Sök:

Sökresultat:

3795 Uppsatser om Fristćende skolor - Sida 32 av 253

Vandring som tema i videokonst : En studie av Francis AlĂżs videodokumenterade performance

Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.

F?R?NDRINGAR I SJ?LVBILDEN HOS KVINNOR SOM GENOMG?TT EN MASTEKTOMI TILL F?LJD AV BR?STCANCER ?r jag kvinna efter?t? En

Bakgrund: Br?stcancer ?r den vanligaste cancerformen bland kvinnor, b?de i Sverige och globalt. Behandling kan ofta inneb?ra mastektomi d?r ett eller b?da br?sten kirurgiskt avl?gsnas. Syfte: Syftet med denna litteratur?versikt ?r att belysa kvinnors upplevelser av sin sj?lvbild efter genomg?ngen mastektomi till f?ljd av br?stcancer.

Att stödja elevens övning : om tajmad minnestrÀnings pÄverkan pÄ inlÀrning och motivation i distansundervisning med yngre instrumentalister

En hel del av forskning inom kognitiv neurovetenskap tyder pa? att effektivare uppla?gg av repetitionstillfa?llen fo?rba?ttrar inla?rningsprocessen hos eleverna, eller ra?ttare sagt hos ma?nniskor i alla a?ldrar.Uppsatsen handlar om yngre instrumentalelevers inla?rningsprocess i relation till hja?rnans minnesfunktioner och underso?kningen fokuserar fiolundervisning pa? nybo?rjarniva?. Jag har utfo?rt ett empiriskt experiment av tajmade repetitionstillfa?llen via interaktiva onlinebaserade samtal med tre yngre elever.Alla de tre eleverna har under projektens ga?ng a?stadkommit fo?rba?ttringar av de fa?rdigheter som stod i fokus vid de tajmade repetitionerna. Experimentperioden har haft positiv inverkan pa? elevernas motivation, men deras uppna?dda fo?rba?ttringar bedo?mer jag vara av icke besta?ende karakta?r.

Elevinflytande i skolan: Finns det och vill eleverna ha det?

Syftet med arbetet Àr att förstÄ varför det Àr sÄ viktigt och avgörande för eleverna i dagens skola med elevinflytande. Ett elevinflytande som brister pÄ mÄnga punkter pÄ mÄnga skolor..

Jag ser ju inte det de ser...jag ser andra saker : Specialpedagoger beskriver sin specialpedagogiska kompetens och sina förutsÀttningar att utföra specialpedagoguppdraget

Studiens syfte Àr att beskriva och analysera hur specialpedagogers formella kompetens motsvarar de förvÀntningar pÄ praktisk yrkeskompetens som specialpedagogerna möter frÄn olika aktörer i skolans vardagsverksamhet. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ metod och intervjuer för att undersöka vÄrt fÀlt. I vÄr studie ingÄr nio intervjuer med specialpedagoger, verksamma i kommunala skolor, fristÄende skolor eller central elevhÀlsa.Forskning har visat att specialpedagoger ofta möter förvÀntningar pÄ att de ska arbeta direkt med stöd mot elever och att skolor ofta har en kategorisk syn pÄ skolsvÄrigheter. Nyare forskning har Àven visat att fÄ professioner, utöver specialpedagogerna sjÀlva, i skolan anser att specialpedagoger ska arbeta övergripande med organisation samt skolutvecklingsfrÄgor. Forskning har ocksÄ visat att specialpedagoger ofta saknar mandat frÄn ledning för hela sitt uppdrag och att de sÀllan har den strategiska position, exempelvis i ledningsgrupp, i organisationen som de skulle behöva för att lyckas med uppdraget.Studiens resultat visar att faktorer som respondenterna beskriver som avgörande för huruvida de har förutsÀttningar att utnyttja sin kompetens till fullo Àr framför allt en ledning som Àr medveten om specialpedagogens kompetens och har en vision om en inkluderande skola.

Den ljudlösa bilen : En underso?kning om buller, ba?ng och brummande bilar

Examensarbetet kommer underso?ka aktiv ljuddesign fo?r tysta personbilar. Utifra?n tidigare forskning om hur elbilen utsa?tter ma?nniskor i ta?tomra?den fo?r fara pa? grund av avsaknaden av auditiv information, ska vi utveckla fo?rslag pa? dynamiska billjud som fo?rha?ller sig till trafiksa?kerhet, design och minskade ljudfo?roreningar. Den totala ljudniva?n i sta?der a?r la?ngt o?ver rekommendationen och fo?ljden blir ett ha?lsoproblem i sto?rre sta?der.

JÀmförelse av fysiska aktiviteter vid tvÄ skolor : en studie av elever,lÀrare och rektorers instÀllning gÀllande den fysiska aktiviteten samt deras möjligheter och förutsÀttningar till den

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka förutsÀttningar och möjligheter elever har att utöva fysisk aktivitet pÄ tvÄ geografiskt olikt belÀgna skolor. VÄr undersökning Àr baserad pÄ observationer, en enkÀt och intervjuer. Resultaten visar att de bÄda skolorna skiljer sig Ät bÄde nÀr det gÀller utemiljön och innemiljön. Vidare framkommer det att rektorernas och lÀrarnas instÀllning till fysisk aktivitet, pÄ de bÄda undersökta skolorna spelar en avgörande roll för barnens fysiska aktivitet under skoltid. Alla Àr överrens om att den fysiska aktiviteten Àr bra för eleverna men har olika Äsikter om hur den ska bli ett naturligt inslag i skolan.

TÄrpölar i ögonen : En socialpsykologisk studie om barn i Ärskurs fem och deras uppfattning om mobbning.

Alla barn har en rÀttighet att kÀnna sig trygga i skolan och inte bli utsatta för krÀnkande behandling eller mobbning. Mobbning Àr ett problem som mÄste uppmÀrksammas alltmer eftersom det inte alltid tas pÄ allvar trots att varje skola har nÄgon form av antimobbningsplan. Mobbning kan uttryckas i form av fysisk, psykosocial och verbal mobbning. VÄrt syfte med undersökningen Àr att lyfta fram barns uppfattning om mobbning. DÄ lyder vÄr problemformulering som följer: Hur uppfattas mobbning av barn i Ärskurs fem pÄ sex olika skolor? VÄrt intresse ligger i att utföra vÄr undersökning i Ärskurs fem pÄ sex olika skolor som aktivt arbetar med olika program mot mobbning.

Integration i Àmnet idrott och hÀlsa. : En kvalitativ undersökning via observationer och intervjuer av lÀrare som arbetar i skolor dÀr majoriteten av eleverna har utlÀndsk bakgrund.

Idag kan man se att Sverige Àr ett mÄngkulturellt land och den svenska skolan har blivit en mötesplats dÀr elever med olika bakgrunder och erfarenheter dagligen trÀffas. Vilket kan vara en stor möjlighet till att en integration sker. Forskningen kring integrering har under de senaste Ären valt att inrikta sig pÄ att undersöka om hur lÀraren arbetar med eleverna med utlÀndsk bakgrund nÀr det gÀller Àmnet Idrott och hÀlsa. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur lÀrare i idrott och hÀlsa arbetar med integration i skolor dÀr majoriteten av eleverna har en utlÀndsk bakgrund. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi valt att göra en kvalitativ undersökning, genom att göra en semistrukturerad intervju med fyra lÀrare som undervisar i Àmnet idrott och hÀlsa. Men innan intervjuerna skedde sÄ observerade vi totalt 10 lektioner som komplement till intervjuerna. Uppsatsen kommer fram till att lÀrarna i idrott och hÀlsa som deltar i studien tar till hÀnsyn i sin lektionsplanering och i sin undervisning nÀr det handlar om elever med utlÀndsk bakgrund. .

LÀrarens roll i förÀndring

Dagens skola Àr pÄ mÄnga sÀtt en annan skola Àn den som flertalet vuxna lÀrt kÀnna sen de vuxit upp. Dessutom sÄ lever vi i ett utbildningssamhÀlle dÀr förÀndringar pÄgÄr. För att förstÄ dagens skola och lÀrarens förÀndrade roll Àr det nödvÀndigt att se det ur ett historiskt perspektiv. det Àr Àven viktigt att tillÀgga att den nya lÀroplanens utformning har lett till att arbetssÀttet ute pÄ skolorna har förÀndrats. Vi har studerat hur skolan och lÀrarens roll Àr under förÀndring.

Design, implementation och simulering av ett MAC-protokoll fo?r mobila tra?dlo?sa sensorna?tverk

Tra?dlo?sa sensorna?tverk byggs upp av tra?dlo?sa sensorer, som gemensamt arbetar fo?r att lo?sa en viss uppgift. Ett exempel pa? en sa?dan uppgift kan vara insamling av pollenniva?er i luften o?ver en stor yta. Sensornoderna vidarebefordrar datan sinsemellan tills den na?r en datainsamlingsnod na?gonstans i na?tverket da?r den sedan lagras och efterbehandlas.

En skola för alla?

Syfte: Vi vill undersöka hur verksamheten ser ut pÄ skolor som har en stor andel flersprÄkiga elever. Hur arbetar lÀrarna för att ge dessa elever likvÀrdiga villkor som barn med svenska som modersmÄl? Teori: I den teoretiska bakgrunden har vi riktat in oss pÄ att beskriva kursplanerna i svenska och i svenska som andrasprÄk samt bedömningsunderlag för Àmnet svenska. Vi har Àven valt att redogöra för hur invandringen till Sverige sett ut historiskt sett frÄn mitten av 1900 ? talet fram till idag.

En digitaliserad kommun?

Syftet med studien Àr att utforska hur hem- och konsumentkunskapsundervisning bedrivs samt hur bedömning sker pÄ tvÄ svenska skolor i Thailand och pÄ Sofia Distans. Vilket gÄr att utlÀsa frÄn frÄgestÀllningarna: Hur bedrivs distansundervisning inom hem- och konsument-kunskap? Hur bedrivs hem- och konsumentkunskapsundervisning pÄ plats pÄ de svenska sko-lorna i Thailand? Hur sker bedömningen inom hem- och konsumentkunskap pÄ plats pÄ de svenska skolorna i Thailand och via distansundervisning? Och hur behandlas det centrala in-nehÄllet i undervisningen? Forskningsmetoden utgjordes av intervjuer som utfördes med en utarbetad intervjuguide för att besvara frÄgorna. Intervjuerna utfördes med tvÄ rektorer och tvÄ pedagoger pÄ tre skolor.Resultatet i studien visar att Sofia Distans som Àr godkÀnda av Skolverket jobbar med bedöm-ning samt betyg utifrÄn lÀroplanen. Undervisningen sker via distans och eleverna mÄste ta ett stort eget ansvar för sin utbildning och för kontakt med pedagogen.

Pre- och postoperativ sma?rtskattning och sma?rtlindring av nyfo?dda barn pa? en neonatalintensivva?rdsavdelning

Sammanfattning Syfte: Att beskriva sma?rtskattning och sma?rtlindring fo?re och efter omfattande buk- och thoraxkirurgi pa? barn va?rdade pa? en neonatal intensivva?rdsavdelning. Metod: Retrospektiv kvantitativ journalgranskning. Totalt granskades 35 journaler utifra?n en journalgranskningsmall.

Fysisk klassrumsmiljö : Ur ett lÀrarperspektiv

VÄrt mÄl med denna studie var att belysa den fysiska klassrumsmiljön och dess inverkan pÄ elevernas lÀrande ur ett lÀrarperspektiv. Vi har gjort intervjuer med lÀrare pÄ olika skolor, bÄde moderna och Àldre skolor som Àr i behov av renovering för att fÄ en bredd och se om lÀrares tankar och uppfattningar varierar.Med fysisk klassrumsmiljö sÄ har vi inriktat oss pÄ möbleringen, design och funktion. DÀr det bÀsta utifrÄn aspekter pÄ trivsel och inlÀrningsklimat finns för barnen. Vi har valt att göra intervjuer med lÀrare för barn i de tidiga Äldrarna, skolÄr 1-3, för att lyssna och fÄ ett vÀrde till varje enskild lÀrares uppfattningar.Syftet med vÄr undersökning var att fÄ reda pÄ lÀrares olika uppfattningar hur de tÀnker kring den fysiska klassrumsmiljön. Om tanke och handling hÀnger ihop dÄ lÀrare planerar sÄ barnen fÄr den bÀsta lÀrande miljön i klassrummet.FrÄgestÀllningar som vi har arbetat med Àr:? Vilken betydelse anser lÀrarna att den fysiska klassrumsmiljön har för elevernas lÀrande?? Hur anser lÀrarna att den fysiska klassrumsmiljön möter barns olika förutsÀttningar för att lÀra?? Vad i den fysiska klassrumsmiljön anser lÀrarna bidrar till en kreativ lÀrandemiljö?.

<- FöregÄende sida 32 NÀsta sida ->