Fritidshemmet har till uppdrag att skapa en meningsfull fritid för eleven efter skoldagens slut. Fritidshemmet skall dessutom vara ett komplement till skolan så att föräldrarna kan yrkesarbeta eller studera på heltid. Föräldrar lämnar över ansvaret för sina barn till pedagoger under större delen av vardagen, men vet föräldrarna om vad deras barns vardag på Fritids består av? Denna studie syftar till att skapa en uppfattning om vad föräldrar har för syn på Fritidshemsverksamheten. Anser föräldrar att eleverna lär sig något på Fritids? Har föräldrar en förståelse för vad Fritids har för uppdrag och vad eleverna lär sig på Fritids? För att få en insyn i hur föräldrar tänker kring dess frågor har en enkätundersökning samt en intervju gjorts.

Syftet med uppsatsen var att studera om det var någon skillnad hur hörselskadade barn upplever sin dag på hörselFritids jämfört med de barn som går individualintegrerat med hörande barn/kamrater i Fritidsverksamhet. Avsikten var även att belysa vad pedagoger bör veta om man får ett hörselskadat barn i Fritidsverksamheten.Studien baserar sig dels på en faktadel och dels på kvalitativa intervjuer. De teoretiska utgångspunkter som har använts är rollteorin och symbolisk interaktionism. Intervjuerna har genomförts med sex barn som går på hörselFritids respektiveindividualintegrerat. Barnen var 7-8 år gamla.Resultatet visar a/ Att hörselskadade barn som har bra kamratrelationer på Fritids lättare står ut med olägenheter såsom buller, slammer och höga ljud.

I examensarbetet har jag undersökt föräldrarnas tankar kring Fritidshemmet och sökt svar på frågan om varför och vilka barn som väljer bort Fritids. De frågorna som arbetet har utgått ifrån är, vilka barn är det som går på Fritids och varför, hur ser Fritidshemmets uppdrag ut, på vilket sätt påverkar pedagogers kompetens föräldrarnas val, vilken roll spelar avgiften för Fritidshemmet och hur tolkar vuxna vad fritid är? I examensarbetet har jag använt mig av intervju som arbetsmetod för att kunna besvara frågorna. Tidigare forskning kring Fritidshemmet och undersökningar om föräldrars attityder gjorda av skolverket har fått utgöra grunden för mitt arbete. Slutsatsen i arbetet pekar åt att det är Fritidshemmet som är dåligt på att hitta barnens sociala arenor där de bäst kan hjälpa dem.

Studiens syfte var att undersöka barns uppfattningar om lärande som generellt begrepp men också i förhållande till informell kontra en formell kontext. I studien har jag valt att använda Fritidshemmet som den plats som står för en informell kontext och skolan som den plats som står för den formella kontexten. Detta på grund av att jag varit intresserad av att undersöka om den integrering som enligt LGR11 bör finnas mellan Fritids och skola, uppfattas av eleverna. Undersökningens empiri bygger på kvalitativa intervjuer med 12 elever i årskurs tre. Studiens resultat visar att lärande som begrepp är starkt förknippat med skolans värld och den formella kontexten.

Syftet med studien är att undersöka hur fem före detta Fritidsbarn upplevde sin tid på Fritids. De frågor jag ställer mig är vad som framträder i deras beskrivningar av tiden på Fritidshem och vilken roll pedagogerna spelade för dem. Många barn går idag på Fritids och det är därför intressant att veta hur verksamheten kan upplevas av dem som nyttjar den. Vad är betydelsefullt och positivt respektive negativt ur ett Fritidsbarns perspektiv? Jag har använt mig utav kvalitativ forskningsintervju med inspiration av begreppet LifeStory för att ta del utav fem före detta Fritidsbarns uppfattningar om fenomenet Fritidshem.

Bakgrund Barn bör ges mer inflytande över verksamheten. De växer tillsammans med ansvaret och genom ökat ansvar får de stärkt självkänsla. De kan då hjälpa sig själva bättre och förbättra verksamheten på ett positivt sätt (Tiller, 1999). Om pedagogen ser ur ett vuxenperspektiv blir resultatet inte alltid det bästa, eftersom barnet tolkas då utifrån vad den vuxna tror sig veta, istället för vad barnet egentligen menar (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2000). Syfte Vår studie syftar till att undersöka barns uppfattningar om sina egna möjligheter till inflytande på Fritids och hur man kan se detta ur ett demokratiperspektiv.

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på i vilka sammanhang och hur Fritidspedagoger använder sig av vardagsmatematik inom Fritidsverksamheterna. Vi tittar om det är betydelsefullt för Fritidspedagogen att skapa situationer som stödjer elevernas möjlighet att utveckla sina kunskaper inom vardagsmatematiken. Vi valde att genomföra vår undersökning genom att skicka ut enkäter till personal inom Fritidsverksamheten och genom de returnerade svaren anser vi att vi fått en grund för hur Fritidspedagoger arbetar med vardagsmatematik och hur de stödjer skolans lärande inom vardagsmatematiken. Resultatet av undersökningen visar att Fritidspedagoger anser att det går att använda vardagsmatematik i många olika sammanhang . Aktiviteter som, handla med barnen, i samling, dukning, bakning, lekar, spelar spel, är exempel på hur pedagogerna använder sig av vardagsmatematiken.

Syftet med denna studie var att fördjupa mina kunskaper om barns utomhuslekar och studera vilka lekar som förekommer ute på en skolgård. Min frågeställning i detta arbete var: Vilken typ av frilekar som är mest populära hos 7-8 åringar under cirka en timme lång utevistelse på ett Fritidshem. Studien gjordes under fem dagar i sträck..

SammanfattningStudiens syfte är att försöka förstå uppfattningarna om det professionella pedagogiska arbetet Fritidspedagogerna har, utifrån berättelserna pedagogerna uttalar. Hur rektorerna ser på sitt ansvar och ledarskap i sin roll inom Fritidshemsverksamheten. Samt få ta del av hur de upplever att samspelet mellan rektor och Fritidspedagog fungerar, utifrån de berättelser de ger. Vilket följande frågeställningar blir: vad är rektorns ansvar kring sin ledarroll i Fritidshemsverksamheten? Hur ser de intervjuade rektorerna på sin roll gentemot Fritids-hemmen? Hur ser de intervjuade Fritidspedagogerna och rektorerna på profession och Fritids-pedagogens yrkesstatus? Hur ser de intervjuade rektorerna och Fritidspedagoger på kompetensutveckling och det professionella arbetet inom Fritidshemsverksamheten? Hur uttrycker de intervjuade Fritidspedagogerna sin kompetens inom Fritidshemmet? Hur uppfattar de intervjuade rektorerna och Fritidspedagogerna samspelet mellan rektor och pedagog i den vardagliga Fritidshemsverksamheten?Den här undersökningen bygger på tre rektorers tankar, upplevelser och erfarenheter kring ansvar, kvalitet, kompetens och profession.

Syftet med vårt arbete var att belysa vad det är för meningserbjudande som barnen tillskriver Fritidshemmets verksamhet. Den ledande frågan var barns resonemang om lärandet liksom Fritidshemmets meningsfullhet..

SkolanKlassrummenProjektet har till stor del utgått från klassrummen som är skolans i utbildningssyfte viktigaste enhet. I och med att lärarens roll har förändrats från en förmedlande roll bakom katedern till en handledande roll mitt i klassrummet så har önskemålen på klassrummen också förändrats. Jag har valt att bryta upp det rektangulära klassrummets hierarki och istället tillämpa ett kvadratiskt klassrum på 8x8 meter. I anslutning till varje klassrum som har getts utsikt över den lugnaste platsen i området ? eklunden ? finns både grupprum och uteplats.

Artros är sjukdomen med högst prevalens bland alla muskoskeletala störningar i världen. Höftleden är en av de strukturer som är mest utsatt. Träning och patientinformation har i tidigare studier visats ge positiva effekter gällande smärta, funktion och livskvalitet för patienter med höftledsartros. Artrosskolan används som en behandlingsform vid en vårdcentral i Norrbottens län. Effekterna av artrosskolan hos personer med höftledsartros och deras upplevelser av träningen och artrosskolan har inte tidigare studerats.

Syftet med vårt arbete är att belysa lärarnas uppfattningar om Fritidspedagogens yrkesroll vid två skolor. Ett ytterligare syfte är att jämföra ovan med rådande uppfattningar från Skolverket samt jämföra utfallet av ovanstående med resultatet av en enkät utförd på Fritidspersonalen vid dessa två skolor. Vi väljer att använda en kvalitativ undersökningsmetod med förutbestämda frågor. Vi avser att intervjua fyra lärare och delar ut enkäter till fem Fritidsanställda på två olika skolor. Vi intervjuar även personal på Skolverket för att jämföra beskrivningen av Fritidspedagogens yrkesroll.

Syftet med studien är att genom intervjuer med fyra pedagoger på olika Fritidshem undersöka Fritidshemmens utevistelse. För att ge en förförståelse inleds uppsatsen med en historisk bakgrund som förklarar Fritidshemmets och Fritidspedagogsyrkets framväxt. Vidare presenteras teorier om utomhusmiljö, lärande och lek samt pedagogiska perspektiv på utevistelsen. Resultatet från intervjuundersökningen kopplades till relevanta delar i de nationella styrdokumenten och för ämnet relevant forskning. Undersökningen visar att Fritidshemmen har olika förutsättningar för utevistelse.

I mitt arbete undersöker jag vad medveten rörelseträning har för inverkan på barns liv, både fysiskt och socialt. Jag valde att göra undersökningen till stor del praktisk genom att starta ett Pröva-på Fritids för de barn som ännu inte hittat sin Fritidssysselsättning. I litteraturgenomgången tar jag bl a upp barns motoriska och sociala utveckling. Jag redogör också vad Bunkefloprojektet är för något. I resultatet redovisar jag min forskning på barnen.