Sökresultat:
3795 Uppsatser om Fristćende skolor - Sida 11 av 253
Fysisk aktivitet pÄ fritiden hos barn i Ärskurs 5 och 6 : En kvantitativ jÀmförelse mellan innerstad och förort
Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien har varit att studera skillnader pÄ barns vanor av fysisk aktivitet utifrÄn tre skolor i StockholmsomrÄdet.? Vilken typ av fysisk aktivitet förekommer hos eleverna i de hÀr tre skolorna?? Hur aktiva Àr dessa barn och vilka idrotter förekommer?? Skiljer sig pojkarnas och flickornas aktiviteter Ät i en jÀmförelse mellan dessa tre skolor?Metod: Undersökningen Àr genomförd i form utav en kvantitativ studie dÀr datainsamlingen bestod av en personlig enkÀt som utdelades i klasserna. Svarsalternativen Àr till största delen slutna. Undersökningsgruppen bestÄr av elever ur Ärskurs 5 och 6 frÄn tre skolor i Stockholms lÀnI undersökningen ingick 52 pojkar och 65 flickor. Totalt deltog 117 elever.Bortfallet uppgick till 11 stycken och största skÀlet till bortfall var elevfrÄnvaro vid undersökningstillfÀllet.Resultat: Tanken med vÄr undersökning var att ge övergripande kartlÀggning över den idrottsliga verksamheten pÄ fritiden bÄde i organiserad form och oorganiserad, i föreningsliv och utanför, samt ungdomarnas fysiska aktivitet i det dagliga livet.
MÀssdöd? : En studie om Skandinaviens ledande turistmÀssor och deras utveckling
Problem: Enligt statistik fo?rlorar turistma?ssor i antalet utsta?llare och beso?kare, de blir o?verlag mindre varje a?r. Vi bo?rjade med att se detta problem hos TUR-ma?ssan i Go?teborg och genom denna studie valde vi att ja?mfo?ra med andra liknande turistma?ssor fo?r att se om detta var ett problem som idag pra?glade Skandinaviska ma?ssor. Eftersom ma?ssor bidrar till turism pa? den platsen den genomfo?rs och turistma?ssor bidrar till o?kad turism o?verlag blir detta ett mer omfattande problem a?n enbart fo?r arrango?rerna bakom ma?ssan.
Patienters upplevelser av egenv?rd vid diabetes typ 2 - En litteratur?versikt
Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) ?r ett v?xande folkh?lsoproblem d?r egenv?rd har en central betydelse f?r att f?rebygga komplikationer och bevara livskvalitet. Syfte: Studien syftar till att belysa vuxna personers upplevelser av egenv?rd vid DMT2. Metod: Arbetet genomf?rdes som en litteratur?versikt av nio kvalitativa originalstudier identifierade via Cinahl och PubMed.
Antisemitism i Malmös skolor
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur antisemitism, samt preventivt arbete mot detta, yttrar sig i nÄgra av Malmös högstadie- och gymnasieskolor, med hjÀlp av frÄgestÀllningarna; Kommer antisemitism till uttryck i Malmös skolor, och i sÄ fall, vilka former tar sig denna antisemitism, och motarbetas den aktivt i skola och stad?
Vi har vidare valt att anvÀnda oss av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer för att söka svar pÄ vÄra frÄgor. För att fÄ en ny infallsvinkel har vi anvÀnt oss av ett socialkonstruktivistiskt perspektiv pÄ problemformuleringen, nÄgot som tydliggjordes i vÄrt resultat, genom att pÄvisa hur elevers uppfattade sanningar kring Israel/Palestina konflikten upprÀtthÄlls i deras hemmiljö..
Makt- och statusbalans mellan gammalt och nytt : En undersökning av Nordeas kundcenter och relationen med de "gamla" lokalkontoren ser ut idag.
Att konsumenters beteende fo?ra?ndrats genom den tekniska utvecklingen a?r inget nytt. Idag sta?lls ho?ga krav pa? tillga?nglighet och dygnet-runt-service vilket leder till att ma?nga branscher i Sverige ma?ste anpassa sig. En av de stora investerarna inom IT a?r bankerna och ett direkt resultat av denna satsning a?r att det idag la?ggs ned allt fler lokalkontor till fo?rma?n fo?r centraliserade IT-lo?sningar, sa?som kundcenterenheter.
Studie- och yrkesvÀgledning i fristÄende grundskolor. VÀlfungerande eller bristfÀllig?
Vi har undersökt hur studie- och yrkesvÀgledningen organiseras pÄ fristÄende grundskolor i en vÀstsvensk storstad. Vi har tittat nÀrmare pÄ om skolorna har tillgÄng till studie- och yrkesvÀgledning samt hur studie- och yrkesvÀgledningen utformas och regleras. VÄra huvudsakliga kÀllor Àr hÀmtade frÄn friskolornas riksförbund, Skolverket, skollag, lÀroplan och regeringens hemsida. I kunskapsbakgrunden berÀttar vi om hur fristÄende skolor och studie- och yrkesvÀgledningens utveckling har sett ut genom historien och fram till idag. Vi lyfter debatten om konkurrensen mellan fristÄende skolor och kommunala skolor.
Pedagogers syn pÄ individualisering i tvÄ skolor
Individualisering Àr ett idag mycket omdiskuterat Àmne som finns reglerat i lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, Lpo94. UtifrÄn denna reglering och de kunskaper som idag finns om individers olika förkunskaper, egenskaper och förutsÀttningar har vi valt att som huvudsyfte med denna studie kartlÀgga och analysera lÀraruppfattningar om individualisering vid tvÄ skolor, samt att undersöka skillnader och likheter mellan dessa lÀraruppfattningar. För att finna material och fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört tvÄ kvalitativa intervjuer och enkÀtundersökningar pÄ de tvÄ skolor dÀr dessa pedagoger Àr yrkesverksamma. Resultaten har vi sammanstÀllt, bearbetat och analyserat genom att anvÀnda ett interaktionistiskt perspektiv. En grundtanke inom interaktionismen Àr att individen Àr en social och aktiv person som lÀr i samspelet tillsammans med andra individer.
En Drogfri Framtid
I Malmö stad finns en handlingsplan för drogförebyggande arbete dÀr tvÄ punkter handlar om skolan. VÄrt syfte var att undersöka hur denna handlingsplan har implementerats pÄ ett antal skolor i Malmö. Detta gjorde vi genom att utföra fyra stycken kvalitativa intervjuer med rektorer pÄ fyra olika skolor och en intervju med en anstÀlld pÄ Malmö stadsförvaltning eller i Malmö stad. Vi fann att implementeringen inte fungerat vÀl dÄ rektorerna inte anvÀnder sig av handlingsplanen. Dock finns det trots detta ett fungerande drogförebyggande arbete pÄ skolorna..
Hur vill vedlevande solit?rbin bo? Rekommendationer f?r utformning av bihotell.
Solit?rbin har med sin pollinering en essentiell roll i m?nga ekosystem och ?r dessutom viktiga f?r
produktionen av m?nga matv?xter. Vissa av de solit?ra bina ?r vedlevande och anl?gger sina bon i
?vergivna skalbaggsg?ngar i d?d och solexponerad ved. Bristen p? d?d solexponerad ved i dagens
landskap utg?r dock ett hot f?r dessa bin.
Betyget ? inte bara en produkt av elevens kunskap : En kvalitativ intervjustudie med matematiklÀrareverksamma i grundskolans senare Är
Forskning har visat att det finns en betygsinflation - elevers betyg blir högre och högre utan attderas kunskaper ökar i samma takt. En tÀnkbar förklaring till detta Àr den ökade konkurrensenmellan skolor. Studier har ocksÄ visat att flera olika aspekter utöver elevens kunskaper ochfÀrdigheter utgör grunden för elevens betyg. Syftet med detta examensarbete Àr att undersökavad som kan pÄverka betygsÀttningen i matematik utöver de kunskaper och fÀrdigheter somenligt kursmÄl och betygskriterier ska utgöra grunden för betyget. För att uppfylla vÄrt syftehar vi utgÄtt frÄn tvÄ frÄgestÀllningar; ?Vilka uppfattningar har de medverkande lÀrarna omvilka yttre faktorer som kan pÄverka betygsÀttningen i matematik?? och ?Finns det skillnader ihur detta upplevs pÄ olika skolor och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt?? För att besvara vÄrafrÄgestÀllningar utfördes kvalitativa intervjuer med tretton matematiklÀrare verksamma igrundskolans senare Är i tvÄ olika kommuner.
Diabetes typ 2 : hÀlsofrÀmjande möte ur patient- och sjuksköterskeperspektiv
Syftet med undersökningen Àr att undersöka barns och pedagogers uppfattningar om skolbarnsfysiska aktivitet och vad skolor gör för att tillgodose deras rörelsebehov. Vi har anvÀnt oss aven kvalitativ metod i form av frÄgeformulÀr med öppna frÄgor till pedagoger, samt kvantitativmetod i form av en enkÀtundersökning med barnen. Totalt sex pedagoger frÄn fyra skolor harsvarat pÄ frÄgeformulÀret, och 218 barn i Äldrarna Ätta till tio Är frÄn samma skolor besvaradeenkÀten. Genom undersökningen har vi fÄtt kÀnnedom om hur de tillfrÄgade barnen uppfattarsin fysiska aktivitet bÄde i skolan och pÄ fritiden, resultatet visade att 83 % av barnen att detyckte motion Àr viktigt och 73 % att de rörde pÄ sig tillrÀckligt mycket. Pedagogernas svarvisar att barnen har idrottslektioner mellan 50 till 90 minuter varje vecka och en tredjedel avklasserna har organiserad rastverksamhet som ofta innehÄll fysisk aktivitet varje dag.
Interorganisatoriskt lÀrande : En studie kring ett lÀrarlags utvecklingsarbete
AbstractSkolor och utbildningsprogram behöver stÀndigt utvecklas. Ett steg mÄnga skolor tar Àr att organisera lÀrarna i arbetslag. Det samhÀlls- och yrkesliv eleverna utbildas för stÀller allt högre krav pÄ styrkor i att definiera och lösa problem i ett förÀndringsarbete, ofta i grupp. Regeringen betonar att entreprenörskap och entreprenöriella kompetenser Àr viktiga förmÄgor för framtidens samhÀllsmedborgare.Traditionellt har lÀrare utvecklat sin kompetens och undervisning sjÀlvstÀndigt. Att delta i arbetslag stÀller nya krav pÄ ett fungerande utvecklingsarbete.
Sexualundervisning i skolan : En jÀmförande studie mellan kommunala skolor och kristna friskolor
Sexualundervisningen Àr en viktig del i skolan, dÀr eleverna fÄr kunskap för livet. Det Àr dÀrförviktigt att undersöka om alla elever fÄr en likvÀrdig utbildning, oavsett vilken typ av skola de gÄr i.Syftet med min studie var att belysa hur sexualundervisningen bedrivs i kristna friskolor ochkommunala skolor. I studien deltog tvÄ kristna friskolor och tvÄ kommunala skolor. För att samlain data anvÀndes den kvantitativa metoden enkÀt och den kvalitativa metoden intervju. EnkÀtendelades ut till totalt 133 elever och totalt intervjuades sex lÀrare.Resultatet visade att det Àr NO-lÀrarna som har huvudansvaret för sexualundervisningen ibÄde de kommunala skolorna och de kristna friskolorna.
Barns upplevelser av att ha ett cancersjukt syskon ? en kvalitativ intervjustudie
Bakgrund: N?r ett barn drabbas av cancer f?r?ndras livet drastiskt. Detta g?ller inte bara f?r
barnet utan ?ven f?r dess familj och omgivningen. Tidigare forskning beskrev att syskon
upplevde sig hamna i skymundan som p?verkade deras fysiska, psykiska och sociala
v?lm?ende.
Vad innebÀr hÀlsa och att vara hÀlsosam? : En kvalitativ studie om a?tta gymnasieelevers uppfattningar om ha?lsa och att vara ha?lsosam samt hur media pa?verkar deras syn pa? ha?lsa och att vara ha?lsosam
Media a?r idag en stor del av va?rt samha?lle och har genom den teknologiska utvecklingen fa?tt en stor marknad och har kommit till att bli en stor del av va?r vardag. Hur vi pa?verkas av media och den sociala kontexten sker hela tiden, medvetet och omedvetet pa? olika sa?tt. Syftet i studien a?r att underso?ka gymnasielevers uppfattningar om hur media pa?verkar deras syn om ha?lsa och att vara ha?lsosam.Utifra?n en fenomenografisk ansats i metoden, som syftar till att hitta olika uppfattningar om ett fenomen, har eleverna i studien besvarat en skrivuppgift med o?ppna fra?gor da?r eleverna besvarat dessa med egna beskrivningar kring varje fra?ga.