika uppfattningar.Eleverna använde datorn på fritidshemmet till att spela datorspel, lyssna på musik, söka efter information och bild- och filmbehandling. Datorns betydelse enligt dem var att de kunde lära sig saker, hitta information snabbt och förstå bättre genom att kolla på Youtube.Fritidspedagogerna berättade att de använder datorn till planering, som musikspelare och till bild- och filmbehandling. Datorns betydelse enligt dem var att snabbt få tillgång till information, att följa med i utvecklingen, att ge status, att fylla ett behov, att underlätta verksamheten och vara ett medium för elevinflytande..

Syftet med denna studie är att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lärares och Fritidspedagogers uppfattning om förutsättningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien består av analyser av enkätintervjuer och djupintervjuer med Fritidspedagoger och lärare. Avsikten med intervjuerna är att undersöka likheter och skillnader i Fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot kränkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att kränkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller på fritidshem kan vara svårt och speciellt att använda en övergripande strategi mot kränkande behandling som fungerar.

Syftet med studien är att reda på hur Fritidspedagoger upplever datorspelande på fritidshemmet och deras uppfattningar av hur datorspelande kan bidra till lärande i relation till verksamhetens uppdrag med fokus på en meningsfull fritid. Vår forskningsbakgrund behandlar lärande i datorspel och uppfattningar kring datorspel i skolan och kommer att bearbetas tillsammans med resultatet från vår kvalitativa intervjustudie.Vi utgår ifrån den fenomenologiska livsvärldsteorin där vi studerar uppfattningar och erfarenheter kring fenomenet datorspelande. Vi intervjuar ett antal Fritidspedagoger och får ta del av deras erfarenheter och upplevelser av datorspelande.I intervjuerna framgår det att Fritidspedagogerna, oavsett egen erfarenhet, är positiva till datorspelande som komplement till andra aktiviteter på fritidshemmet, men att många saknar den kunskapen som krävs för att det ska kunna göras med ett pedagogiskt innehåll. De upplever också att barnen lär sig bland annat språk, samarbete, social kompetens och problemlösning genom datorspelande..

Det övergripande syftet med studien är att ur ett genus- och socialkonstruktionistiskt perspektiv återspegla vilka uppfattningar som råder om vad kvinnliga respektive manliga Fritidspedagoger gör och förväntas göra i fritidshemsverksamheten. Intentionen är att kartlägga Fritidspedagogers arbetsuppgifter vilket innebär att deltagande observationer är att föredra. Då vår avsikt även är att undersöka Fritidspedagogers uppfattningar och föreställningar kring genus och normer, används semistrukturerade intervjuer. Tre kvinnliga och tre manliga Fritidspedagoger observeras och intervjuas i studien. Resultatet av studien ger oss en uppfattning kring Fritidspedagogers fördelning av arbetsuppgifter.

Mitt syfte med denna studie var att beskriva hur man i fritidshemsverksamhet arbetar för att utveckla god social kompetens hos barn i behov av särskilt stöd. För att bryta ner syftet så formulerade jag forskningsfrågor. Frågorna är hur man arbetar för att utveckla god social kompetens hos barn som vistas i fritidshem, hur fritidshemmet arbetar för att inkludera alla barn i verksamheten och hur arbetet kopplas till styrdokumenten. Utifrån detta valde jag att göra en kvalitativ intervjustudie med fyra Fritidspedagoger som är verksamma i en kommun i Norrbotten. I resultatet redogör jag inte för någon absolut sanning utan bara Fritidspedagogernas svar och mina tolkningar.

SammandragI förskolan, skolan och på fritidshemmen uppstår dagligen konflikter, därför är det viktigt att ha bra strategier hur de skall bemötas. Syftet med arbetet är att ta reda på hur pedagoger arbetar med att förebygga och hantera konflikter. Utifrån frågeställningarna, hur pedagoger arbetar för att förebygga och hantera barns konflikter på fritidshemmet har jag uppnått mitt syfte. Jag använde mig av metod i form av intervjuer av sex stycken Fritidspedagoger som arbetar på fritidshem och i skolan. Resultatet av min undersökning visar att Fritidspedagoger arbetar aktivt med att hantera och förebygga konflikter.

Flera undersökningar visar att barn rör allt mindre på sig idag och allt fler sitter framför datorn och Tv: n. För vissa är idrottslektionerna i skolan den enda styrda fysiska aktiviteten som de utför. Den tredje pedagogiska miljön, utomhuspedagogiken, ger en miljö som erbjuder många utmaningar och skapar miljöer där man kan sätta in sin teoretiska kunskap. Naturen erbjuder också fysisk träning, ett miljömedvetande och en ökad socialkompetens hos barnen. Syftet med studien är att få reda på; Hur utnyttjar fritidspedagogen den närliggande miljön? Hur ofta och på vilket sätt är de ute? Vad är fritidspedagogens ändamål med att vara ute i naturen? Vi har valt att göra en kvalitativ enkätundersökning med strukturerade frågor som bygger på de tre områden som våra frågeställningar berör.

Vi vill med vår studie beskriva, tolka och ge en förståelse för fritidshemmens verksamhet i friluftsliv. För att göra denna studie möjlig har vi utgått från tre frågeställningar, vad är Fritidspedagogernas uppfattning kring friluftsliv? Hur utformas verksamheten, med dessa uppfattningar som grund? Vilka yttre förutsättningar finns det som styr fritidshemmens verksamhet? Dessa frågeställningar har undersökts genom en kvalitativ intervju av åtta verksamma Fritidspedagoger, i Piteå kommun. Vår undersökning resulterade i att vi såg en tämligen gemensam uppfattning om friluftsliv hos Fritidspedagogerna men att verksamhetens utformning gällande friluftsliv inte är så omfattande. Vidare framkommer det i vår studie att en planerad och målstyrd friluftsverksamhet sällan är förekommande ute i verksamheterna.

Det här arbetet beskriver utifrån intervjuer och litteratur fritidspedagogens uppgift i skolan. Jag beskriver enbart från fritidspedagogens synvinkel. I historiedelen tar jag upp hur yrket uppkom och hur det sett ut fram till idag. I litteraturgenomgången beskriver jag hur yrket ser ut idag och i resultatdelen beskriver jag hur de Fritidspedagoger jag intervjuat ser på sitt arbete. Mitt syfte med undersökningen är att få kunskap om fritidspedagogens kompetens och arbete i skolan för att kunna bedriva en så framgångsrik samverkan som möjligt i min kommande lärarkarriär.

Lärarutbildningskommittén fick våren 1997 i uppdrag av regeringen att lägga fram ett förslag om en förnyad lärarutbildning. Betänkandet, att lära och leda en lärarutbildning för samverkan och utveckling, var klart våren 1999 och förslaget lämnades ut på remiss till olika instanser bland annat till de olika förbunden (Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Kommunförbundet). Hösten 2001 startade den förnyade lärarutbildningen på landets högskolor. Vår undersökning är att undersöka vad som låg bakom när regeringen beslutade sig för att förändra lärarutbildningen och vad den förnyade lärarutbildningen kommer att innebära för yrkesgruppen Fritidspedagoger. Vi har genom litteraturstudier, kvalitativa intervjuer och granskning av remissvaren från de olika förbunden (se ovan) sökt svar på våra frågeställningar.

Bakgrunden till detta arbete är en ökad medvetenhet bland både förskollärare och Fritidspedagoger om att mobbning i skolan allvarligt kan påverka elevernas situation i skolan. Syftet med mitt arbete var att studera pedagogers upplevelse av hur skolan förebygger och hanterar mobbning. Dessutom försökte jag ge en översikt över vad som är känt om mobbning, och om olika sätt att hantera mobbning. För att kunna skapa effektiva strategier för att hantera mobbning måste vi förstå vilken typ av mobbning som finns och dess effekter på skolmiljön.  Jag har valt att behandla befintlig litteratur som handlar mobbning och gjort intervjuer med fyra Fritidspedagoger för att få en bild av strategier man kan använda sig av för att hantera mobbning. Resultaten ger en överblick över skolbaserade strategier och den sociala dynamiken som finns inom skolan.

BAKGRUND: I läroplanen för 2011 finns riktlinjer som skolan och fritidshemmet ska följa. Där står bland annat att barnen ska få chansen att utveckla sin motorik och förstå betydelsen av sin hälsa och sitt välbefinnande. Det är också viktigt att barnen får testa olika miljöer för att utveckla sin kreativitet och fantasi och att som också uppmuntrar deras lust till att lära. Många forskare anser att det är bra för barnen att vistas utomhus och studien vill visa om även Fritidspedagogerna anser detta. SYFTE: Studiens syfte är att ta reda på hur Fritidspedagoger inom fritidshem och förskoleklass ser på sin egen utomhusverksamhet samt undersöka tidigare forskning i ämnet. METOD: Studien har inspirerats av en fenomenologisk ansats där intervju använts sommetod till att besvara mitt syfte. Sex Fritidspedagoger som alla arbetar inom skola och fritidshem har intervjuats.

Detta arbete är en studie och syftar till att ta reda på hur fyra Fritidspedagoger talar om kvalitet och utveckling i förhållande till Skolverkets allmänna råd och rekommendationer i frågan. I samtalsguiden Fritidshemmet drar skolinspektionen, baserat på hur det praktiska arbetet på fritidshemmen ser ut, slutsatsen att Fritidspedagoger inte är tillräckligt medvetna om uppdraget. Skolinspektionen förutsätter med andra ord att den verksamhet som bedrivs är en direkt spegling av pedagogernas medvetenhet om uppdraget och tar liten hänsyn till resursfördelning, storlek på barngrupper och lämnar framförallt Fritidspedagogernas tankar osagda. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med Fritidspedagogerna. Ur ett aktörsperspektiv baserat på Freires och Gustavssons tankar om handling, reflektion och kunskap har vi sedan analyserat dessa fyra pedagogers sätt att tala om kvalitet i relation till styrdokument och tidigare forskning.