Syftet med uppsatsen är att belysa fritidspedagogens yrkesroll i ett historiskt perspektiv och därigenom bidra med fördjupad kunskap. Jag har i mitt examensarbete låtit två Fritidspedagoger berätta om sitt yrke. De har berättat om vilka olika sorters fritidshem de har arbetat på, vilka förändringar som verksamheterna har varit med om och hur detta har påverkat deras yrke på olika sätt. Resultatet visar på att alltmer av fritidspedagogens arbetstid förläggs i skolan och fritidshemmets verksamhet blivit alltmer marginaliserat. Planering av verksamheten på fritidshemmet har reducerats på bekostnad av samarbetet med skolan och arbetet som fritidspedagogen utför i skolan.

I den nya lärarutbildningen jämställs förskollärare, Fritidspedagoger och grundskolans tidigareårlärare. De kallas alla för lärare och har lika lång utbildning och jämbördig status. Ser det ut så på fältet? Är vi pedagoger på lika villkor eller är förskollärare och Fritidspedagoger för verksamheten pysslande resurser? Vårt syfte är att skapa kunskap om förskollärarnas, Fritidspedagogernas och grundskolans tidigareårlärares syn på samarbete och fördelningen av arbetsuppgifter i klassrummet. Vi avser även att försöka belysa hur pedagogerna vill att arbetssituationen ska se ut jämfört med hur den ser ut idag.

Syftet med studien är att undersöka hur Fritidspedagoger ser på kvalitetsarbete samt ta reda på hur de går tillväga för att kvalitetsutveckla sin verksamhet. Vi vill även undersöka vilka förutsättningar Fritidspedagogerna har för att kvalitetsutveckla sin verksamhet.Våra frågeställningar är följande:- Hur ser Fritidspedagogerna på kvalitetsarbete?- Hur kvalitetsutvecklar Fritidspedagogerna fritidsverksamheten?- Finns det likheter i Fritidspedagogernas tillvägagångssätt i kvalitetsarbetet på olika skolor?- Hur ser Fritidspedagogerna på sina förutsättningar för kvalitetsarbete?För att få svar på syfte och frågeställningar har vi använt oss av kvalitativ metod och intervjuer med fem Fritidspedagoger.Resultatet visar att Fritidspedagogerna tycker att det är viktigt att utvärdera sin verksamhet och sitt arbete. Fritidspedagogerna anser att kvalitet inte kan mätas fullt ut eftersom kvalitet har med upplevelser och värderingar att göra. De ser också många svårigheter med kvalitetsarbete, bland annat att mäta och utvärdera en del mål.

Vår studie om utanförskap lyfter problematiken kring utanförskap bland elever i fritidshem. Studien visar hur vanligt förekommande utanförskap är bland elever i fyra olika fritidshem i en mindre kommun i Småland. Vad som uppmärksammas i studien är huruvida Fritidspedagogerna är medvetna kring utanförskapet, både det frivilliga och ofrivilliga, samt ifall Fritidspedagoger möjligen kan arbeta utifrån ett deliberativ demokratiskt synsätt för att försöka motverka utanförskap. Deliberativ demokrati innebär att man låter eleverna vara delaktiga och få inflytande i gemenskapen samt verksamheten, genom samtal, argumentation och diskusson. Vi har valt att intervjua åtta Fritidspedagoger samt gjort observationer i barngrupper i fyra olika fritidshem i kommunen för att försöka få fram ett resultat.

Detta arbete syftar till att beskriva huruvida Fritidspedagogers värdegrundsarbete främjar hållbar utveckling. Arbetet utgick från frågeställningarna hur Fritidspedagoger arbetar med värdegrundsperspektivet alla människors lika värde och hur detta arbete anknyter till att främja hållbar utveckling. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ intervjustudie med fyra yrkesverksamma Fritidspedagoger på olika fritidshem. Resultatet redovisas i ett antal kategorier och visar att pedagogerna arbetar utifrån allas lika värde och att det genomsyrar deras profession och arbete. Det visade också att de arbetar utifrån några huvudprinciper vilka är integrering, samtal, demokrati och gemensamt förhållningssätt.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka förskollärare och Fritidspedagogers uppfattning om fri lek, hur de ser på den fria lekens betydelse för lärande och utveckling och sin egen roll i den. Läroplanerna för både förskola och fritidshem betonar lekens betydelse för barns utveckling och lärande, både fysiskt och psykiskt. Även den forskning vi har tagit del av har framhävt detta. Begreppet fri lek är dock något som inte definierats tydligt i läroplaner eller forskning, därför blev vi intresserade av hur pedagoger ser på detta begrepp och den aktivitet som ändå har en given plats i båda verksamheterna. Studien skaffar sin empiri genom kvalitativ metod där fem förskollärare samt fem Fritidspedagoger har intervjuats.

Abstract Titel: Entreprenörskap i fritidshem. Författare: Damian, Anca & Falih, Fatma (2014). Syftet med vår studie var att öka förståelsen för ett diffust begrepp som entreprenörskap i fritidshemmet. Detta gjorde vi genom att undersöka Fritidspedagogers tolkningar av vad entreprenörskap innebär för deras arbete och för elevers lärande och utveckling i fritidshemmet. Vårt arbete utgår från tre frågeställningar: Hur tolkar Fritidspedagoger uppdraget kring entreprenörskap i fritidshemmet som införts i Läroplanen 2011? Hur talar Fritidspedagoger om att de implementerar entreprenörskap i fritidshemmets verksamhet för att lyckas med detta uppdrag? Vilka fördelar respektive nackdelar ser Fritidspedagoger med detta arbetssätt? För att besvara dessa frågor har vi valt att utföra kvalitativa intervjuer som metod för vår undersökning.

Syftet med vår studie är att studera hur den muntliga kommunikationen mellan förskollärare respektive Fritidspedagoger och barn samt barn emellan ser ut ur ett genusperspektiv.Vi har genomfört vår studie på två förskolor och en skola/fritidshem. Vi har utgått från tre olika situationer: fri lek, samling och måltid.För att besvara vårt syfte har vi använt oss av kvalitativ forskningsmetod där vi har observerat hur barn och lärare i de olika situationerna kommunicerar. Vi har också intervjuat fyra lärare, två förskollärare och två Fritidspedagoger om hur de tänker om jämställdhet och traditionella könsmönster utifrån Lpfö 98 och Lpo 94.I resultatet av våra observationer har vi sett att barn behandlas olika på grund av kön, pojkar tillåts ta mer plats, flickor håller ordning och är mer osynliga som enskilda individer än pojkarna. Flickors samtal är mer ordrika, medan pojkars är mer kortfattade och därför får pojkar fler följdfrågor.Intervjuerna visar att förskollärarna och Fritidspedagogerna har olika tankar kring jämställdhet och att de har kommit olika långt i sitt genus- och jämställdhetstänkande..

Syftet med denna studie är att undersöka de manliga och kvinnliga Fritidspedagogernas yrkesroll. Vi har undersökt vilka aktiviteter det planeras och genomförs på olika fritidshem, hur de manliga och kvinnliga Fritidspedagogerna samarbetar med varandra och om de bemöter barnen utifrån en genusmedvetenhet i sitt arbete. Följer Fritidspedagogerna skolans styrdokument i arbete mot traditionella könsmönster? Detta har gjorts genom en kvalitativ studie, där vi har genomfört intervjuer med olika Fritidspedagoger för att samla in ett empiriskt material. Det empiriska materialet har analyserats utifrån olika teorier och diskuterats utifrån de tidigare ämnesrelaterade forskning.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om Fritidspedagoger medvetet arbetar med elevinflytande i skolan, på vilket vis de gör det, samt hur de skulle vilja arbeta för att främja elevers fortsatta inflytande. Som undersökningsmetod har vi valt att göra en intervjustudie. Tanken med metodvalet var att vi genom intervjufrågor skulle kunna få utförliga och detaljerade svar från respondenterna, där möjlighet till följdfrågor vid behov fanns. Uppsatsen bygger därför på intervjuer av fem Fritidspedagoger från olika skolor i Gävle. Anledningen till att vi valde respondenter från olika skolor var att få ett bredare perspektiv på hur Fritidspedagoger arbetar med elevinflytande.Resultaten av vår intervjustudie har gett oss insikt i hur Fritidspedagogerna arbetar och hur de skulle vilja arbeta med elevinflytande om alla de rätta förutsättningarna fanns.

Denna studie handlar om Fritidspedagogers agerande och resonemang kring att motverka traditionella könsmönster. Studiens teoretiska utgångspunkter var symboliskt respektive strukturellt genus. En central fråga var om Fritidspedagoger menade att de kunde motverka att barnen påverkas av stereotypa könsmönster genom medvetna könsöverskridande handlingar. Två fritidshemsavdelningar med både kvinnlig och manlig personal observerades och intervjuer med de fyra pedagogerna genomfördes. Under observationerna noterades vilka arbetsuppgifter som förekom och vem som utförde dem.

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på i vilka sammanhang och hur Fritidspedagoger använder sig av vardagsmatematik inom fritidsverksamheterna. Vi tittar om det är betydelsefullt för fritidspedagogen att skapa situationer som stödjer elevernas möjlighet att utveckla sina kunskaper inom vardagsmatematiken. Vi valde att genomföra vår undersökning genom att skicka ut enkäter till personal inom fritidsverksamheten och genom de returnerade svaren anser vi att vi fått en grund för hur Fritidspedagoger arbetar med vardagsmatematik och hur de stödjer skolans lärande inom vardagsmatematiken. Resultatet av undersökningen visar att Fritidspedagoger anser att det går att använda vardagsmatematik i många olika sammanhang . Aktiviteter som, handla med barnen, i samling, dukning, bakning, lekar, spelar spel, är exempel på hur pedagogerna använder sig av vardagsmatematiken.

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på i vilka sammanhang och hur Fritidspedagoger använder sig av vardagsmatematik inom fritidsverksamheterna. Vi tittar om det är betydelsefullt för fritidspedagogen att skapa situationer som stödjer elevernas möjlighet att utveckla sina kunskaper inom vardagsmatematiken. Vi valde att genomföra vår undersökning genom att skicka ut enkäter till personal inom fritidsverksamheten och genom de returnerade svaren anser vi att vi fått en grund för hur Fritidspedagoger arbetar med vardagsmatematik och hur de stödjer skolans lärande inom vardagsmatematiken. Resultatet av undersökningen visar att Fritidspedagoger anser att det går att använda vardagsmatematik i många olika sammanhang . Aktiviteter som, handla med barnen, i samling, dukning, bakning, lekar, spelar spel, är exempel på hur pedagogerna använder sig av vardagsmatematiken.

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på i vilka sammanhang och hur Fritidspedagoger använder sig av vardagsmatematik inom fritidsverksamheterna. Vi tittar om det är betydelsefullt för fritidspedagogen att skapa situationer som stödjer elevernas möjlighet att utveckla sina kunskaper inom vardagsmatematiken. Vi valde att genomföra vår undersökning genom att skicka ut enkäter till personal inom fritidsverksamheten och genom de returnerade svaren anser vi att vi fått en grund för hur Fritidspedagoger arbetar med vardagsmatematik och hur de stödjer skolans lärande inom vardagsmatematiken. Resultatet av undersökningen visar att Fritidspedagoger anser att det går att använda vardagsmatematik i många olika sammanhang . Aktiviteter som, handla med barnen, i samling, dukning, bakning, lekar, spelar spel, är exempel på hur pedagogerna använder sig av vardagsmatematiken.

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på i vilka sammanhang och hur Fritidspedagoger använder sig av vardagsmatematik inom fritidsverksamheterna. Vi tittar om det är betydelsefullt för fritidspedagogen att skapa situationer som stödjer elevernas möjlighet att utveckla sina kunskaper inom vardagsmatematiken. Vi valde att genomföra vår undersökning genom att skicka ut enkäter till personal inom fritidsverksamheten och genom de returnerade svaren anser vi att vi fått en grund för hur Fritidspedagoger arbetar med vardagsmatematik och hur de stödjer skolans lärande inom vardagsmatematiken. Resultatet av undersökningen visar att Fritidspedagoger anser att det går att använda vardagsmatematik i många olika sammanhang . Aktiviteter som, handla med barnen, i samling, dukning, bakning, lekar, spelar spel, är exempel på hur pedagogerna använder sig av vardagsmatematiken.